Den enda tråden om kreationistisk evolutionskritik och intelligent design[/Mod.]

Och hur har dom lyckats få fram den höga åldern?

Ja om Jesus har funnits, så borde det finnas en skapare också.
Så jag hittade lite utombibliska bevis skrivet av Thor-leif Strindberg.
I själva verket finns det flera samtida dokument bevarade som omnämner Jesus. Det här skrifterna är helt ickebibliska till sitt ursprung och måste följaktligen betraktas som neutrala, objektiva, historiska bevis för att Jesus verkligen levde i Palestina för snart 2 000 år sedan och avrättades av de romerska ockupanterna.

En notis om Jesus finns hos den berömde judisk-romerske historikern Flavius Josefos från första århundradet:

"Han [översteprästen Hannas] sammankallade Sanhedrin till rättegång och ställde inför dess medlemmar Jakob, brodern till Jesus, som kallades Kristus, samt några andra som han anklagade för att ha brutit mot lagen och sålunda överlämnade till att stenas till döds."

I slutet av det första århundradet berättade den romerske historikern Suetonius att kejsaren Claudius år 49 hade förbjudit alla judar att vistas i staden Rom (en händelse som också finns omnämnd i bibeln, i Apg 18:2): "Då judarna i Rom oavbrutet orsakade oroligheter, därtill uppviglade av Chrestus, fördrev han dem ur staden."

De här upploppen var förmodligen en följd av kristendomens ankomst till Rom, vilket sannolikt orsakade en hel del konflikter inom den judiska kolonin där, liksom på andra håll (se t ex i Apg 21:31). Suetonius, som skrev flera år senare, uppfattade - precis som så många människor gör i dag - utan tvekan ordet Christus (i själva verket det grekiska ordet för titeln "messias", dvs "Guds smorde") som "Chrestus" och ett egennamn på en person. "Chrestus" är emellertid ett namn som ingen jude någonsin burit. Det förekommer helt enkelt inte som judiskt namn.

En mer detaljerad berättelse om Jesus kommer från den romerske historieskrivaren, ämbetsmannen och konsuln Publius Cornelius Tacitus. I sitt historiska verk "Annaler", som han skrev mellan år 115 och 117, berättar han att kejsar Nero försökte lägga skulden för den förödande branden i Rom på de kristna. Tacitus skriver:

"Som skyldiga ådömde Nero de mest raffinerade straff åt de kristna." Och han fortsätter med att beskriva dessa kristna: "De fick sitt namn från Kristus, som avrättades enligt beslut av landshövding Pontius Pilatus under kejsar Tiberius regeringstid. Det satte stopp för den farliga vidskepelsen en kort tid, men den tog fart på nytt - inte bara i Judéen, där denna pest först uppstod, utan även i själva Rom, där all världens hemska och skamlösa saker samlas och finner ett hem" (Annaler, XV, 44).

Det framgår klart av Tacitus kommentarer att han inte hyser några som helst sympatier för de kristna. Men för honom var det inte någon tvekan om att rörelsens upphovsman verkligen levt 90 år tidigare och avrättats av Pontius Pilatus, då denne var landshövding över Judéen.

Tacitus var officiell romersk historieskrivare. Han hade tillgång till officiella domstolshandlingar, diplomatisk korrespondens och romerska arkiv. Bortsett från - eller kanske rättare sagt just på grund av - hans hedniska, kristendomsfientliga inställning utgör hans redogörelse en ytterst tillförlitlig bekräftelse av bibelns uppgifter om Jesu död och dess efterverkningar.

Plinius den yngre, romersk guvernör i provinsen Bithynien i Mindre Asien, skrev omkring år 110 ett brev till kejsaren Trajanus där han berättade att det kristna inflytandet i provinsen skapade allvarlig oro, varför han vidtagit åtgärder mot de kristna. Nu ville han ha bekräftat från kejsaren att han agerat rätt då han lät avrätta dem som höll fast vid sin tro, men benådade dem som avsvor sig sin tro, förklarade de romerska gudarna och kejsaren sin vördnade och "slutligen förbannade Kristus".

Även kejsare Trajanus svar, där han godkänner Plinius behandling av de kristna, finns bevarat.

Men de romerska ämbetsmännen och historieskrivarna är inte de enda som berättar om Jesus av Nasaret. Gamla judiska traditioner som finns bevarade i Talmud, den samling judiska skrifter som tillsammans med Gamla testamentet utgör den ortodoxa judendomens rättesnöre, omnämner honom också. I "Sanhedrin 43a", som nedtecknades i början av 100-talet, berättas att "dagen före påsken hängdes Yeshu. I fyrtio dagar före avrättningen förkunnade en härold: 'Han skall stenas då han utövat trolldom och förlett Israel till avfall. Må den som kan vittna till hans förmån träda fram och försvara honom.' Men då inget framfördes till hans förmån hängdes han dagen före påsken."

Många andra uppgifter, mestadels fragmentariska, har bevarats förutom de som citerats här. De här dokumenten bestyrker uppgifterna i Nya testamentet i så hög grad att även om vi inte hade de bibliska uppgifterna så skulle vi ha vetat att det i Palestina levde en jude som hette Jesus (Yeshua) och kallades Kristus (Messias); att han utförde underverk och undervisade folket; att Stora rådet (Sanhedrin) dömde honom till döden genom stening för trolldom och för att ha förlett Israel; att han avrättades genom upphängning (på ett kors) av Pontius Pilatus på inrådan av de judiska makthavarna; att han hade en bror som hette Jakob och som dömdes till döden av översteprästen Hannas; att det på grund av den avrättade Jesus uppstod en judisk sekt som kallades "kristna"; att en koloni med medlemmar av denna sekt existerade i Rom 20 år efter Jesu avrättning; att judarna förvisades från Rom på grund av denna sekt; att de kristna grupperna från och med Neros tid växte kraftigt i antal; att de betraktade Jesus som gudomlig och genomgick svåra förföljelser.

Det råder alltså inget som helst tvivel om att Jesus är en historisk gestalt. Att ifrågasätta att Jesus skulle ha existerat är ungefär lika absurt som att ifrågasätta att den Gamaliel, Sokrates, Kolumbus eller Hannibal har funnits.

Och om man tänker efter...

Att det för 2000 år sedan bodde en snickare i Palestina som hette Y'shua ben Yosef, gick omkring och predikade (det fanns många kringvandrande predikanter på den tiden) och betraktades som den efterlängtade Messias av sina elever, anklagades för anstiftan till uppror mot den romerska ockupationsmakten och så småningom avrättades av den romerske landshövdingen på inrådan av de judiska makthavarna är ju naturligtvis vare sig mer eller mindre osannolikt eller otroligt än att det funnits en synagogsföreståndare som hette Jairus, en romersk soldat som hette Gaius, en konstnär som hette Leonardo da Vinci, en kung som hette Salomo eller en smed som hette Bogren.

Det finns över huvud taget ingen anledning att tvivla på att just denne judiske hantverkare har funnits - i synnerhet inte som flera av hans närmaste bekanta (både vänner och elever - och dessutom hans egen bror som senare avrättades) ansåg att det han hade gjort och sagt var så fascinerande, fantastiskt och livsviktigt att de måste skriva ner det för att kunna berätta det för alla - och till och med var beredda att offra livet för den skull.

Det må förvisso råda delade meningar om vem han egentligen var - huruvida denne Yeshua ben Yosef verkligen var Messias, Guds son, eller en religiös villolärare. Och det må råda delade meningar om vad han egentligen förkunnade, vad hans syfte var, om han verkligen utförde några underverk, om han verkligen uppstod från de döda, om han verkligen steg upp till himlen, etc. Men att han har existerat - att denne omdiskuterade, omtvistade, dyrkade person är en verklig, historisk gestalt som levde i Judeen för 2000 år sedan - det är något som ingen seriös forskare eller historiker hyser det minsta tvivel om.

För övrigt bör det också påpekas att de berättelser om Jesu liv som finns i bibeln faktiskt var utombibliska när de författades. Att Jesu efterföljare långt senare fogade Matteus, Markus, Lukas och Johannes berättelser om Jesu liv och verksamhet till de heliga skrifterna - vad vi i dag kallar bibelns Nya testamente - berodde just på att dessa skribenter själva levt så nära Jesus i tid eller rum, liksom att deras berättelser funnits i den kristna församlingens förvar sedan de skrevs. Från början var alltså även "evangelierna" utombibliska historiska källor....

Thor-Leif Strindberg

Och här har några vetenskapsmän kommigt fram till att vi är andliga. Också bevis för en skapare.
http://www.theosophy-nw.org/theosnw/...e/prat-bra.htm

Så du menar att om Jesus fanns (vilket är omtvistat - det är framför allt inte säkert att han fanns vid den tid han sägs ha funnits) så är skapelseberättelsen sann?

Hur får du ens ihop den "logiken"? Även om allt som står om Jesus i bibeln är sant så finns det ingenting som talar för att skapelseberättelsen är sann. Exakt vad skulle tala för att den är det?

Nej, de har inte "kommigt" fram till någonting. De framför en tes. Och även om vi skulle vara andliga så är det inte ett bevis för en skapare - och framför allt inte ett bevis för att skapelseberättelsen i bibeln är sann.

Nej jag förstår att du inte kan tro på Jesus, fast det finns så mycket bevis. Det var ju därför som kristendomen spreds så snappt, och till så mycket folk, och idag ca 2 tusen år senare så tror fortfarande hundratals miljoner på Jesus. Och det beror på att Jesus kunde göra så mycket mirakel, och återuppstå från dom döda. Annars skulle vi inte veta om Jesus nu.
Och det att jag får ihop det till skapelsen, är att det handlar om övernaturliga saker, och hela bibeln är full av övernaturligt.

Hur kan du säga så när du inte ens har läst det?

Jag ögnade igenom det lite snabbt. Hur kan du säga att de har "kommigt" fram till någonting? Du kan ju enligt egen utsago inte engelska?

Jag skulle mycket väl kunna tro på Jesus, om det fanns överväldigande belägg. Men om man är ens lite källkritisk så finns det inga belägg alls.

Du får tro på Jesus hur mycket du vill, men det finns fortfarande ingenting som talar för att skapelseberättelsen i bibeln är sann. Det skulle ju ha kunnat gå till på en miljard andra sätt. En silverfärgad kanin kan ju ha skitit ut de första människorna? Vad är det som talar för att just de händelser som beskrivs i skapelseberättelsen har ägt rum?

Kanske att det är bevis för syndafloden.

Choukoutien Peking, en stor mängd med ben av däggdjur från arktiskt klimat till regnskogsklimat och till torrt klimat, tillsammans med människoskellet. Delhi Indien Siwalikkullarna, 600-900m höga och flera km långa. Fossil av elefanter, grisar, apor, noshörningar mm fyller delar av de här kullarna nästan till bristningsgränsen.

Sydafrika Karooformationen, en ca 520 000 kvadrat km stor och 4300m djup formation. Innehåller enligt beräkningar, håll i er nu, ca 800 miljarder fossila ryggradsdjur.

Kalifornien, mer än 1 miljard sillar på en yta av ca 10 kvadrat km.
Maryland Cumberland Bone Cave, tusentals ben från minst 45 arter av däggdjur, och många reptiler. Djuren kommer från olika klimat och ekologiska zoner.

Nebraska, Agate springs, över 17 000 skelett av däggdjur, t.ex noshörningar grisar kameler. I ett block från agate spring finns på American museum i New york, är det inte mindre än ca 13 000 ben per kvadrat meter.

New Mexico, dinosaurier, mängder med fossila skelett liggande ovanpå varandra och sammanflätade med varandra.

Sibirien, miljontals mammutar, hästar, får, stora trögdjur, bisonoxar, oxar, lejon, bävrar, sabeltandade tigrar. De ligger i ett enda gytter, ofta tillsammans med träd som är avbrutna och uppslitna med rötterna.

Norfolk, rester från sönderbrutna träd, sextio olika däggdjur, plus fåglar grodor och ormar. Djurarterna lever i dag på platser i tropikerna, och i öknarna och i regnskogarna. Ovanpå det finns ett lager med arktiska växter, t.ex dvärgbjörk. Ovanpå det befinner sig ett lager från havslevande organismer från både arktiska och tempererade vatten.

Ah.
Förklara gärna var vattnet kom ifrån, vart det tog vägen och varför det inte finns ett uniformt lager sediment världen över som innehåller mängder av nutida djurarter?

För du vet att översvämningar lämnar sedimentära spår va?

Sista stycket, om Norfolk?

Mellan istiderna brukar det vara rätt varmt, det vet du va? Under bronsåldern var det central- eller sydeuropeiskt klimat i Sverige, och det ligger en bit norr om Norfolk (som dessutom är havsnära och därmed har mildare klimat). Så kommer en istid, och vad händer då? Klimatet blir kallare och torrare. Arktisk flora och fauna. Sen lägger sig isen på och trycker ner marken under vattnet (skåne låg t.ex under vatten efter senaste istiden). Landhöjningen tar tid efter att isen smält (den pågår ju fortfarande längs t.ex Höga kusten), därför är det knappast otroligt att det finns organismrester från tempererade vatten i sedimenten där.

Var vattnet kom ifrån, det handlar naturligtvis om övernaturliga saker. Konstigt också med bärnstenarna.
Evolutionsforkare tror att det tagit miljoner år att bildats bärnsten, och att de träd som kådan kommigt ifrån har transporterats med vatten, för att sedan begravas. Det förklarar varför bärnsten ofta hittas tillsammans med brunkol. Då träd och kåda begravts under sediment med lera och sand förvandlas kådan till bärnsten och träden till brunkol. Heribert-Nilsson, tidigare chef på botaniska instutitionen på lunds universitet, anser att de enorma kvantiteter bärnsten runt södra och östra sidan av östersjön, att det skulle vara omöjligt att det kunnat bildats på ort och ställe. Det finns även evolutionsforskare som ser det svårt att förklara alla fossil, som fastnat i bärnstenen på annat sätt än med en världsvid översvärmningskatastrof. Ibland hittas flera kilo tunga bärnstensklumpar, vilka indikerar på vilka mängder kåda som måste ha strömmat fram ur träden. Forskarna är också osäkra på hur fossil kan ha bevarats så perfekt inuti bärnstenen. Mjukdelar och celler mikroorganismer insekter pollen. Man har även hittat större organismer som ödlor och grodor fjädrar och svamp.