Joseph Conrad

Jag läser sakta när jag läser Conrad. Det är lite som att simma igenom en tjock gröt av ord. Inget negativt i det, men luftigt kan jag inte direkt kalla det.

Den som gillar Conrad, och är nyfiken på hans person, bör inte missa den lilla självbiografiska volymen Konfidentiellt. Några hågkomster. (A Personal Record.)

Där finns minnesbilder från bardomens Ukraina (fadern var förvisad som polsk nationalist), och vi får några underbara porträtt av morbröder och gamla släktingar, som varit med om Napoleons återtåg från Moskva.
Men allra intressantast är Conrads funderingar kring varför han blev författare. Vilken oemotståndlig kraft drev sjömannen, som tidigare knappt skrivit ens ett brev, att plötsligt, nästan i blindo, börja på en stor roman, och fullfölja den efter år av mödor?
Det som satte igång hans fantasi var legenderna kring ett tragikomiskt original i Borneos djungler, och resultatet blev den magnifika Almayers dårskap. Den dråpliga berättelsen om hans första möte med Almayers verkliga förebild är höjdpunkten i Konfidentiellt.

Conrad nämner sin beundran för "dessa verk av stora mästare, där hemligheten med de klara tankarna och exakta uttrycken ligger."
Han egna bästa böcker har visat sig höra till den exklusiva skaran.

Om någon söker den på engelska så hette den engelska utgåvan Some Reminiscences.
Den svenska utgåvan I egen sak innehåller Havets spegel (The Mirror of the Sea: Memories and Impressions) och Konfidentiellt (A Personal Record).

Glädjande att det kommit en svensk översättning så nyligen - det visste jag inte.

Jag har bara Konfidentiellt separat i en dålig Tema-pocket från 60-talet med fult omslag, tryckt på gulnat, skört papper som faller sönder bara man tittar på det.
Kanske dags att byta upp sig

Mörkrets hjärta är en av mina absoluta favoritromaner.

När Joan Didion i en intervju ska nämna några böcker hon "inte kan leva utan", är den första hon nämner Conrads Victory (Seger)
"Den här boken läser jag ofta innan jag skriver.Den är väldigt spännande av anledningar jag inte kan förklara. Conrads kontroll, hur han gör saker ingen annan ens försöker".

Roligt att hon lyfter fram just den, som känns lite bortglömd trots att det är en av hans allra bästa, outhärdligt spännande mot slutet.

Och den tragiska, sista scenen glömmer man inte i brådrasket:

- Därefter, ers excellens seglade jag bort. Där fanns ingenting att göra.
- Tydligen inte instämde excellensen.
Försjunken i tankar tycktes Davidson överväga saken ännu en gång, och mumlade därpå med en ton av sorgset vemod:
- Ingenting alls!

Tänkte låna Heart of Darkness idag på engelska men blev osäker eftersom det stod att boken var av "Joseph Conrad ; retold by Nancy Taylor".

Är det rätt version eller? Det verkar vara den enda som finns på svenska bibliotek.

BUMP!

Kom igen nu det är ju hur många som helst i tråden som läst boken, vilken version läste ni?

Denna utgåva läste jag, finns på de flesta bibliotek har jag förstått.

Modernista har även givit ut en riktigt fin utgåva av boken på svenska: http://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=917499297X

Tack för ditt svar.

Den första du länkar till ha 237 sidor, den andra 110. Någon aning om varför det är så pass olika?

Originalspråket är ju på engelska, vilket jag således skulle föredra. Är det ett väldigt gammaldags språk som den är utgiven på från början som gör att en "retold by" är att föredra?

Vet faktiskt inte varför det är så pass stor skillnad mellan sidantalet i de olika böckerna, och jag har inte läst boken alls på engelska hittills så kan tyvärr inte svara vad det innebär att den är "retold by".

Är inte det en sån där version som är omskriven med ett enklare språk för människor med läshandikapp?

Många svenska böcker återberättas på så vis, bl a av Johan Werkmäster.