Vittnespsykologi

Någon som kan förklara kortfattat och på ren svenska vad vittnespsykologi är? Inga luddiga förklaringar tack

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vittnespsykologi

Tyvärr, fattar inte vad som menas. Det var därför jag bad om en bra förklaring.

För att avgöra huruvida ett vittne går att lita på. Finns tecken på när folk ljuger, eller omständigheter som gör att vad vittnet säger kanske inte är sant, och det är ju viktigt i rättsliga sammanhang att inte lita på falsk vittnesbörd.

Eller till exempel att vittnet själv inte vet att det den säger inte stämmer.

Okej, då förstår jag. Tackar!

Om du läser mycket kriminalböcker som baserar sig på verkliga fall och inte bara påhittade deckare så kommer det hela att klarna högst betydligt. Det visar sig mycket oftare än vad man i allmänhet tror att det mänskliga minnet är ett mycket dåligt vittne. Olika människor minns saker på olika sätt och en del minns helt enkelt fel.

Det kan sluta med att man har en beskrivning av en gärningsman som har 8 olika huvudbonader i 5 olika färger när man har frågat 30 vittnen. Sedan har han haft både skägg och inte samt även skepparkrans och glasögon. Eller inte.

Det gäller då att fråga ut vittnen på sådant sätt att man får ur dom själva kärnan i deras minnesbilder. Att man inte på något sätt berättar för dom vad de ska minnas och hur. Sedan hur man lägger upp förhör med olika vittnen. Det kan vara så att någon eller flera av vittnena själva är misstänkta eller har något att dölja. Folk kan också ljuga eller hitta på bara för att göra sig märkvärdiga eller för att de är störda.

Läs några berättelser ur serien "Nordisk Kriminalkrönika" så kan du själv se hur olika människor minns saker på olika sätt och hur polisen har lyckats att använda vad som användas kan på ett klokt sätt för att lösa brott.

Egentligen finns det väl en angränsande vetenskap som heter förhörspsykologi. Jag vet dock inte riktigt exakt var gränsen mellan detta och vittnespsykologi går.

/Pime

Så är det inte. Det är däremot sånt som advokater ägnar sig åt genom att baktala motpartens person.
Vittnepsykologin undersöker omständigheter som kan ha påverkat utsägarens minne. Det är ingen enkel inkodning, nämligen, och det är inte som att starta en bandspelare när man erinrar sig saker. Man undersöker alltså själva utsagans tillförlitlighet, och inte utsägarens trovärdighet. Det är en helt avgörande skillnad.
Se t ex Granhag: Handbok i rättspsykologi. ISBN 978-91-47-05287-5.