Bostadsbubbla i Sverige?

Inkommande unga akademiker och IT-folk kommer snart upp i inkomstnivåer som gör det möjligt för dem att både hyra och låna till bostad. Seriösa företag som importerar arbetskraft ser också till att lösa bostadsfrågan för dem till dess rekryterna bestämt sig om de ska stanna eller dra vidare. Det finns ingen anledning att ha tomma lägenheter ståendes bara för att. Och så är det överallt i världen. Inget speciellt för svenska förhållanden eller Almega och Centern att gapa om. Inte synd om dem alls.

De som inte har råd att varken köpa eller hyra är nykomlingar och deras bostäder får skattebetalare finansiera. En annan grupp som sitter trångt är pensionärer som inte har råd med hyreshöjningar, får inte låna för att köpa bostad och rent allmänt inte har samma valfrihet som de som har fast jobb och skaplig inkomst.

Det förklarar fortfarande inte varför marknaden felallokerade resurser. Alla byggde för samma kapitalstarka grupp. Inget konstigt med det, det var ekonomiskt rationellt för utvecklarna. Men det var inte rationellt för populationen som helhet. Varför skulle marknaden fungera bättre när det gäller HR?

Det är synd att du inte ser att det finns nyanser mellan att ha en fast bostad och att bo på gatan.

Ett väldigt vanligt problem bland nyexaminerade är att de har pluggat på annan ort och sedan får jobb i Stockholm. Har de inte föräldrar som kan hjälpa till med kontantinsats så får de härva runt i andrahand i flera år vilket är mycket stressande. Att påstå att dessa inte behöver bostad är rätt magstarkt.

Det är väldigt lätt att vifta bort detta med att seriösa företag fixar detta åt sina anställda. Men hur många företag hjälper till med detta för nyexade?

Ytterst få bolag gör det. Regelverket runt bostäder gör sådan hjälp väldigt svårt att ge.

Möjligtvis om man jobbar åt en privat hyresvärd.

Jag har haft ganska många kollegor genom åren av kategorin nyinflyttade. Spelar inte så stor roll om de kommer från andra länder eller andra Svenska orter. De harvar som regel runt i andrahandsmarknaden några år tills de har råd att köpa något.

Är det verkligen ett vanligt problem eller hörsägen? Tyvärr finns det inga undersökningar om bostadsbristen för dessa akademikergrupper. Jag misstänker att det handlar om att man vet men vill inte publicera för då skulle det vara kanske bara 3 som skulle kunna hänvisas till den gruppen. Peter Eriksson sa då han var bostadsminister att många går förbi kön. Vilka berättade han inte. Så jag antar att han hade fått fram uppgifter. Man vill inte visa att det finns drösvis med folk som importerats hit och som aldrig kommer att ha råd att varken hyra eller köpa utan kommer alltid att få förlita sig på bidrag.

Kollar man på blocket och på andra uthyrningssajter så finns det bostäder att hyra både centralt om man vill betala mer och utanför stan om man vill betala mindre. Och även långtidskontrakt, inte bara någon månad. Men folk vill ha inom tullarna och gratis. Och förstahandskontrakt så de slipper lån. Annars är det synd om dem.

Det låter ändå ganska normalt eller menar du att dina kollegor borde fått billigt förstahandskontrakt centralt direkt då de satte sin fot i Stockholm? Kanske sparka ut någon som redan bor där?

Försök att hålla lite nivå och sluta med halmgubbar. Det är ju bruksvärdeshyran som är problemet. Det är så himla trött inställning att tycka att ungdomar har alltid haft det dåligt, så det är klart de ska fortsätta ha det.

Man kan bara jämföra med Köpenhamn där motsvarande person kan få sig ett förstahandskontrakt i Amager. Eftersom hyran är fri på nyproduktion. Hyran är dessutom lägre än andra handrahandsnivån Stockholm, framförallt med tanke på att Köpenhamn har högre lönenivå.

Var ett decennium sedan en vän jobbade i Köpenhamn och det var inte billigt att bo anständigt och centralt. Flyttade till Malmö för att sänka hyran. Googlade lite och fick upp detta.

Hyresrätter i Danmark

Att hitta ett förstahandskontrakt i större danska städer som t.ex Köpenhamn eller Århus kan vara ganska svårt. Det råder brist på bostäder vilket också har fått hyrespriserna att gå upp väldigt mycket under de senare åren. Oftast bor svenskar som jobbar i landet i andrahand vilket generellt är lite dyrare och det är inte ovanligt att man istället bosätter sig på svenska sidan av Öresund och pendlar till t.ex Köpenhamn. Detta just på grund av svårigheterna med att hitta en bostad i Köpenhamn. I Danmark finns det en del olika former för hyresrätter där en del hyreshus räknas till allmänna hyreshus eller s.k “beboerdemokrati”. I dessa hyresrätter driver hyresgästerna själva till viss del utvecklingen av fastigheten. Det finns också en mängd olika privata hyresvärdar men som har nämnts ovan är det svårt att få tag i ett förstahandskontrakt och det absolut vanligaste är att man bor temporärt i andrahand. Det finns en mängd olika boende förmedlingar att hitta på nätet, några exempel hittar du här nedanför:

https://www.utlandsjobb.nu/boende-i-danmark/

Låter som Stockholm.

Det är endast en observation från min sida. Företag hjälper ytterst sällan sina anställda att hitta en bostad.

Påståendet om motsatsen tidigare i tråden är enligt mig fel.

Ok, tror nog att man inte hjälper med bostad såsom man gjorde förr. Där har du nog rätt. Vanliga knegare kanske inte får någon hjälp alls utom då de flygs in och flygs ut. Ju högre i hierarkin du kommer desto mer hjälp får du vid flytten. Det finns speciella firmor som företagen hyr in för att hjälpa till med bostäder, skolor m m då de rekryterar någon utländsk- och även svensk tiotaggare.

En gång i tiden hade företag personalbostäder. Även sjukvården hade bostäder åt sina anställda. Det var standard. Direktören hade en villa och knegarna arbetarlängor. Men nu är det skattebetalarna som ska bekosta allt låter det som. Jag skulle föredra att företag som vill anställa utifrån tvingas också fixa bostad. Skulle inte vara mer än rätt.

Skulle det vara okej med alla regler att ett företag smällde upp ett stort hyreshus och endast hyrde ut till anställda? Hur fungerar det sedan med besittningsrätt om/när de byter arbetsgivare?

En del sådana hyreshus såldes för ca 10 år sedan. Ericsson sålde sitt personalhus på Pipersgatan. Undrar om inte Södersjukhuset sålde också. Jag tror att filosofin var att man inte skulle vara fastighetsägare utan marknaden skulle fixa det. Nu slår företagarna på kastruller och kräver att Löfvén ska fixa bostäder åt alla som vill flytta till Stockholm. Dvs skattebetalarna ska bekosta det som marknaden skulle fixa.

En gång i tiden så fick man inte besittningsrätt till personalbostäder, men jag har för mig att domstolarna tolkade reglerna så att man ändå fick besittningsrätt. Länge sedan så jag är inte säker. Jag anser att det är den starka besittningsrätten som är nästan som äganderätt som är boven i dramat då folk biter sig fast i hyresrätter och låter dem gå i arv.

Hyresvärdarna har inte heller haft något incitament att bli av med svart andrahandsuthyrning. Är andrahandshyresgästen ordentlig och hyrorna tickar in i tid så varför ska hyresvärden dra på sig kostnader med vräkning och bråk om de inte är skumma och tänker sälja hyreskontraktet.