Ny analys: Njutning är att vara en del i en grupp och glömma sin individualitet

Visst kanske man kan labba lite kring det hela för att bekräfta eller vederlägga min teori. Innan du gör labben så måste du ha lite tankar kring ämnet. Teorin i denna tråden är ett försök till något som kan byggas ut genom tex labbande.

Det är ingen spekulation att njutning går att dela in i framåtsyftande, målinriktad njutning samt njutning som inte har med måluppfyllelse att göra, "njutning i sig". Det finns inga andra alternativ helt enkelt. Sen går ju måluppfyllnadsnjutning att dela upp vidare i egenrelaterad måluppfyllelsenjutning samt omvärldsrelaterad måluppfyllelsenjutning. Detta är logiskt sant och ingen spekulation.

Omvärldsrelaterad måluppfyllelsenjutning är ofta direkt omoralisk enligt mig och de flesta andra. Den innebär att man mår bra i jämförelse med andras situation.

Ja självklart det ser jag nu. Det är ju därför vi har diskuterat tidigare studier och andra psykologiska teorier, så att vi vet vad det är vi egentligen behöver verifiera i vårt framtida experiment. Fantastiskt vad dum jag var som missade det!



Något blir inte ett faktum bara för att du tycker att det är väldigt logiskt. Jämför exempelvis Maslows behovshierarki: enligt den upplever du njutning när du uppfyller ett behov (vilket du kallar måluppfyllelsenjutning vad jag förstår) och eftersom även estetik är ett mänskligt behov (enligt Maslow) torde njutningen av att titta på en vacker tavla kunna härledas till måluppfyllelsenjutning.

Och behov kan ju i allra högsta grad vara konstruerade: ta en 42" plasmateve som ett exempel. Inte är det ett biologiskt behov utan något föreställt, konstruerat, som likväl kan ge upphov till njutning. Och vad säger inte då att alla dina exempel på "njutning i sig" inte helt enkelt är konstruerade behov? Dvs skulle att läsa en bok eller lyssna på ett musikstycke kunna vara ett konstruerat behov och inte alls bero på gemenskap. (Jag håller inte helt med denna teori utan tog bara upp den för att illustrera hur det du ser som fullständigt logiskt kan ha en annan förklaringsmodell.)


Hursomhelst, lycka till med labbandet! Maila mig resultaten sen

Jag har redan sagt att det inte är ställt utom tvivel att "njutning i sig" existerar. Vad säger du? Kan njutningen slå ner i en som en blixt bara?

42" TVn: Njutningen i detta fall handlar antagligen om att man tjänar pengar på att inte gå på bio och att priserna sjuker så drastiskt hela tiden på sådana teknikprylar. Prylnjutning är ett eget kapitel som jag är helt insatt i. Ekonomisk njutning kan vara både egenrelaterad samt omvärldsrelaterad men den är alltid målinriktad.

Finns det någonstans på nätet som jag kan läsa mer kring denna Maslow? Jag tror att han är ute och cycklar men man kan ju ge det ett försök.


Jag har labbat kring detta i flera år. Detta ÄR resultatet.

Jag tycker att din förklaring på plasmateven är absurd, och jag tycker inte din teori förklarar något på ett bättre sätt än de redan existerande. Någon annan får gärna fortsätta argumentera.

Att du inte vet vem Maslow är säger en hel del om dina psykologikunskaper...

http://en.wikipedia.org/wiki/Maslow's_hierarchy_of_needs

Jo han har jag hört talas om. Det är klart att det perspektivet passar bättre med marxismen...

Min teori implicerar att om man inte sysslar med omvärldsrelaterad måluppfyllningnjutning så kan man vara både lycklig och god under nästan vilka förutsättningar som helst. Sånt gillar inte marxister att höra.

För att få en närmare bild av vad omvärldsrelaterade måluppfyllningsnjutningar är så kan man säga att det handlar om att jämföra sig med andra. Undviker man att jämföra sig med andra så kan man vara normallycklig samt god nästan alltid.

Ditt argument faller tyvärr på den punkten att känslorna som konst uppbringar oftast är individuella. Alltså går det inte att säga att musik eller annan konst handlar om att "dela känslor" med någon. Du drabbas av vissa känslor av att höra en viss låt, jag kan mycket väl drabbas av helt andra känslor av att höra samma låt, eller se på en tavla eller en skulptur.

Så jag köper inte ditt argument när du säger att njutning uteslutande handlar om "kommunikation" med andra människor eller transcendens till en social entitet. Däremot kan vissa sorters njutning vara en form av eskapism (att fly verkligheten eller "jaget"), men det innebär inte att det måste vara en flykt till "något större" eller att det har med någon sorts social önskan att göra...

Skitsnack, du lägger färgade värderingar i den där skiten du framställer.

Som t.ex. musik: Goda vänner spelar tillsammans i band och skapar något tillsammans, men det finns ändå utrymme för individualism där folk härjar loss på elgitarr o.s.v.

Det du beskriver är bara hittepå. Jag kan säga något om allting. T.ex. sport, tycker Zlatan om fotboll för att han är en del av kollektivet?

Vilken jävla äcklig kommunist du är.

Det går varken att bevisa eller motbevisa ifall våran upplevelse är densamma av ett konstverk eller inte. Det är som med färger, vi förutsätter helt enkelt att andra ser samma färger som vi.

Känslan som frambringas vid upplevelsen av ett konstverk har oftast en avsändare som vi ha kommunikation med dig.

Det rör sig inte om riktig individualism när någon utför ett gitarrsolo. Det exemplet finns redan i tråden om du läser vidare.

Men när två människor som inte kan prata med varandra försöker kommunicera genom en tavla kan "missförstånd" uppstå, dvs tolkningar. Orsaken till njutningen kan ha varit en helt annan än den avsedda.

Då är det fel på konstverket.

Man kan väl periodvist även njuta av ensamheten?

Det är enligt mig ett gott tecken på personlig mognad; att trivas med sitt eget sällskap.