Officiell anledning till förbud mot parabol?

På åttiotalet ville ju den socialdemokratiska regeringen förbjuda parabol. Ja, radiokanaler utöver SR skulle ju också förbjudas. Den inofficiella förklaringen är ju uppenbar - de ville inte ha konkurrenter till sin propagandamaskin. Men vad var egentligen den officiella förklaringen? Är det någon som minns?

Jag har för mig att man ville skydda folket mot undermåliga utländska program. Dessa sossar gillar nog Nordkoreas mediapolitik...

Det är en intressant paradox att de som har kämpat hårdast för presstödet "för att säkerställa mångfald", är samma personer som slogs med näbbar och klor för att behålla radio- och tv-monopolet. Puckon!

De ville alltså uttalat skydda svenska folket mot teveprogram som (enligt staten) inte var bra? Intressant anledning.

Maj-Britt Theorin var väl den som ledde kampen mot parabolerna? Jag vill minnas att det till stor del var amerikanskt inflytande som skulle förhindras... Helt sjukt, men Maj-Britt Theorin är ju inte frisk heller så det var helt i linje med hennes övriga arbete.

Tack! Intressant. Hittade ett citat från kvinnan:

"Ge ungarna en chans och låt dem för död och pina slippa reklam i TV. Vårt parti får inte längre huka i den kommersiella högervinden, utan måste gå till en ideologisk motoffensiv mot yttrandefrihetens exploatörer i vilken förförisk slängkappa de än sveper in sig."
Maj Britt Theorin på socialdemokraternas partikongress 1987. Källa: Dagens Eko, Sveriges Radio P1, 21 september 1987.

Undrar vad exakt hon menar. Att de som är för alternativ till statlig television i själva verket vill pracka på folk reklam, men använder argumentet "yttrandefrihet" som retoriskt grepp utan att egentligen mena det?!

Det var Socialdemokratiska kvinnoförbundet som ville förbjuda paraboler. Det författades en motion till sossarnas kongress och Theorin fick i uppdrag att tala för motionen.
Kongressen sa ett rungande nej till motionen eftersom man förstod att ett sådant förbud skulle göra stora delar av väljarkåren skitförbannad.

Det var helt riktigt kommersialismen som medborgarna skulle skyddas ifrån.

Ett förslag i samma anda var när Skådespelarförbundet ville förbjuda videobandspelare, alternativt belägga dem med en straffskatt. Diskomusik var inte heller populärt hos Musikerförbundet på 70-talet.

Ibland tar vi den frihet vi har idag för självklar och glömmer bort alla de som kämpat för den. Stora delar av vänstern, och i synnerhet medie-och kulturvänstern, ville ha kvar DDR-Sverige.

Tyvärr var motståndarna inte speciellt starka, eftersom vi än idag har kassettavgiften - varenda skrivbart lagringsmedia som säljs, digitalt som analogt, ger musikerna klirr i kassan.

Kassettavgiften är en kompensation för den i Sverige lagliga kopieringen från teve. Den schablonberäknas utifrån statistik på hur många som kopierat ett visst teveprogram (beroende på hur stor andel som som brukar spela in, och hur många som såg programmet).

Alternativet vore ju att antingen förbjuda privatkopiering från teve, eller att fortsätta göra det fullt lagligt att kopiera men utan att man ersätter upphovsmännen över huvud taget. Då tycker jag det här systemet är bättre.

Inte bara TV, utan framför allt radioinspelningar ligger bakom kassettavgiften. Men jag tycker att det finns massor av skäl till att ifrågasätta den, och orsakerna har snarast blivit fler under åren. Några exempel:

- När musik, filmer, m.m. spelas i radio/TV får upphovsmän och artister pengar för det, t.ex. via STIM, SAMI och direkta avtal. Men sedan vill de också ha dubbelt betalt, för att folk skall ha möjligheten att spela in materialet. Självklart hade lagstiftarna kunnat strunta i att införa den andra intäktsströmmen.

- Datamedia ger dem också klirr i kassan - det gäller hårddiskar, USB-minnen, iPods, CD-R-skivor m.m. Och detta oavsett vilken typ av material man skall använda dem till.

...men nu har vi glidit ifrån ämnet en bit.

Klippet om dansbandsdöden och "diskoavgiften" har ju blivit en modern klassiker, det känns helt otroligt att det var så pass nyligen, trettio år är inte särskilt lång tid trots allt. Det är intressant att få lite perspektiv på debatten. Många verkar tro att piratbråket om nedladdning är en ny företeelse när det är ett återkommande fenomen. Skiv- och filmbranschen har varit framstegsfientliga under väldigt lång tid. Det mest förvånande är att de inte lär sig av misstagen, att de tjänar på att omfamna den nya tekniken istället för att bekämpa den...

Jag vill minnas att debatten om paraboleländet även snuddade vid ämnet om vanlig hederlig svensk prima censur. Filmer kunde ses utan att svensk statlig censur hade filtrerat ploten tillräckligt för att pöbeln skulle kunna tillåtas att se samma sak som resten av planeten. Dödsslagsmål och sodomi i vardagsrummet! FilmNet formade hela min person!