Bostadsbubbla i Sverige?

Det finns väl inget ränteavdrag, däremot ett kapitalförlustavdrag. Men troligen är det mer förluster än vinster.

Tomtköpet, ja, själva huset, nej. Men även om jag köper en slev kan jag ju hyra ut den trots att den är en rätt typisk konsumtionsvara.

Du som argumenterar för att ränteavdrag inte är en subvention:

- Anser du att detta är en åsikt eller hävdar du att det är fakta?
- Om du menar att det är fakta, vad är en tillförlitlig källa till detta?

Eller så kan man helt enkelt konstatera att en delmängd av gruppen skattebetalare får en förmån som huvudmängden inte får, alltså en form av subvention/bidrag.

Så de med lägre skattesatser får bidrag? Alla som inte tjänar över gränsen för statlig skatt får alltså subventioner för att de har en lägre skattesats?

Ja, det är en riktig observation. Eller rättare sagt avdrag för underskott av kapital.

Men i det ingår ränteutgifter, så det blir begripligt vad folk menar med ränteavdrag.

Häri ingår också förluster vid försäljning av aktier, fonder mm. Motsvarande vinster beskattas, så därför finns ett avdrag för den som gör förlusterna.

Rimligen ställer sig nu alla som ser ränteavdragen som en subvention mangrant upp och säger att också avdrag för förluster vid försäljning av aktier och fonder är subventioner.

Jag vill minnas att jag i det inlägg du citerar tämligen tydligt förklarade vad som gäller angående ords betydelser. Läste du inte det eller förstod du inte vad som stod?

Men jag gjorde en eftergift i enlighet med din stora tilltro till auktoriteter. I detta fall Svenska Akademin. SAOL betyder Svenska Akademins Ordlista ifall du inte känner till det.

Ditt jobb har nu reducerats till att visa att avsaknad av beskattning är detsamma som bidrag eller understöd.

Och visa i det här fallet betyder att du kan uppvisa ett brett stöd för den uppfattningen.
(Du kan väl börja i forumet för Liberalism och Anarkokapitalism och se vilket stöd du för får tanken att avsaknad av beskattning = Bidrag. Glöm inte att berätta hur det gick).

Man kan se det som att de får subventionerad skatt ja, eller att de som skattar +50% beskattas extra hårt. Dock är det lika för alla med 30% skatt upp till 414000kr i lön/år (2013), ränteavdraget är inte alls lika för alla.

Jag menade att jag tror att priset på centralt belägna fastigheter överstigit lön och inflationsutveckling under dom senaste ca. 3 decennierna, och jag tror att detta mönster sannolikt kvarstår framöver, om än inte lika tydligt. Något kraftigt fall på centrala fastigheter tror jag inte på i närtid. Jag menade alltså inte att löneutvecklingen varit fantastisk, den har väl varit runt i kring inflationen skulle jag gissa medans fastigheterna alltså överstigit inflationen.

"Priserna på bostadsrätter fortsätter att öka och man kan konstatera att det är all time high för Stockholms län och Storgöteborg."

http://www.maklarstatistik.se/pressmeddelande/pm-2013-05-16.aspx

Månad efter månad står förlorarna kvar på perrongen.

Jo tack. Det är så fåren leds in i hagen, eller fällan. Man använder sig av ett mått som fungerar dåligt. På så vis kan man skönmåla verkligheten utan att så många protesterar, till en början.

Du gissar att löneutvecklingen har varit i jämnhöjd med inflationen men att bostäder har ökat mer i pris. Ja, använder vi det falska KPI så ser det så ut vilket gör det lättare för politikerna. Det blir jobbigare att jämföra löneutveckling och priser på bostäder med ökningen av penningmängden, istället för med trams.

Ökningen av penningmängden har ökat nära 100% på de senaste 10 åren. Sådana data har jag letat fram tidigare från SCB. Nu klipper jag in påståendet från en insändare på SVD:

"Sverige, 2003 M3 1,260,729,587 pengar och 10 år senare 2,392,729,541 pengar (SCB 2013). Ja det blir bra det här..."

Det där tyder på att inflationen förklarar prisökningen samt att inflationen har lett till skuldsättning istället för tvärtom. Men saliga är människor i sin tro att inflation är av godo.

Märkligt också, inte sant, att en tråd ”bostadsbubbla i Sverige” ofta slutar i en diskussion huruvida det varit klokt att belåna sig till att köpa sig en etta, tvåa eller trea i Stockholm, inte i resten av Sverige.

Jag är också av åsikten att KPI inte förtäljer hela bilden i form av inflationsmått. KPI har ju sin motsvarighet i USA som kallas för CPI. Intressant nog pekar den här videon (https://www.youtube.com/watch?v=pwI3Nya5L9g) i riktningen mot att CPI inte är ett korrekt mått.

En hypotetisk fråga som jag har hört ställas i många sammanhang: Om priset på en vanlig villa stiger med över 150% av inköpspriset under tio år, kan detta sägas motsvara en verklig värdeökning eller är det snarare att efterfrågan på småhus i allmänhet har stigit? Om det är efterfrågan som driver upp priset, hur ska man då se på det faktum att många lånar pengar till bostadsköp och inte har realistiska avbetalningsplaner?