Citat:
Ursprungligen postat av
rutigtpapper
Centralbanker som har inflationsmål på 2 % ser risk för överhettning som ett orosmoln. Vad brukar de göra om ett sådant dyker upp på himlen?
Jag brukar ofta fråga när det finns tolkningsalternativ för att vara säker, och kunna ge ett adekvat svar.
Inte sällan brukar då den jag frågar och någon annan bli halvt kolerisk över att jag frågar, och skälla över att jag inte bara antar någon tolkning (vanligen den enda de ser). Skulle inte bli förvånad om både du och Sonnenwende deltagit i den typen av gnällorgier.
Men här tänkte jag att jag skulle vara lite tillmötesgående och välja den mest sannolika tolkningen. Min kännedom om Sonnenwende säger mig att orosmoln för honom var annalkande lågkonjunktur, arbetslöshet och liknande elände som centralbankerna brukar svara på med räntesänkning.
Så till frågan om din tolkning verkar rimlig. Den utgår från dagens situation. Nu har vi fallande KPI (årstakt). En förändring till stigande KPI på säg 0.5% har jag lite svår att se Ingves börja vanka av och an ojandes. Det är nog snarare lättnad. (Och här har vi egentligen svaret. Stigande KPI i dagens situation uppfattas inte som orosmoln utan välkomnas).
Skulle sedan KPI ändringen öka till 1%, så ser jag inte heller Ingves börja mumla om orosmoln.
Likaledes senare om den börjar ta sig till 1.5%. Och här någonstans skulle Ingves antagligen höja räntan. Om han inte redan gjort det tidigare. Och det med lättnad och inte oro.
Skulle sedan KPI-ändringen lägga sig på 2% så ser jag inte heller några tal om orosmoln. Snarare belåtenhet. Fortsatt stigande KPI-ändring skulle Ingves svara med räntehöjning. Men jag har lite svårt att se något tal om orosmoln. Detta är dessutom lite irrelevant, för det är långt bortom dagens situation.
Jag är faktiskt lite osäker på vad som skulle få Ingves att tala om orosmoln i närtid som är relaterat till KPI ökning.
Ovanstående vägde jag in när jag gav min tidigare replik.
----------------------------------------
Jag tog och googlade lite och hittade följande lite lustiga sak:
http://www.dagensps.se/artiklar/2011/03/09/43108275/index.xml
KPI står idag så på exakt samma nivå som i Oktober 2011. Sedan artikeln har KPI stigit i snitt ca 0.2% per år.
Jag tror iaf att Munkhammar var inte bara väldigt fel ute vad gäller prognosen utan också terminologin. Centralbankerna gillar inte alls dagens räntenivåer. Det är något begränsat utrymme nedåt om man säger så. Man skulle välkomna allt som gör att nivån kan höjas.
Ska vi tala om orosmoln idag är det att konjunkturen i Kina sviktar. Och exporten dit börjar sviktar. Och lönsamheten i näringslivet börjar sviktar. Och arbetslösheten drar iväg. (LO säger ju att dom välkomnar varsel, så dom tänker väl hjälpa till att öka på arbetslösheten). Vad göra för en centralbank?