Thubbes och Bubbis omogna skithistorier

Skriv en dikt
eller
Parkera ditt kön
eller
Båda

“Den ljuva, fjättrande kläggdjur” poetade Plör, pissepoeten från Hjo. “Gramatiska harmonialer
vinner fjärt” dikterade han robust. Publiken gapade stormunnat och spottade sig snustorra i
munhålorna. Aldrig hade de upplevt sådan sinnessjukt frustande poetri.
Efter föreställningens slut gasade kön till backstageloungen lång. Beundrare och beundrarinnor
gnisslade knävecken och hoppades att snart få möta sin idol. Men störst av alla beundrare var
Fliffla Flathäck. Hon käftade hårdhänt medan vakterna gastade tillbaks. Hon var helt bestämd
med att få träffa Poetraten Plör, även känd för sina P-bötersamlingar.
“Du får parkera fö’fan ditt organ varu vill!” Gastade Fliffla aspackat. Treotabletterna hon snortat
innan hade redan peakat. Hårt, skoningslöst och utan morgondag. Döden väntade besök inom
kort, den saken var klar. Now or never!
“Du ska få en böter du aldrig glömmer!” nästan kved hon.
“Värt” konstaterade Plör innifrån loungetarmen. Dörren öppnades och Plör ejakulerades ut till
fansen!
“Bötfällarinna, böt mig!” Visselromantiserade poetskapet.
Fliffla stånkade sig fram genom fanskaran och hävde sig över träplanket mellan helvettet och
henne. Precis just när Fliffla drant ner i marken fick Treon en nästintill psykotisk effekt. Hon
greps av treons överdosliga hjärnpåverkan. Hennes mentala organ upplöstes i tolvtusen
skitgiftiga småbitar som svävade på grund av luftdraget som drog från scenen. Plör häpnade
men behöll erektionen. Med svävande hjärnbitar runt sig drämde han igång poesitåget till
bortomboda. Publiken gallskrek och dåndamp i backen.
“Frukost färdas genom tarmen,
Pnöffle, kväd medan romben runt
tolvhundratornet tickande glider!
Ur i ur, ramar i stram,
dampande gamar
och ullande flarn!”

Parlamentariska dryckeslekar

Det var som vanligt en stormig dag i Bröklands parlamentshus. De minst populära pittpolitikerna
satt i ett hörn och diskuterade hembränningssätt.
“Jag använder en hemmagjord hinkbrännare.” Meddelade en rödnäst representant. Skämtet
gick hem och alla skrattade. Alla ägde naturligtvis toppklassig spritbränningsutrustning.
Problemet var bara att konvertera den processen till politik.
“Ordning i salen!” Talmanen dunkade sin klubba i bordet. “Rimligtvis borde vi se över våra
alternativ, är vi överrens? Antingen röstar vi för att lägga ner kloakdrogsfabrikerna och bygga
solkraftverk istället, eller så måste alla invånare bränna minst 500 liter hembränt per år.”
Alla reste sina händer i favör till det senare alternativet.
“Som jag trodde, Flabbe, du får printa ut miljarder informationsblad." Praoeleven Flabian Flärt
sprang genast till skrivaren och började printa.
“Vi vill också se att alla landets bibliotek uppdaterar sin hembränningsavdelning!” Krävde en
medlem av Rimlighetspartiet.
“Rimligt!!” Tjoade alla och antecknade en smula.
“På demokratiska grunder beviljas beslutet att tvångsuppdatera biblioteken!” Beordrade talmannen. “Flabian fixar du det också eller?”
“Jag kan väl skriva ut några brev om det också?” Föreslog Flabian ambitiöst.
“Bra, dåså mina vänner, besluten rullar på bra idag. Flabian tar ju hand om utskicken så… Vem
vill ha en bärs!?” Talmanen dundrade klubban i bordet
“Samma pris? 3 mandat för 1 brälle?” Undrade landets drogminister.
“Stämmer bra, vi tyckte väl det lät rimligt sist?” Frågade talmannen.
Snart flödade bärsen i allas riksdagsmuggar. Mandat flög från parti till parti och snart var det dax
för dagens andra punkt; Planering av den årliga drogmixkickoffen.
“Ska flarn få vara tillåtet på festivalområdet?” Undrade en missplaserad gubbjävel.
“Ja!” Tyckte halva lokalen “Nej!” vrålade andra halvan.
“Klart som fan vi ska ha flarn!” Vrålade en argsint politikerfjant.
“Ja, just det.” Höll nej-sidan med, och så var det bestämt. Talmannen dunkade klubban i
beviljande och bärsdrickandet återupptogs.
“Vi vann nu för vi har mest mandat!” Hördes från en partipolitiker som suttit och räknat.
“Jahopp, och vad ska er nya lag vara då?” frågade talmannen bittert.
“Vi har beslutats om att förbjuda uppförsbackar! Alla backar i landet får byggas om i
nedåtgående riktning.”
En lång paus fylld med grummlanden skedde tills nån frågade: “Öl?”
Alla skålade och backarna byggdes om medan landet långsamt förföll under dem.

Slemhinneinformation

Smygande sprang Tryvbjärd från klassrummet för tvångsmässig näshårstvålning. Ämnet intresserade honom visserligen sisådär men eftersom hans stormobbare Bjerkna gick berserk just då valde han att gömma sig på muggen. Där, äntligen, mötte han sin spegelbild. Renryggad, kroknäst och gul av avföring log den emot honom från spegelglaset. Plötsligt slogs han av tankebrist, hans leende brednade såpass mycket att det såg efterblivet nått så åt helvete ut.
BRAK!
Dörren bakom honom brakade brakiskt mot golvet. Där stod Bjerkna gallflabbandes med lärarens spottkörtel i högsta hugg. En bråkdel senare släppte Tryvbjärds tankebrist och han avslutade spegelsessionen. Bjerkna väntade tålmodigt på hans reaktion men tröttnade snart och inledde spottdränkningen. Handfatet fylldes snabbt med lärarens spottvätskor och andra geléaktiga utsöndringar.
“Nuruuu TryvFJÄRT skaru få slemhinneinflamation!”
“Nuru? Du vet väl att bara porrgubbar tycker om slem?” Mjöldrygade den trögtänkte Tryvbjärd.
Plopp lät det om Tryvbjärds slipsknut när den dunkade mot handfatets spottfyllda inre. Han kved och försökte dra bort sitt tröghjärnade slemfyllda huvud ur pölen, men förgäves. Hans ansiktshål förlamades direkt, hans fantasier förmultnade och kuken styvnade. Det ingen visste var att Lärarens spottslem spred sig likt smörstekta virus inuti tröghjärnade organismer. Tryvbjärds pung svällde såpass mycket att hela hans intellekt mångdubblades. Tankarna återkom som aldrig förr och hans slutledningsförmåga slutledde hundratals slutledande slutledningar. Idén slog honom som en atombomb; Han skulle bota varenda jävla sjukdom. Och vad bättre att bota än sin mobbares mobbarsjuka? Han greppade Bjerknas pung och vred den åt botningshållet.
“BOTAS DIN AVTRUBBADE MOBBARKUK!” Skanderade han mobbigt.
Snäll som gudfadern själv backade Bjerkna och lättade på sitt asfåniga grepp om Tryvbjärds fettholkade hjässlob.
Så botar man det mesta, pungen måste bara vara vrickad åt rätt håll. Och är man mobbad kan man bara mobba tillbaka. Enkelt. Så sluta klaga.