"Instängd" i min spelstil

På senare tid har jag tröttnat lite på mig själv när det kommer till att spela gitarr. När jag improviserar till en låt eller bara för mig själv lite sådär så märker jag ganska snabbt att jag spelar mer eller mindre samma sak och att min frasering är högst fantasilös tråkig - jag har helt enkelt svårt för att tänka utanför lådan och improvisera på ett snyggt sätt, med snygga fraseringar och licks.

Lite bakgrundsfakta:

Jag spelar mestadels elgitarr, och har gjort det i drygt sju år, så jag skulle våga påstå att jag är ganska bra på det också. Min spelstil ligger mest åt rock- blues- och jazzhållet, vilket innefattar artister såsom Eric Johnson, S. Vaughan, Andy Timmons, Satriani osv..

Nu till er:

Vad har ni för tips tills en person som känner att denna kört fast ganska hårt i ett spår och inte kan ta sig ur? Vad kan man göra för att förnya sitt spelande?

Jag hoppas att den här tråden kan hjälpa andra med samma problem som mig, så allmänna svar uppskattas väldigt!

Lyssna på ny musik som inte är direkt det man spelar men fortfarande sånt man tycker om?

Börja lira mer akustiskt, typ spanskt?

vart vill du komma då?
vill du göra egen musik?,vill du bara vara gitarrist?

lättare att hjälpa till om man vet

Vidga vyerna, lyssna på ny musik. Lär dig nya skalor.

En annan kul grej är att testa nya ljud på gitarren, sådant brukar ge min kreativitet en skjuts... om du inte orkar slänga pengar på en pedal så fungerar mjukvaruförstärkarna utmärkt, till exempel de från Amplitube.

jag har väl ett liknande problem. När jag ska skapa nya riff eller licks sitter jag fast med en speciell rörelse. Jag hamnar alltid i samma finger position var jag än är på guran och jag känner direkt igen mig. Typ i still med:


E---------------------------------------------
----------------------------------------------
----------------------------------------------
----------------------------------------------
------------------3------7-5--------------------
E----------3-5-7----7-5----------------------------

För att sedan leka vidare i samma mönster. Nu är det inte exakt tabbat men förhoppningsvis förstår du. Det bli ofta att man pumpar och sedan hamnar i den lick-boxen om och om igen. Det jag brukar göra för att lindra detta är att lyssna på något band i min stil, lära mig riffet och göra något eget av det för att senare finna nya möjligheter till coola lick-rörelser.

Det kanske inte hjälper men det är min lilla solution

Du ska få en uppgift. Lägg allting med gitarronani på hyllan. Glöm tapping sweep och allt annat skit. Tänk musik! Testa att lyssna på allt annat förutom gitarrmusik i en hel månad varje dag. En kvart räcker. Finns en radiosida som heter accujazz. Det spelar ingen roll om det e arabisk skinnbanjo eller klassisk cello. Lyssna på allt med en positiv inställning, så kommer influenser falla in automatiskt i ditt spel. Men glöm inte att det inte får finnas med gura under denna tid! Du kommer få en ogitarristisk inställning till musik!
Tänk på att öva regelbundet men inte mer än en timme varje dag. Det kommer hålla lågan uppe samtidigt som du inte trampar i samma gyttja på nytt. Det är bättre att hålla regelbunden kort övning under en längre period än att sitta fem timmar med ryggont i en veckas tid.
Öva intensivt under denna timme och kom ihåg: DET FÅR INTE LÅTA FÖR BRA NÄR DU ÖVAR. Gör det det så övar du inte! Öva bara på grejer du inte kan bra.

Trevligt med ett så pass bra gensvar!

Angående Fnasks fråga om var jag vill komma med mitt spelande så kan jag väll egentligen inte säga att jag vill vara mer än just gitarrist. Så som det ser ut idag så har jag inte tid för mer, gitarrspelet är mer som en sorts meditation, ett jäkligt bra sätt att koppla bort från plugg osv. Samtidigt är det ju kul att spela med en polare när andan faller på.


Här har vi the stuff tror jag. Jag har faktiskt varit inne på dessa banor, och jag har hört att många prominenta musiker har gjort detta under sina karriärer. Jag ska helt klart fundera starkt över detta. Faktum är att jag kommer vara ifrån min älskade elgitarr i cirkus 3 veckor framöver, med endast en nylon till hands, så det vore kanske ett bra tillfälle att implementera denna metod för att vidga vyerna lite.


Skalor är en god idé, men det suger vekligen att lära sig nya skalor. Jag tycker man klarar sig ganska bra på "kyrkoskalorna" i kombination med harmonisk moll och pentavarianter.

Känner igen mig.

Jag köpte e mikrofon för ett par månader sedan. Har lagt allt med solon på hyllan mer eller mindre, sjunger och spelar ackord mest nu. Är rätt skönt, faktiskt.
Prova det kanske.

Har börjat spela lite andra mer blandade stilar nu, om det finns solon så är dom för det mesta väldigt korta men lite mer intensiva, eller hur man ska säga. Mer kvalitet än kvantitet, om du förstår. Blir inte lika mycket samma och likadant.

Nu vet jag inte om jag hade samma problem som dig, men det låter som det i alla fall. Satsa på att göra en fulländad låt istället för att satsa allt på gitarren. En låt med trummor, bas, gitarr, sång, piano och något enstaka kort 20 sekunders solo. Mitt problem var alltid att jag skulle göra instrumentalt och då lät allt tillslut likadant.

Det som funkat för mig är att finna musiker (inte nödvändigtvis samma instrument) som spelar ganska markant annorlunda än jag själv, för att sedan planka en rad olika solon av denna person. Brukar alltid "cleara" mina invanda lines rätt snabbt.

Det behöver det verkligen inte vara... ponera att du ska lära dig någon shyst bluesskala. Sätt dig in i hur skalan ser ut, och sen dra du hem någon gratis blues backing track och improviserar inom ramarna... grymt kul och bra träning!

Tackar för det tipset, helt underbart!