Bostadsbubbla i Sverige?

Ang. Lejonheds avslutande mening: ja, absolut kan priserna vara 10% högre om ett år. Man kan 'stimulera' marknaden in absurdum, till smällen blir ännu värre den dagen som fallhöjden därför är mkt högre än den skulle kunna vara.

Min tolkning av Highbanker: att h*n undrar om det är någon som på allvar tror att priserna kan öka och öka i all evighet?

Min tolkning av din kontring på Highbankers fråga: att du menar, att bara för att priserna under ett antal år har gått upp och upp och upp, så är det inget som talar för att priserna inte skulle kunna fortsätta att göra det även under de närmaste 7 åren, (ang. det som Highbanker skrev, och som du kontrade på).

Ta en gammal väckarklocka, (som f.ö. Sverige, och en del invånare här skulle ha stor nytta av, 2016, med en synnerligen överhettad marknad) och skruva isär den. För ungefär 45 år sedan så gjorde jag det. Tog den stora fjädern och fäste en penna i mitten. Vred och vred på pennan...och roades av att det rasslade/smällde till mer och mer, ju mer jag hade vridit i fjädern. Effekten blev motsvarande av hur mkt jag vridit i fjädern, (översatt till dagens bostadsmarknad: dvs, fortsatt att stoppa huvudet i sanden, och använt konstgjord andning för att man vägrar inse att överhettning bara kan leda till en sak - kollaps).


Det berömda kissa-på-sig exemplet är det vi ser idag: Varmt och gott i början, men jäkligt obehagligt efter en stund. Ska Sverige kissa på sig ännu mer för att se till att det fortsätter att vara varmt och gott så länge som det bara går att inneha denna förljugna känsla, eller ska man istället städa upp efter det redan utförda kisseriet? (städa upp: genom att höja räntorna så att folk börjar amortera en masse, istället för att bara betala till bankerna för lågräntedopade priser).

Beviljade lån till överhettade priser, samt maxlån upp över öronen, då alla berörda parter kring lånebiten har blivit fartblinda + spekulationsrenoveringar. Beteenden som gjorts 'möjliga' pga 8 år av högerpolitik/skattesänkningar som bara skapade ytterligare klyftor i samhället, samt hybris till folk på köp/säljmarknaden för t ex då bostäder, som är topic).

Dvs, vilken fallhöjd 'vill' vi ha den dagen vi släpper taget om klockfjädern?

Eller ta en klockpendel som ligger still på klockan sex. Dra den upp till klockan fem och släpp: den går upp till sju. Dra den istället till klockan tre och släpp, och den går upp till nio. Man bör inte föra en politik som får självklara negativa efterverkningar, utan en stabiliserande politik som gör att klockpendeln löpande håller sig så nära ursprungsläget som möjligt.

Då undviks i största möjliga mån alla dessa privatekonomiska katastrofer, som blir följden för de som hoppade på tåget under de sista åren av bostädernas egna kedjebrev. Vilka de sista åren blir/är i just denna cykeln är det självklart ingen som kan veta. Eftersom det beror på hur mkt stimulanser, (konstgjord andning medan man hoppas på något mirakel, eller att någon annan har makten när smällen kommer/det pga galen politik - iskalla vattnet från hinken kommer med stor kraft, som dränker marknaden för ett antal år framöver.

Med alla dessa tragedier som följd. Sverige som land, men framförallt alla enskilda människor som får gå från hus och hem. En del fall leder t o m till självmord. Pengar och egoism/sköt-dig-själv-och-skit-i-andra, får inte styra allt i ett samhälle. Då går det åt helvete, frågan är bara när klockfjädern eller pendeln, släpps.

Vilka de sista åren blir i just denna cykeln beror alltså dels på hur mkt stimulanser/konstgjord andning man försöker med + OM det sker något allvarligt/stort på det globala politiska området, som genast gör alla försök till stimulanser/konstgjord andning, fullständigt verkningslösa. I det läget flyr de bara båten och ror iväg i sina förbokade livbåtar.

Under en uppgång så är det så lätt, (och i många fall så finns det ekonomiska motiv för detta, eftersom man om man spekulerat själv, vill att fler och fler sätter sig i tågvagnen längst fram. Vilket de som köper idag, gör. De är med och fortsätter att överhetta priserna, och är de med minst marginaler den dagen som tåget kör in i bergsväggen - vilket kommer att ske med dagens politik) att gå den enkla vägen och reflexmässigt häva ur sig saker som går ut på att avfärda de som vill varna för en bostadsbubbla pga förd politik.

Då brukar det heta ungefär: "jahaja, men NÄR smäller det då?" "såhär har du/ni sagt nu i 5-6-7 år, och det har minsann inte smällt ännu" "titta så lugnt havet ännu är, inte en endaste liten våg som stör vattenytan, och du snackar om en tsunami?! Pyttsan"

Lugnet före stormen. Slitet uttryck därför att det är så sant som det är sagt, och därför använts massor av gånger. De som snackar om klyschor, de vill inte se verkligheten som den är. Ingen vet när stormen kommer, men man gör beräkningar av när det kommer att ske. Man ser idag alla tecken i skyn pga den politik som förs. De som idag sätter sig i sin lilla lilla lilla, (för när åskovädret kommer så är var och en väldigt liten) båt och fiskar långt, (dvs, lånar upp över öronen till de mest överhettade/lågräntedopade priserna) ute till havs, det är de som inte hinner in till land.

Idag behöver man föra en politik som dämpar marknaden. Och det är främst bygga bostäder som behövs för att dämpa hysterin, pga att folk inte har några andra alternativ. Samt krav på amorteringar till den nivån som går att klara av, och som även gör att folk som sagt börjar att betala till sig själva istället för till banken för skyhöga lån pga dopade köpeskillingar/dopad marknad.

Om folk amorterar istället för att med sina köp och renoveringar in absurdum, spekulera i utopiskt evigt stigande priser, så har de iaf en viss marginal när nedförsbacken sätter in. De ges lite mer tid att hinna sälja innan det efter försäljningen visar sig att summan från försäljningen inte täcker hela lånet till banken.

Höga amorteringar till alla, så att de som redan köpt - börjar spara - istället för att så fort som möjligt köpa större och/eller renovera in absurdum, ofta för ytterligare spekulation i evigt stigande priser. Vad gäller förstagångsköpare: med för höga amorteringskrav så klarar de inte dagens lågräntedopade priser. Då återstår dels byggande. Det är ett måste, oavsett. Detta tar som bekant, tid. Till dess återstår att stanna kvar hemma och plugga, jobba extra och spara till kontantinsatsen - och dels vänta in marknadens nedgång, som nu är nära förestående. Om det inte är så att det går att från statligt håll på olika sätt, subventionera nämnda grupp vid deras förstagångsköp.

Snart nog inträder skedet, då tillräckligt många, (pga dagens politik) aktar sig för att sätta sig i tågvagnen som är närmast bergsväggen när det smäller. Tillräckligt många har då insett att det är vansinne att idag sätta sig längst fram i ett tåg som körs av dagens politik. Den dagen får vi se alla mekanismer som inträder hos folk när de ser att flocken 'helt plötsligt' byter riktning. Till synes helt plötsligt, så börjar 'alla', (tillräckligt många) spekulera i en fallande marknad.

Folk börjar se om sitt hus, då de ser sina - på pappret - vinster ätas upp i en rasande takt. Och alla spekulerade framtida vinster ska vi inte tala om. Dessa våta drömmar som nu är ett minne/dröm blott. Måååånga försöker sälja, (helt naturlig reaktion, då de inte vill sälja med 20-30% förlust, utan hellre till 0-10% förlust - såklart) och köparna ser detta ske.

Då inser de att de kan vänta ut säljarna, för säljarna är i panik. Priserna faller och faller. Köparna vet att de gör en god affär om de väntar till botten när det gäller att tillräckligt många 'helt plötsligt' spekulerar i en sämre framtid - tvärtemot vad de via bankernas girighet har lockats att göra nu under ett antal dopade år. Klart att politikerna inte vill bostadsbygga bort sina egna framtida vinsthemtagningar. Det är DAGENS typ av politiker vi pratar om här, och då får vi det samhället som just dagens politiker råkar vilja ha. Money money money..

Då politikerna själva är med och gör privatekonomiska vinster, så är det bara att glömma att de ska göra något åt situationen. Så här går det i ett samhälle där tillräckligt många dyrkar mammon, istället för att se andra värden i livet.

Och de politiker som händelsevis vill annat, de lär nog bli överröstade av andra politiker. De politiker som har makten idag, kanske heller inte vill börja städa efter andra - gällande kisseriet från förr - utan de fortsätter i samma anda. Och så blir det till sist som den där leken där t ex 8 personer springer runt 7 stolar, till musiken upphör. Att man vet att det är någon annan som sitter vid makten/blir intervjuad den dagen då klockfjädern/pendeln släpps.

De tänker, (eller/och hoppas på) att det troligtvis är någon annan som sitter med Svarte Petter, den dagen det smäller.

Politikerna vet att de senare alltid kan säga: "jamen, detta har pågått länge, och det innebär att ni får skylla på dessa och dessa och dessa och inte bara på oss". Osv osv osv. De vid makten DÅ/med Svarte Petter och de som inte är vid makten längre, utan sitter och svarar på frågor vid någon boksignering eller efter något föredrag, post politikerkarriär. Alla dessa vet hur de kan svara, och komma undan obehagliga följdfrågor.

Vi har inte politiker som i första hand vill Sverige väl.

I första hand vill de sina egna plånböckers väl.

'Grattis' Sverige.