• 2
  • 3
2010-02-10, 08:43
  #25
Medlem
LucNNs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sightness
Om x existerar vid tiden t, kan (teoretiskt) orsaken till att x existerar, infinna sig vid tiden t+t(P). Dar P ar ett positivt tal.

Dvs. ser man tiden som konstant linjar kan x existera innan dess orsak. En ogonblicksbild visar da att x existerar utan orsak.

Krokt rumtid ftw!

Men här förutsätter man redan rum och tid. Jag tror att frågaställningen är inspirerat av big bang-teorien, och problematiken med hänsyn till dess (så som jag uppfattat det) oanalyserbara födelse.

Tycker det är bra om fysikerna kan komma in och ge deras gissningar, för debatten blir ofta ganska flummig - folk utan kunskaper gör vilda gissningar utan rationella beläg (pratar inte om denna debat).
Citera
2010-02-10, 08:55
  #26
Medlem
LucNNs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av harrowdownhill
Följande syn på kausalitet finner jag tilltalande.

Modern physics doesn't describe the world in terms of "causes" and "effects." It simply posits that matter (in the form of quantum fields, or strings, or what have you) acts in accordance with certain dynamical laws, known as "equations of motion." The notion of "causality" is downgraded from "when I see B happening, I know it must be because of A" to "given some well-defined and suitably complete set of information about the initial state of a system, I can use the equations of motion to determine its subsequent evolution." But a concept like "cause" doesn't appear anywhere in the equations of motion themselves, nor in the specification of the type of matter being described; it is only an occasionally-appropriate approximation, useful to us humans in narrating the behavior of some macroscopic configuration of equation-obeying matter.
In other words, the universe runs all by itself. The planets orbit the Sun, not because anything is “causing” them to do so, but because that’s the kind of behavior that obeys Newton’s (or Einstein’s) equations governing motion in the presence of gravity. Deeply embedded as we are in this Galilean/Newtonian framework, statements like “every effect has a cause” become simply meaningless.

Jag är oenig. Det är ett annat, mer precist sätt att definiera orsak/verkan. Orsak, så som jag förstår begreppet, består i materias lagbundenhet, som avföder ett visst beteende under vissa omständigheter. Det vill säga: Hur materia påverkar annan materia. Att det kanske är en översimplifiering att säga "Om A så B" kan vara sannt, men går man så langt som att säga: "Materia påverkar inte materia lagbundet, så att en effekt kan härledas till det undersöktes egenskaper och omgivnings egenskaper" då kan man ganska enkelt inte testa sin föreställning. Jag kan inte se hur kausalitetsbegreppet lämnas utan innebörd, däremot tror jag att dessa formler som omtalas är ett uttryck för den kunskap som är nödvändig för att kunde fastslå att A är Bs orsak.
Citera
2010-02-10, 12:27
  #27
Medlem
harrowdownhills avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LucNN
Jag är oenig. Det är ett annat, mer precist sätt att definiera orsak/verkan. Orsak, så som jag förstår begreppet, består i materias lagbundenhet, som avföder ett visst beteende under vissa omständigheter. Det vill säga: Hur materia påverkar annan materia. Att det kanske är en översimplifiering att säga "Om A så B" kan vara sannt, men går man så langt som att säga: "Materia påverkar inte materia lagbundet, så att en effekt kan härledas till det undersöktes egenskaper och omgivnings egenskaper" då kan man ganska enkelt inte testa sin föreställning. Jag kan inte se hur kausalitetsbegreppet lämnas utan innebörd, däremot tror jag att dessa formler som omtalas är ett uttryck för den kunskap som är nödvändig för att kunde fastslå att A är Bs orsak.
Jo men det fina är att även om kausaliteten inte elimineras så reduceras den till fysikaliska samband och frågor om kausalitet hamnar därmed inom fysikens domän.
Citera
2010-02-11, 10:15
  #28
Medlem
LucNNs avatar
Ja okay, så kan man godt se på det. Har egentligt altid varit av den tro att man redan kalkulerade med ämnens beteende och sätt att röra sig på, när man förutser försöks resultat innan man testar sin tes - men det kanske man också gjorde. När gick man bort från det mera generella kausalitetsbegrepp?

Men ultimativt förblir orsaken till världens beteende väl obskurt. Fysikens gräns är väl vid observationen av ett samband, som förklaras som orsaken till vissa beteende, där det första "betingande" samband ses som en yttersta orsak (om det äns finns samband - menar att jag har läst att kvantpartikler beter sig slumpartat, medan atomer och molekyler beter sig förutsägbart, men vet i princip inget riktigt)? Jag menar, oavsett hur långt ner man dykar i den fysiska världs "layers", kommer det väl altid finnas en yttersta "väg" av beteende som på något sätt kan sägas ge upphov till världens beteende på högere nivå?

Ps. tror jag ska hålla käftan nu, eller resa tillbaka i tiden och lyssna bättre i skolan.
Citera
  • 2
  • 3

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in