Jag hatar Sverige

Jag hatar Sverige och dess värderingar

Förutom att landet är jävligt jobbigt (dvs klimatet, inte välfärden man får!!) så tycker jag de flesta svenskar är jobbiga. Ungefär 7 av 10 personer enligt empiri.
Delar helt enkelt inte majoriteten av svenskars värderingar. Att man ska vara skenhelig, timid och rösta på socialdemokraterna.

Folk är fruktansvärt lättstötta här. Minsta rubbning i "mysstämningen" (exempel: byta ämne, höja tonen lite, prata lite snabbare, flacka med blicken), som alla svenskar har en förkärlek till, är socialt ekvivalent med att slå dem på käften eller kalla dem för "jävla fitta".

Folk har en tendens att aldrig, aldrig glömma en dispyt, eller till och med att man haft ett stressat samtal med någon, på grund av att man haft en dålig dag eller bara rentav har bråttom. Folk tar det liksom personligt. De känner sig som jag behandlar dem som barn i detta läge. Att vara stressad i dagens värld är statuspoäng, och ingen vill vara den som inte får 100% uppmärksamhet i alla ögonblick. De är lättstötta.
Och folk glömmer inte det, utan är bittra över det varje gång man träffar dem.

Sverige är ett jävligt socialt konservativt land. Folk har ett extremt hierarkiskt tänkande. Man segregerar inte människor ekonomiskt utan tar ut det rent socialt. Utfrysning. Man vill ha en inre krets med det man ser som normala människor. Det är ett rent rollspel. Alla samtal är extremt modererade inom gruppen. Man pratar inte om vad som helst utan har ett visst gäng utvalda teman av saker man pratar om, beroende på vilken identitet gruppen har.

Svenskar antyder hela tiden. Vart ska jag börja???? Jag har svårt att tänka mig någon annan folkgrupp som är så jävla duktiga på att prata med undertoner, som har ett sånt jävla utvecklat schema för hur man faktiskt, underförstått, tar konflikter eftersom man inte vågar säga till rakt ut!!!
Man blir paranoid av att bo i Sverige!!!!

Ifall någon säger något fel som inte passar in i gruppens identitet, så söker man efter anledningar att bryta kontakten. Det skulle ju se konstigt ut ifall man bröt den enbart på det uttalandet! ifall man varit kompisar under en tid. Man letar alltså efter skäl att avsluta relationen ifall man känner sig till och med det minsta obekväm.
Svenskar har en sjuklig fixering av att vara normala/lagom.

Nyckelord här är: normal, social och utfrysning.


Vad tycker ni om svenskar i allmänhet?

Jag hatar Sverige och dess värderingar

Förutom att landet är jävligt jobbigt (dvs klimatet, inte välfärden man får!!) så tycker jag de flesta svenskar är jobbiga. Ungefär 7 av 10 personer enligt empiri.
Delar helt enkelt inte majoriteten av svenskars värderingar. Att man ska vara skenhelig, timid och rösta på socialdemokraterna.

Folk är fruktansvärt lättstötta här. Minsta rubbning i "mysstämningen" (exempel: byta ämne, höja tonen lite, prata lite snabbare, flacka med blicken), som alla svenskar har en förkärlek till, är socialt ekvivalent med att slå dem på käften eller kalla dem för "jävla fitta".

Folk har en tendens att aldrig, aldrig glömma en dispyt, eller till och med att man haft ett stressat samtal med någon, på grund av att man haft en dålig dag eller bara rentav har bråttom. Folk tar det liksom personligt. De känner sig som jag behandlar dem som barn i detta läge. Att vara stressad i dagens värld är statuspoäng, och ingen vill vara den som inte får 100% uppmärksamhet i alla ögonblick. De är lättstötta.
Och folk glömmer inte det, utan är bittra över det varje gång man träffar dem.

Sverige är ett jävligt socialt konservativt land. Folk har ett extremt hierarkiskt tänkande. Man segregerar inte människor ekonomiskt utan tar ut det rent socialt. Utfrysning. Man vill ha en inre krets med det man ser som normala människor. Det är ett rent rollspel. Alla samtal är extremt modererade inom gruppen. Man pratar inte om vad som helst utan har ett visst gäng utvalda teman av saker man pratar om, beroende på vilken identitet gruppen har.

Svenskar antyder hela tiden. Vart ska jag börja???? Jag har svårt att tänka mig någon annan folkgrupp som är så jävla duktiga på att prata med undertoner, som har ett sånt jävla utvecklat schema för hur man faktiskt, underförstått, tar konflikter eftersom man inte vågar säga till rakt ut!!!
Man blir paranoid av att bo i Sverige!!!!

Ifall någon säger något fel som inte passar in i gruppens identitet, så söker man efter anledningar att bryta kontakten. Det skulle ju se konstigt ut ifall man bröt den enbart på det uttalandet! ifall man varit kompisar under en tid. Man letar alltså efter skäl att avsluta relationen ifall man känner sig till och med det minsta obekväm.
Svenskar har en sjuklig fixering av att vara normala/lagom.

Nyckelord här är: normal, social och utfrysning.


Vad tycker ni om svenskar i allmänhet?

Jag är glad över att jag bor i Sverige. Hur kommer det sig att alla andra länder ser upp till ett litet land som Sverige ? Jo för vi har kompetens för ett sånt litet land och är väl etablerat i de flesta branscher.

Kan vi inte införa anarki i ett år o se vad som händer.

Jag hatar Sverige och dess värderingar

Förutom att landet är jävligt jobbigt (dvs klimatet, inte välfärden man får!!) så tycker jag de flesta svenskar är jobbiga. Ungefär 7 av 10 personer enligt empiri.
Delar helt enkelt inte majoriteten av svenskars värderingar. Att man ska vara skenhelig, timid och rösta på socialdemokraterna.

Folk är fruktansvärt lättstötta här. Minsta rubbning i "mysstämningen" (exempel: byta ämne, höja tonen lite, prata lite snabbare, flacka med blicken), som alla svenskar har en förkärlek till, är socialt ekvivalent med att slå dem på käften eller kalla dem för "jävla fitta".

Folk har en tendens att aldrig, aldrig glömma en dispyt, eller till och med att man haft ett stressat samtal med någon, på grund av att man haft en dålig dag eller bara rentav har bråttom. Folk tar det liksom personligt. De känner sig som jag behandlar dem som barn i detta läge. Att vara stressad i dagens värld är statuspoäng, och ingen vill vara den som inte får 100% uppmärksamhet i alla ögonblick. De är lättstötta.
Och folk glömmer inte det, utan är bittra över det varje gång man träffar dem.

Sverige är ett jävligt socialt konservativt land. Folk har ett extremt hierarkiskt tänkande. Man segregerar inte människor ekonomiskt utan tar ut det rent socialt. Utfrysning. Man vill ha en inre krets med det man ser som normala människor. Det är ett rent rollspel. Alla samtal är extremt modererade inom gruppen. Man pratar inte om vad som helst utan har ett visst gäng utvalda teman av saker man pratar om, beroende på vilken identitet gruppen har.

Svenskar antyder hela tiden. Vart ska jag börja???? Jag har svårt att tänka mig någon annan folkgrupp som är så jävla duktiga på att prata med undertoner, som har ett sånt jävla utvecklat schema för hur man faktiskt, underförstått, tar konflikter eftersom man inte vågar säga till rakt ut!!!
Man blir paranoid av att bo i Sverige!!!!

Ifall någon säger något fel som inte passar in i gruppens identitet, så söker man efter anledningar att bryta kontakten. Det skulle ju se konstigt ut ifall man bröt den enbart på det uttalandet! ifall man varit kompisar under en tid. Man letar alltså efter skäl att avsluta relationen ifall man känner sig till och med det minsta obekväm.
Svenskar har en sjuklig fixering av att vara normala/lagom.

Nyckelord här är: normal, social och utfrysning.


Vad tycker ni om svenskar i allmänhet?

Jag hatar Sverige och dess värderingar

Förutom att landet är jävligt jobbigt (dvs klimatet, inte välfärden man får!!) så tycker jag de flesta svenskar är jobbiga. Ungefär 7 av 10 personer enligt empiri.
Delar helt enkelt inte majoriteten av svenskars värderingar. Att man ska vara skenhelig, timid och rösta på socialdemokraterna.

Folk är fruktansvärt lättstötta här. Minsta rubbning i "mysstämningen" (exempel: byta ämne, höja tonen lite, prata lite snabbare, flacka med blicken), som alla svenskar har en förkärlek till, är socialt ekvivalent med att slå dem på käften eller kalla dem för "jävla fitta".

Folk har en tendens att aldrig, aldrig glömma en dispyt, eller till och med att man haft ett stressat samtal med någon, på grund av att man haft en dålig dag eller bara rentav har bråttom. Folk tar det liksom personligt. De känner sig som jag behandlar dem som barn i detta läge. Att vara stressad i dagens värld är statuspoäng, och ingen vill vara den som inte får 100% uppmärksamhet i alla ögonblick. De är lättstötta.
Och folk glömmer inte det, utan är bittra över det varje gång man träffar dem.

Sverige är ett jävligt socialt konservativt land. Folk har ett extremt hierarkiskt tänkande. Man segregerar inte människor ekonomiskt utan tar ut det rent socialt. Utfrysning. Man vill ha en inre krets med det man ser som normala människor. Det är ett rent rollspel. Alla samtal är extremt modererade inom gruppen. Man pratar inte om vad som helst utan har ett visst gäng utvalda teman av saker man pratar om, beroende på vilken identitet gruppen har.

Svenskar antyder hela tiden. Vart ska jag börja???? Jag har svårt att tänka mig någon annan folkgrupp som är så jävla duktiga på att prata med undertoner, som har ett sånt jävla utvecklat schema för hur man faktiskt, underförstått, tar konflikter eftersom man inte vågar säga till rakt ut!!!
Man blir paranoid av att bo i Sverige!!!!

Ifall någon säger något fel som inte passar in i gruppens identitet, så söker man efter anledningar att bryta kontakten. Det skulle ju se konstigt ut ifall man bröt den enbart på det uttalandet! ifall man varit kompisar under en tid. Man letar alltså efter skäl att avsluta relationen ifall man känner sig till och med det minsta obekväm.
Svenskar har en sjuklig fixering av att vara normala/lagom.

Nyckelord här är: normal, social och utfrysning.


Vad tycker ni om svenskar i allmänhet?