2004-02-15, 14:59
#1
Dagens ämne är Kambodja. I dag tar vi bakgrunden.
Del 1: Sihanouk börjar sin bana
1953 blev Kambodja fritt från fransmännen som en parlamentarisk modern monarki, under ledning av den unge Norodom Sihanouk. En märklig politisk figur, som slängde sin kungakrona och lät utropa sig till premiärminister 1955, för att senare inneha presidentposten 1960-1970. Han startade ett eget parti, Sangkum, vilket skulle bli det enda lagliga partiet under hans tid vid makten, som partiet erövrade genom valfusk och korruption.
Sihanouks politik kallades khmersocialism, en bisarr benämning som enligt honom anammades av Kambodjas gamla kungar. Politiken liknade mer fascism än socialism, genom sin starka elitism, nationalism, korporatism, och antidemokratiska metoder.
Socialism var ett väldigt diffust begrepp i Kambodja, inte minst under Pol Pot, som ingen bildad människa skulle kalla socialist.
Sihanouk, officiellt socialist, balanserade mellan högern och vänstern inomlands och satsade på samarbete istället för konkurrens, genom att Sangkum slukade nästan alla andra partier i Kambodja genom att dessa frivilligt anslöt sig till Sangkum, då de vann mer makt än med demokratiska metoder. Så försvann nästan all opposition utom den USA-stödda extremhögern och det Kinastödda kommunistpartiet, mer känt som de Röda Khmererna (RK). Oppositionen i Kambodja tystades ner med tortyr och våld.
Utrikespolitiskt var det neutralitet som gällde. En nagel i ögat för USA, som under denna tid upprättade en lakejallians i Sydostasien, SEATO, som gjorde Sydostasien till en av världens mest polariserade regioner, då stormaktsblocken inledde en hård maktkamp om inflytandet i Indokina. Sihanouks neutralitet krävde samarbete och kohandelspolitik med såväl det delade Vietnam, liksom USA-lakejen Thailand. Denna politik ledde till att Sihanouk med tiden målade sig in i ett hörn, genom att både kommunistblocket och Väst & co tog avstånd ifrån hans regim till slut.
Del 1: Sihanouk börjar sin bana
1953 blev Kambodja fritt från fransmännen som en parlamentarisk modern monarki, under ledning av den unge Norodom Sihanouk. En märklig politisk figur, som slängde sin kungakrona och lät utropa sig till premiärminister 1955, för att senare inneha presidentposten 1960-1970. Han startade ett eget parti, Sangkum, vilket skulle bli det enda lagliga partiet under hans tid vid makten, som partiet erövrade genom valfusk och korruption.
Sihanouks politik kallades khmersocialism, en bisarr benämning som enligt honom anammades av Kambodjas gamla kungar. Politiken liknade mer fascism än socialism, genom sin starka elitism, nationalism, korporatism, och antidemokratiska metoder.
Socialism var ett väldigt diffust begrepp i Kambodja, inte minst under Pol Pot, som ingen bildad människa skulle kalla socialist.
Sihanouk, officiellt socialist, balanserade mellan högern och vänstern inomlands och satsade på samarbete istället för konkurrens, genom att Sangkum slukade nästan alla andra partier i Kambodja genom att dessa frivilligt anslöt sig till Sangkum, då de vann mer makt än med demokratiska metoder. Så försvann nästan all opposition utom den USA-stödda extremhögern och det Kinastödda kommunistpartiet, mer känt som de Röda Khmererna (RK). Oppositionen i Kambodja tystades ner med tortyr och våld.
Utrikespolitiskt var det neutralitet som gällde. En nagel i ögat för USA, som under denna tid upprättade en lakejallians i Sydostasien, SEATO, som gjorde Sydostasien till en av världens mest polariserade regioner, då stormaktsblocken inledde en hård maktkamp om inflytandet i Indokina. Sihanouks neutralitet krävde samarbete och kohandelspolitik med såväl det delade Vietnam, liksom USA-lakejen Thailand. Denna politik ledde till att Sihanouk med tiden målade sig in i ett hörn, genom att både kommunistblocket och Väst & co tog avstånd ifrån hans regim till slut.