Bostadsbubbla i Sverige?

Det hade inte funkat med ägarlägenheter vid den tiden precis som det inte funkar nu.

De som behövde lägenheter i staden (kom ihåg att inflyttningen till staden var mycket mer extrem på den tiden) var vanliga arbetare och med tanke på hur arbetsmarknaden såg ut då och hur bankerna fungerade så skulle aldrig bankerna låna ut pengar till byggandet av ägarlägenheter.

Bostadsrätter togs fram som ett komplement till de privata hyresrätterna för att det behövdes mycket mer bostäder - inte för att förhindra ägarlägenheter (som varken efterfrågades eller var möjligt).

Nja, skillnaden mellan ägarlägenheter och brs är större än du tror men prisbilden är knappast något större problem. Jag förnekar inte att det finns fördelar med en brf men att det är den enda lösningen som kan fungera är inte ritkigt sant. Som det är nu trixar man lite med siffror och lägger in skulder i en förening istället för att lägga dem på ägaren av tillgången. Detta gör det väldigt svårt för någon som saknar skolning i ekonomi att förstå vad kostnaderna är och det blir lätt för en styrelse att sitta och förskingra pengar från föreningar vilket det är ett par fall av om året om inte varje månad.

Ägarlägenheter efterfrågas och det är en stor efterfråga då folk som bott i en brf förstår att det finns vissa problem som inte hittas i ägarlägenheter. Det är mer än bara ägandet i en ägarlägenhet som gör att det är väldigt jobbigt för staten att hantera ägarlägenheter.

1,5 millar...Här kostyar de 3 millar om de är på G att rasa (den jag såg var 58 kvadrat) och man måste byta ut rubbet, normalpris för 70kvadrat är fem millar.
Men för 1,5 miljoner så kan du väl leva på a-kassa. Jag är fö fett avundsjuk på dig, om det finns bra sjukhus etc där.

Eller så köper du en box med "Breaking Bad" och fixar flis!
Men jag tropr nog soc + rimligt riskabel kriminalitet är bästa opitionet, gå här och dega och batala är helvetet självt om du inte har enorm hushållsinkomst.

Klart du har, du är ingen korkskalle, men, du vet, när man Utbildar sig får man en hel del med sig i bagaget, sanningar som... inte alltid är sanna. Minns när jag läste Jonungs spådomar för 10-12 år sen. Mina var rakt emot. Han trodde inte det skulle bli så, men...
Sen får man inte förglömma demokratinos helvete. De som har och bestämmer vägrar ju låta saker flyta fritt. Blir det inga barn gjorda importeras folk eller ges bidrag tex. Jag skulle kunna vara väldigt duktig på att förutsäga framtiden om jag bara visste att vi verkligen hade en polsk riksdag, att inget kunde ändras, så man vet!

Som sagt, för 10 år sen hånades jag länge för mina spådomar, som jag såg som glasklara, jag visste rätt mkt om vad som skulle ske, vilka alternativ som fanns, felen jag antog var nästan enbart eko-politiska, demokratiska, man snor från de som sitter och klurar på case till de som jobbar och vill äta middag med frun. Idag däremot så ser jag bara mörkt på saker. Jag ser hur man tänker som på 1800talet mer och mer för att rädda systemet och framförallt banksterna. Och folk har idologiska tankar, inte kloka sådana som "alla ska bo i varsitt Versilles" vilket ju vore mysigt, nej, "folk ska jobba på låglönejobb ingen vill ha och som aldrig kan betala för god välfärd"...

Nu kommer tom medborgarlön på tapeten igen. Inte konstigt då det numer skulle gynna de som har, när jag diskuterade det skulle det gynna nästan alla, speciellt de fattiga.

Men som sagt, min spådom om framtiden är inte ljus, jag tror folk skiter i att "ta traditionellt ansvar", dvs bilda familj, skaffa barn, det är ju orimliga summor och då svarar politikerna.
FÖ bor det nu alltmer barnfamiljer här, i smålägenheter. Men SCB menar att allt blir bättre....
Svenskar är lite korkade för vi söker inte säga "jag är ju helt urfattig, vi måste få nödhjälp från Grekland" samtidigt som vi kör Ferrari och skapar smart bokföring(tex får vi ju betala EU avgift för vi har dagis som ger BNP-tillväxt, är det smart för oss?)


Jag ser vad du skriver, jag ser att du kan en hel del, men, jag tror inte folk som dig är riktiga politiker. De finns knappt. Och ALLT är just politik.

Bara en fråga: Vad händer när the shit hits the fan? Du fattar vad jag menar och du vet att det troligen är en tidsfråga.

Stor efterfrågan på ägarlägenheter?

När det var aktuellt (1930-talet) så tillät inte bankerna eller personerna som skulle köpa lägenheterna ekonomi att de tog på sig hela skulden.

Att bostadsrättsföreningar var någon hemlig plan som Socialdemokraterna kuppade igenom när de befann sig i minoritet för att förhindra privat ägande som diskussionen handlade om från första början är något som du suttit och drömt ihop för att du tror att det stödjer dina argument.

Jag tror att du missförstod både mig och Hudge.beat.
Frågan var nämligen inte om man skulle köpa bostad eller ej. Utan istället om man ska amortera av lånet och skuldfri eller investera pengarna i något annat.

Folk fortsätter att shoppa lägenheter.


http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/har-ar-trycket-pa-sma-lagenheter-som-storst_7986450.svd

Samtidigt verkar det som om regeringen börjar få lite kalla fötter.


http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/norman-vi-maste-starka-amorteringskulturen_7986700.svd

När allting fallerar kommer det ta en ände med förskräckelse. Jag förstår inte att regeringen och Riksbanken agerar kraftfullare när bankerna är så ansvarslösa. Vi lever och bor på lånad tid.

Tja, så länge räntorna är där dom är händer kanske inget speciellt. Såvida inte arbetslösheten åker upp.
Så frågan blir lite om någon av de två händelserna inträffar. Eller när.

* Låt oss säga att internationella marknadsränta kryper upp och man börjar se Sverige som ett problem. Då kan dock RB kompensera iaf delvis genom att hålla låg ränta och köpa upp bostadsobligationer. Det etablerade är trots allt att man ska stimulera. Det skulle hålla ned boräntorna.
Men bankerna skulle troligen i det läget kanske börja kräva amortering ned till 50% eller så. Därunder anser nog alla att det är ofarlig belåningsnivå. Men frågan då är väl vad statliga SBAB gör. Är de vårdslösa så tvingar de med privatbankerna.
Så staten kan via Riksbanken och SBAB hålla ned boräntorna även vid stigande marknadsräntor. Hur länge kan man naturligtvis diskutera.

* Om arbetslösheten börjar krypa upp har vi för högt kostnadsläge. Då är frågan om regering kan få ned kostnadsläget eller om facket skall lyckas hindra det (och i stället kanske öka arbetslösheten). Gud vet.
Men med högre arbetslöshet så blir folk mer försiktiga, slöseriet minskar och det leder till mindre boyta per person och fallande priser. Hur mycket är en öppen fråga. Kanske inte mer 2% per år. Behöver inte bli drastiskt.

Men i vilket fall rör vi oss mot någon form av balance sheet recession i Sverige. Det tror jag blir oundvikligt. Men hur hög privat skuldsättning blir innan det inträffar vågar jag inte ha så mycket uppfattning om. (Hög i relation till BNP vill säga). Varje regering kommer att försöka skjuta den framför sig.
Och en sådan kan pågå ganska länge. Jag skulle vilja säga att en sådan pågår i USA.

På något sätt kommer väl ränteavdraget/"bidraget" fasas ut,skattehöjningar på lön känns aningen overkligt,biltullar/färjeavgifter är kanske en god ide för finansiering.
5000 kr i skatt för vedeldad värmekälla är väl på g?
Dubbdäcksskatt,minskad tandvårdssubventionering,båtskatt,höjd pensionsålder,ytterligare energiskatter,licens smartphone,höjd va taxa,sopskatt....so on so on.

När det gäller regeringen är det inte så konstigt, skulle (m), eller något annat parti för den delen, gå ut med att de tänker införa amorteringsplikt/ta bortränteavdraget så kan de nog räkna med att förlora nästa års val. Därför kommer vi nog inte se något göras åt svenskars skenande skuldbörda förrän nästa år alt. 2015.

Jag amorterar märkbart, men jag gör det utifrån mina egna förutsättningar:
1. Mitt hushåll bör ha ett sparande som marginal/buffert mot kriser. Kriser som exempelvis arbetslöshet, räntehöjningar, prisfall, osv... Amortering är ett sätt, bland andra, att skaffa sig marginaler.
2. Amortering i syfte att sänka räntekostnader är en mycket säker investering. Jag vill inte löneslava år efter år ut och bara konsumera hela min lön. Jag vill investera så att jag kan känna att jag blir rikare för varje år som går. För en skicklig investerare så finns det antagligen andra investeringar som ger bättre avkastning, men den kompetensen passar inte in på mig.