Kommer ryska i framtiden ersätta svenskans betydelse i Finland?

Putlers krigspolitik har varit förödande för finnarnas intresse att lära sig ryska. Hur är det i Sverige?

Huvudstadsbladet rapporterar från Kouvola och Sydöstra Finlands yrkeshögskola, som är inrymd i de gamla tegelkasernerna från tsartiden. Där ordnas ingen grundkurs i ryska i år, berättar läraren Marja-Liisa Sirén-Huhtinen.

Intresset för ryskan rasar – läraren Marja-Liisa Sirén-Huhtinen bytte till svenska
https://www.hbl.fi/2025-09-11/intres...-till-svenska/

[Sirén-Huhtinen] har undervisat i ryska sedan slutet av 1980-talet och sett hur intresset för språket förändrats i takt med politiska förändringar.

Samma trend syns på flera högskolor universitet i Finland utifrån HBL:s kartläggning. Intresset för att studera ryska har sjunkit rejält och flera högskolor samarbetar för att antalet studerande är få. Trendbrottet skedde efter att Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.

– Många studerande kopplar språket till den politiska situationen, vilket påverkar motivationen negativt. Nu kan studerande fråga varför man ska lära sig ryska när landet är i krig, säger Sirén-Huhtinen.

Hon förstår dem. Själv förlorade Sirén-Huhtinen intresset för ryska språket och kände att det hon gjort och lärt ut var onödigt.

– Som lärare känns det sorgligt att se ett språk förlora sin plats i undervisningen på grund av politiska konflikter.

Både vid Åbo Akademi, Hanken [Svenska Handelshögskolan] och vid övriga läroinrättningar har intresset för ryska rasat, skriver Hbl. Marja-Liisa Sirén-Huhtinen förstår mycket väl utvecklingen, även om hon pliktskyldigt framhåller att man inte borde koppla samman språk och enskilda länders politik. Dessutom har hon god nytta av sina ryskkunskaper i arbetet med ukrainska flyktingar.

Det andra språket som Sirén-Huhtinen undervisar i är svenska. Och där märks ett trendbrott.

För medan de studerandes intresse för ryska störtdyker upplever hon att intresset för svenskan ökar. I början av sin karriär måste hon ofta förklara varför eleverna ska studera ”tvångssvenska”, men det behöver hon inte längre.

– Det nordiska samarbetet erbjuder en positiv utveckling som kan stärka språkets status i olika skolor. Finlands Natomedlemskap har väckt nytt intresse för svenska som ett nyckelspråk i regionen även om svenskan inte hörs så ofta just i Kouvola.

– Studerande är rädda för svenskan och för att misslyckas. De berättar ofta att de inte kunde göra något i skolan och har fått dålig feedback.

Vad säger du till dem?

– Glöm det och att de kan börja från början nu.

För mig personligen har kriget haft motsatt inverkan. Jag kom underfund med att jag bara måste lära mig lite ryska, och ukrainska, för att förstå den svårbegripliga grannen och deras världsbild bättre.