filosofiska rummet 6/1 [om svenska filosofers obefintlighet /mod]

Ingen som lyssnar på filisofiska rummet på p1 för tillfället? Börjar irritera mig som satan på killen som låter lite bögig, jävla hippieflummare och berikarkramare...

Nu till topic, de pratar om svenska filosofers obefintlighet och om varför inte Sverige lyckas frambringa några filosofer som fått internationellt genomslag. Vad är flashbacks åsikt om detta, finns det några stora? om inte, varför?

Sänder de ännu?

De flesta av våra svenska filosofer ligger i världsklass och är troligen bland världens bästa, grejen är den att de inte syns så mycket runt om i världen eller ens är kända då de sitter isolerade på ett nazistknarkarforum för psykiskt sjuka mördare och diskuterar saker som "boken som gjorde folk galna".

Det stämmer inte riktigt. Om man tittar på Lund t ex.


http://www.lu.se/upload/LUPDF/Forskn...arapporten.pdf

Bläddra till sidan 137


"To the best of our knowledge, the Institute’s great international presence and the impact of its top-level research make it the foremost Philosophy department in Sweden. Its research contribution deserves to be called outstanding."


Publikationer: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&or...showposts=true


Professorn : http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&se...author=fil-eol

Tycker det är kul att han skriver med Alvin I. Goldman, som ju är en tung pjäs. Att det sedan är en intressant vinkel på kunskapens värde som de redogör för är bara ännu bättre (ni kan läsa om det på ett lättförståeligt sätt i Filosofisk tidskrift, 2009, nr 3).

En bok som fått genomgående goda recensioner, och är bland det bästa som skrivits i ämnet http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0199550514 .


Det har aldrig funnits så många filosofer som det finns idag, filosofer är ofta högt specialiserade och stora system är mindre vanligt och kortare artiklar desto vanligare, det är ganska talande att det mest omtalade inom epistemologi under 1900-talets senare hälft var en kort artikel på blyga 2 sidor (Gettier). Filosofi utförs på ett lite annat sätt nuförtiden. Att vi inte märker av goda filosofers arbete på samma sätt som tidigare är inte så märkligt. Sedan är det alltid svårt att i sin samtid peka ut vilka som är de stora. Men svenska filosofer är med i den filosofiska diskussionen, deltar aktivt och har idéer att bidra med. Att förneka det visar mer på hur dåligt insatt man är. Så. Vilka var det som påstod det i det programmet?

Seburo C-X: Utan att ifrågasätta dina kunskaper eller Erik J. Ohlssons forskargärning, så undrar jag om inte vinkeln på programmet är något annorlunda. Nämligen: finns det någon svensk filosof som gått till historien och blivit en del av Europas intellektuella arv, och en självklarhet att känna till för var bildad europée? Jag tror inte det. Vem kan komma i åtanke? Hägerström? Phalén? Boström?

Från våra nordiska grannländer har vi namn som Kierkegaard och Næss. Varför finns det ingen svensk som på samma sätt nått internationell berömmelse?

Bisarrt att de sänder en repris från november - hur länge sen var det?

Jag lyssnade på det där programmet med gnisslande tänder - så dåligt var det. Att bjuda in Alexander Bard till att prata om filosofi...och inte en enda företrädare för analytisk filosofi, den skola som dominerat svensk filosofi i decennier, det är bara för dåligt. Mejlade även programmetoch klagade, utan att få svar.

F ö skriver jag under på det mesta Seburo säger (även om jag är starkt kritisk till t ex Gettierdebatten).

keplersprostata/ De håller inte i sär de två sakerna: "den allmänt kände filosofen" och "den akademiske filosofen". Det är ett fel, bland många.

F ö skulle jag inte jämföra någon annan nordisk filosof med Kierkegaard. von Wright, Naess m fl är obetydliga vad gäller "Europas intellektuella arv".

Summa summarum - ett uselt program.

Jag har inte lyssnat på programmet så jag tar TS på orden om vad det handlade om.

"de pratar om svenska filosofers obefintlighet"

Vilket ju inte stämmer.

"och om varför inte Sverige lyckas frambringa några filosofer som fått internationellt genomslag"

Stämmer inte. Kollar man på publikationerna så inser man att svenska filosofer är delaktiga i det internationella filosofiska samtalet.


Om man formulerar sig som så att varför det inte finns någon svensk gigant, eller geniförklarad, filosof, så, är det ju en annan sak. Sverige har ingen Kierkegaard, eller ens von Wright. Men det tror jag ingen kan svara på varför det är så. Det är enskilda individer som höjer sig över mängden. Tror det är en ren slump att Sverige varit det svagaste av de nordiska länderna i det avseendet.

Finns som pod. Prenumererar och lyssnar på bussen till jobbet.

Problemet med de analytiska filosoferna är just att de skriver små (korta) artiklar som inte har relevans utanför denna akademiska sfär. Därför kommer de aldrig tänka filosofiska tankar som har relevans för gemene man. Att den analytiska filosofin är stark i Sverige hänger definitivt samman med att vi saknar stora, inflytesrika tänkare. Visst hade en analytisk filosof kunnat sitta i panelen, men vad skulle han/hon säga? "Nej, vi sysslar mest med språkliga och logiska tankenötter."


Eh ja, det var drygt en månad sedan. Eller menade du som en filosofisk fråga? Programmet finns även som podd!

Är programmet upplagt på nätet och skulle någon i så fall kunna länka, så att man vet vad man talar om.

"F ö skulle jag inte jämföra någon annan nordisk filosof med Kierkegaard. von Wright, Naess m fl är obetydliga vad gäller "Europas intellektuella arv"
Det är förvisso riktigt att Kierkegaard är i en klass för sig. Men både von Wright och Naess är i vart fall någorlunda kända, också utanför sina respektive länders gränser.

Förlåt, men "den akademiska filosofen"? Är det den autistiska bokmalen som endast sett solens ljus genom universitets fönsterruta, och vars språkbruk endast de lärda vise männen kan tyda? Jag påstår inte att det nödvändigtvis behöver tyda på misslyckande att inte bli igenkänd på stan, men jag kan inte heller instämma i den bild jag tyder av ditt inlägg, där du verkar peka ut "den allmänt kände filosofen" som någon spetsfundig jycklare, känd snarare för sin vassa tunga än sitt genialiska intellekt.

Nu utgår jag från att jag lyckligtvis missuppfattat ditt inlägg, men din märkliga distinktion öppnar onekligen för misstolkningar. Jag ser verkligen upp till alla dessa skarpsinta akademiker som lägger ner timtal av arbete åt filosofin, trots det uteblivna kändiskapet utanför den egna sfären, men man bör inte för det förringa den med talets gåva för det. Rubriken må vara missvisande, men vi saknar verkligen i Sverige idag en agitator av klass att hänrycka oss dödliga å filosofins vägnar. Det kan ingen analytisk filosofi, hur imponerande den än må vara, kompensera för.

Håller helt med. Alexander Bard kunde inte hålla truten och han verkar ha en grandios självbild. Förövrigt undrar jag hur filosofer som Hegel och Heidegger överhuvudtaget kan vara kända och respekterade fortfarande. Deras tänkande är inget annat än extrem nationalistisk opportunism förklädd till filosofi. Väldigt spretig, ologisk och vetenskapsfientlig filosofi dessutom.

De skulle ha bjudit in typ Nils Eric Sahlin, Jeanette Emt eller Per Bauhn istället. Och skitit i den uppblåsta Alexander Bard.