2009-12-13, 06:05
  #1
Medlem
Xploits avatar
Flera av er minns kanske att det finns en ldre trd om skolundervisning och revisionism, och jag kan tnka mig att ngon av er tnkte rapportera denna trdstart av just den anledningen. Men jag nskar diskutera en rtt annorlunda aspekt av det hela.

Frgan berr helt enkelt revisonismen och dess roll i skolan. S som det ser ut idag fr alla barn lra sig om frintelsen; ja, jag har fr mig (tminstone p "min" tid, vilket inte var s mnga r sedan visserligen) att fr Historia A p gymnasiet r det enda egentliga innehllskravet Frintelsen; vriga moment r upp till lraren. Fr de allra flesta r detta inget kontroversiellt d det inte egentligen finns ngon debatt kring huruvida Frintelsen gde rum.

Och jag tror ven att forumets revisionister skulle hlla med mig om att revisionister utgr en tmligen liten minoritet, bde bland massorna och bland akademikerna. Ngra av er kanske nskar pst att frneka Frintelsen r vldigt stigmatiserat, och att om man ppet skulle frneka denna begr man akademiskt sjlvmord, och att mrkertalet drfr r hgt. Men jag tror nd att ni hller med mig om att det inte kan rra sig om om ngra vldiga mngder revisionister bland historiefakulteterna p universiteten; hade det varit en betydande minoritet som frnekar Frintelsen br det rimligen inte vara alltfr stigmatiserat.

Anser ni att man skall lra barnen i skolan att det finns serisa skl till att tvivla p att Frintelsen ngonsin gde rum? Vissa av er kanske ser det som sjlvklart och undrar varfr jag ens frgar, men som sagt rr det nd om en rtt liten minoritet som fresprkar detta. Mot detta kanske ni nskar ta upp Gallileo som exempel, som hade majoriteten mot sig men nd visade sig ha rtt i slutndan. Men r det inte en rtt bra skerhetsmekanism att frska lra ut vad majoriteten, och i detta fall kanske den vervldigande majoriteten, av forskarvrlden faktiskt fresprkar (huruvida de har bevis fr vad de fresprkar r en helt annan frga)? Fr om man nskar ppna upp fr minoritetsteorier kanske ngon kommer och krver att vi ska lra ut kreationism p biologilektionera; likvl finns det en liten minoritet som anser att det finns goda bevis fr detta och att evolutionsteorin bara r trams. Skulle ni drfr kanske fredra att vnta med att fra in revisionismen i klassrumen? Barnen r ju vr framtid och dr kanske vi br vara extra frsiktiga.

Det var vl kanske Leopold von Ranke som frst talade om historia som vetenskapen dr man frsker ta reda p som "faktiskt hnde". Men ven om hela Frintelsen nu r en enda stor konspiration (eller annat; jag vet inte vad ni revisionister nskar ge fr alternativ eller vad fr frklaring ni har fr att s mnga tror p den) har idn onekligen varit inflytelserik, som ven forumets revisionister skulle medge, och kanske nnu starkare n etablisterna. Drfr undrar jag om Frintelsen skulle visa sig vara falsk, skulle ni vilja att den frsvann helt frn undervisningen?
Citera
2009-12-14, 03:34
  #2
Medlem
Citat:
Och jag tror ven att forumets revisionister skulle hlla med mig om att revisionister utgr en tmligen liten minoritet, bde bland massorna och bland akademikerna. Ngra av er kanske nskar pst att frneka Frintelsen r vldigt stigmatiserat, och att om man ppet skulle frneka denna begr man akademiskt sjlvmord, och att mrkertalet drfr r hgt. Men jag tror nd att ni hller med mig om att det inte kan rra sig om om ngra vldiga mngder revisionister bland historiefakulteterna p universiteten; hade det varit en betydande minoritet som frnekar Frintelsen br det rimligen inte vara alltfr stigmatiserat.

Skulle den tmligen lilla minoriteten av hdare/gudsfrnekare bland akademikerna fr sisdr hundra r sen ha kunnat anvndas som argument fr kristendomsundervisningen i skolan? Eller var ett sdan argument verfldigt i ljuset av att det inte egentligen fanns ngon debatt kring huruvida kristendomen gde rum i stil med nutidens Frintelsedom .

Citat:
Fr de allra flesta r detta inget kontroversiellt d det inte egentligen finns ngon debatt kring huruvida Frintelsen gde rum.

Kunde man fr sisdr hundra r sen rkna med ett mrkertal fr en sn debatt om kristendomen, pga lagstiftningen mot hdelse?

Citat:
Hdelse mot kristendomen var straffbart i Sverige. Till exempel dmdes r 1676 Johan von Sack frn Kydingeholm i Alunda till dden fr blasfemi. 1949 formulerades lagen om till att kallas trosfrid, och kom d att omfatta ven andra religioner, frmst med frfljelserna av judendomen i frskt minne. Lagen upphvdes 1970, med hnvisning till att ett srskilt skydd av religionsfriheten inte motiverade inskrnkningarna i yttrande- och tryckfriheten. Frndringen motiverades ocks med att bestmmelserna om straff fr hets mot folkgrupp, frargelsevckande beteende, rekrnkning, strande av frrttning eller strande av allmn sammankomst kan tillmpas.
http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4delse



Citat:
Ingemar Hedenius r mannen som fullbordade avkristningen av Sverige. Men han vntade frsts p att de gamla lagparagrafen mot hdelse avskaffades 1948. Dessfrinnan var det rent kriminellt att hda Skriften och Svenska kyrkans sakrament. S Dagens Nyheters hjlte Ingemar Hedenius vntade tills brottet var avskaffat innan han blev Sveriges vrsta brottsling in spe genom tiderna.

Ingemar Hedenius startade ppassligt sin kampanj mot Svenska kyrkan 1949.[]
http://larsflemstroms.blogg.se/2008/...ingenting.html


Hedenius kunde inte ens beskyllas fr strande av trosfrid?

Numera kan sjlvaste rkebiskopen leda hdelsefrrttning i kyrkan utan att lta sig stras:

Citat:
I Sveriges strsta kristna katedral i Uppsala gde flera hdelser rum p fredagen. Deltog gjorde frutom biskopar frn Svenska Kyrkan katoliker, rabbiner, imamer, lamor, hinduister och till och med en hxa. Alla sjng de med eller inte med i sngen O Store Gud som r skriven till den kristna Guden. Ceremonin leddes av den nya rkebiskopen Anders Weirud.

http://www.eaec.org/svenska/Johansen...Storkyrkan.htm


Religionsfrihet = hdelse per definition?

Citat:
r 1969 avskaffades kristendomskunskap i den svenska skolan och ersattes med mnet religionskunskap. Syftet var gott: Att inte indoktrinera barn fr att f dem att vlja en viss religion, utan undervisa barnen om alla de vrldsreligioner och livsskdningar som existerar i vr gemensamma vrld. Men ambitionen kom p skam.
Den livsskdning som ger majoritet i Sverige r den sekulra humanismen. (Se tex Svenska kyrkans egna opinionsunderskningar). Men det r naturligtvis viktigt fr barn att knna till de vrldsreligioner och livsskdningar, som visar sig spela allt strre roll i en globaliserad vrld.
Detta ambitisa syfte visar sig bara glla i teorin. I praktiken indoktrineras barnen redan i grundskolan, dessutom p ett tmligen ogenerat och oreflekterat stt. Lt mig belysa detta med ngra exempel. Om bokserien Spr av tro (Adastra Lromedel 2004, avsett fr rskurs 1-6 i grundskolan, kan vi bland annat konstatera fljande:
I boken avsedd fr rskurs ett och tv gnas 142 av 144 sidor t kristendomen och Bibeln. Tv sidor gnas t andra religioner. Ingenstans frekommer livsskdningar som inte omfattar tron p vernaturliga makter, som till exempel den humanistiska livsskdningen.
I lrarhandledningen till boken ptalas frsiktighet frn lrarens sida: Vissa barn i klassen kan ha en udda tro! Hr syftas allts en annan tro n den kristna. Eller r det kanske de icke-troende som syftas? De torde trots allt vara i majoritet i de flesta skolklasser i Sverige.
http://www.newsmill.se/artikel/2008/...svenska-skolan

Om frintelsekunskap (litet f, obs!!) blir (eller r den det redan?) en del av vr historiekunskap, skulle den lmpligen kunna brja med vr religisa tradition av utrotning och frintelse av oliktnkande:

Citat:
Den brande filosofin i monoteismen r det utvalda folkets gudagivna rtt och plikt att utrota alla andra folk och religioner och gudsfruktan som ett stt att hlla de egna understarna i ett permanent tillstnd av rdsla och underkastelse. Den monoteistiska filosofin skapades i ett lge dr krig och terror mot och avskiljande frn andra grupper i omrdet runt Jerusalem och det seleukidiska riket skulle rttfrdigas och uppmuntras. Detta rttfrdigande av det heliga kriget hatet mot alla andra grupper levde vidare, frst i stndiga konflikter och inbrdeskrig inom den judiska befolkningen och det spred sig sedan till de judiska upproren mot romarna och vidare in i kristendomen och islam dr religist motiverade korstg, ervringskrig och inbrdeskrig gr som en rd trd genom historien.
http://www.kunskapskonsult.com/Den%2...r%C3%A5den.htm

Frintelseekumenik? Skulle den kunna stta p patrull via HetsMotFolkgrupplagstiftningen (som ersatt trosfriden se ovan)?

Rder "Frintelsemonoteism"? (Frintelsen med stort F, ni vet ni skall inga andra F hava osv).

Citat:
Anser ni att man skall lra barnen i skolan att det finns serisa skl till att tvivla p att Frintelsen ngonsin gde rum? Vissa av er kanske ser det som sjlvklart och undrar varfr jag ens frgar, men som sagt rr det nd om en rtt liten minoritet som fresprkar detta.

Jfr ovan:

Citat:
I lrarhandledningen till boken ptalas frsiktighet frn lrarens sida: Vissa barn i klassen kan ha en udda tro! Hr syftas allts en annan tro n den kristna. Eller r det kanske de icke-troende som syftas? De torde trots allt vara i majoritet i de flesta skolklasser i Sverige.
http://www.newsmill.se/artikel/2008/...svenska-skolan

Ska elever undervisas om vad de redan vet eller tror? Retur-information? Det bestende majoritetsfrhllandet gllande tvivel och tro ska bekrftas/befstas av skolundervisningen? Bara minoritetsskdningar (det udda se ovan) ska utsttas fr revisionism?

Blir inte det en backlash till tiden fre en gemensam vrld?


Citat:
Syftet var gott: Att inte indoktrinera barn fr att f dem att vlja en viss religion, utan undervisa barnen om alla de vrldsreligioner och livsskdningar som existerar i vr gemensamma vrld. Men ambitionen kom p skam.

Ambitionen SKA komma p skam tminstone vad gller frintelser?
Citera
2009-12-14, 21:53
  #3
Medlem
Xploits avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Erleb
Skulle den tmligen lilla minoriteten av hdare/gudsfrnekare bland akademikerna fr sisdr hundra r sen ha kunnat anvndas som argument fr kristendomsundervisningen i skolan? Eller var ett sdan argument verfldigt i ljuset av att det inte egentligen fanns ngon debatt kring huruvida kristendomen gde rum i stil med nutidens Frintelsedom .

Kunde man fr sisdr hundra r sen rkna med ett mrkertal fr en sn debatt om kristendomen, pga lagstiftningen mot hdelse?
Jag tycker det rder viss essensskillnad i frgorna. Kristendomen r ingen hndelse som s, utan en religion, och drav viktig ur ett idhistoriskt perspektiv (jfr. parallellen jag drog i sista stycket i mitt orginalinlgg). Vare sig det fanns ngon som hette Jesus eller om allt han sade i evangelierna r phittat eller ej r mindre intressant; det intressanta r allts att X-antal miljarder mnniskor tror p det, och drfr r det viktigt att veta vad de tror p de s man kan ka frstelsen.

Historiaevetenskapen idag syftar till att lra ut det som faktiskt hnde fr att anvnda von Rankes ord. Och idag r stort sett alla verrens om att frintelsen har gt rum. Frgan r allts om ni som r revisionister tycker att det br lras ut, trots att stdet r s pass litet? Och om vi tillt att revisionistiska sikter lrdes ut som del av lroplanen, vad skulle hindra att andra minoritetssikter ocks frdes in?
Citat:
Hedenius kunde inte ens beskyllas fr strande av trosfrid?

Numera kan sjlvaste rkebiskopen leda hdelsefrrttning i kyrkan utan att lta sig stras:

Religionsfrihet = hdelse per definition?

Om frintelsekunskap (litet f, obs!!) blir (eller r den det redan?) en del av vr historiekunskap, skulle den lmpligen kunna brja med vr religisa tradition av utrotning och frintelse av oliktnkande:

Frintelseekumenik? Skulle den kunna stta p patrull via HetsMotFolkgrupplagstiftningen (som ersatt trosfriden se ovan)?

Rder "Frintelsemonoteism"? (Frintelsen med stort F, ni vet ni skall inga andra F hava osv).
Jag r inte sker p om jag frstod dig rtt med detta, men historierevisionism som i att frneka frintelsen r inte frbjuden i Sverige. Ngon motsvarande Hedenius har vi inte sett fr frintelsefrnekarnas rkning. Frintelsekunskap, vare sig med stort eller litet F, r vl inte ett mne i sig utan lrs ut som vilken annan historisk hndelse som helst. Men den utgr en del av det vi lr ut i mnet historia, ja. Alternativa teorier som att frintelsen aldrig har gt rum r det inte till min knnedom.
Citat:
Ska elever undervisas om vad de redan vet eller tror? Retur-information? Det bestende majoritetsfrhllandet gllande tvivel och tro ska bekrftas/befstas av skolundervisningen? Bara minoritetsskdningar (det udda se ovan) ska utsttas fr revisionism?

Blir inte det en backlash till tiden fre en gemensam vrld?
Jag tror elever stter p saker de redan vet och sdant som de inte vet genom skolan; Frintelsen har nog de flesta redan hrt talas om nr det r dags fr den delen i historiamnet. Alla detaljer de fr lra sig knde de kanske inte till. Men skolan r vl inte till per se fr att lra barnen exklusivt sdant de inte visste, utan det som bedms vara bra att veta; hr frintelserevisionism till detta?
Citera
2009-12-15, 09:21
  #4
Medlem
Citat:
Frgan berr helt enkelt revisonismen och dess roll i skolan.
[]
Fr de allra flesta r detta inget kontroversiellt d det inte egentligen finns ngon debatt kring huruvida Frintelsen gde rum.

Och jag tror ven att forumets revisionister skulle hlla med mig om att revisionister utgr en tmligen liten minoritet, bde bland massorna och bland akademikerna.

Detta var vl sjlva argumentet rubrikens frga.

Revisionismundervisning i klassrummet?

.och ditt tillbakavisande av dom skl som ev fresprkar historierevisionism p skolschemat:

Citat:
Anser ni att man skall lra barnen i skolan att det finns serisa skl till att tvivla p att Frintelsen ngonsin gde rum? Vissa av er kanske ser det som sjlvklart och undrar varfr jag ens frgar, men som sagt rr det nd om en rtt liten minoritet som fresprkar detta.


.eftersom det som sagt rr sig om en rtt liten minoritet som fresprkar detta , och d.

Citat:
[]d det inte egentligen finns ngon debatt kring huruvida Frintelsen gde rum.

Och hade debatten funnits hade den rimligen inte varit alltfr stigmatiserad

Citat:
[];hade det varit en betydande minoritet som frnekar Frintelsen br det rimligen inte vara alltfr stigmatiserat.

S att debatten inte finns beror inte p att den r stigmatiserad (det hade den ju inte varit om den funnes!!!), utan p att det inte r en betydande minoritet som debatterar


Nu:

Citat:
Jag tycker det rder viss essensskillnad i frgorna. Kristendomen r ingen hndelse som s, utan en religion, och drav viktig ur ett idhistoriskt perspektiv (jfr. parallellen jag drog i sista stycket i mitt orginalinlgg). Vare sig det fanns ngon som hette Jesus eller om allt han sade i evangelierna r phittat eller ej r mindre intressant; det intressanta r allts att X-antal miljarder mnniskor tror p det, och drfr r det viktigt att veta vad de tror p de s man kan ka frstelsen.

Det verkar vara det intressanta ven nr det gller Frintelsen? Miljarder mnniskor ver hela vrlden tror p att judarna r Frintade, och det rder ingen egentlig debatt om vare sig att de r frintade eller inte, eller om allt de sade i vittnesmlen r phittat eller ej - - fr det r mindre intressant eftersom.

Citat:
;det intressanta r allts att X-antal miljarder mnniskor tror p det, och drfr r det viktigt att veta vad de tror p de s man kan ka frstelsen.

Att judarna blev utrotade under andra vrldskriget liknar en religion i s mtto att X-antal miljarder tror p det, liksom X-antal tror att Jesus dog p korset och teruppstod frn de dda fr att ge oss evigt liv (se hemstllancitatet i slutet av inlgget, om risken med tvivel)...ven om nu judarna bevisligen inte r...utrotade...

Citat:
Judarna r (bevisligen) inte utrotade!! Det r heller INTE ett kriterium fr Frintelsen!! r det s svrt att f in det??
https://www.flashback.org/showpost....postcount=4813

Nr/hur blev/blir historia/historiska hndelser religion? Kan vi lra av historien? Kyrkornas historia? Kyrkolrornas historia?

Kan vi lra av hdelsernas historia? Stigmatiseringen av olika lror/tolkningar av Skrifterna?

Citat:
Kristendomen r ingen hndelse som s, utan en religion,[]

Det vi i dag kallar religioner var en gng historiska h(n)delser som s!!

Och det har hnt hndelser som s pga religioner.

Citat:
Historiaevetenskapen idag syftar till att lra ut det som faktiskt hnde fr att anvnda von Rankes ord. Och idag r stort sett alla verrens om att frintelsen har gt rum. Frgan r allts om ni som r revisionister tycker att det br lras ut, trots att stdet r s pass litet?

Behvs historievetenskapen ht fr att faststlla vad som faktiskt hnde? Rcker det inte med att vara verens om det som fr std av i stort sett alla?

Opinionsunderskningar? Nt annat behver vl i stort sett inte lras ut?


Allts: jmfr:

Citat:
Och idag r stort sett alla verrens om att frintelsen har gt rum. Frgan r allts om ni som r revisionister tycker att det br lras ut, trots att stdet r s pass litet? Och om vi tillt att revisionistiska sikter lrdes ut som del av lroplanen, vad skulle hindra att andra minoritetssikter ocks frdes in?

med.

Citat:
Frintelsekunskap, vare sig med stort eller litet F, r vl inte ett mne i sig utan lrs ut som vilken annan historisk hndelse som helst.

Historiska hndelser kan aldrig ifrgasttas?

Citat:
;det intressanta r allts att X-antal miljarder mnniskor tror p det, och drfr r det viktigt att veta vad de tror p de s man kan ka frstelsen.

Det br vl glla bde fr religioner och historiska hndelser?

Citat:
Men skolan r vl inte till per se fr att lra barnen exklusivt sdant de inte visste, utan det som bedms vara bra att veta; hr frintelserevisionism till detta?

Jfr igen:

Citat:
Och idag r stort sett alla verrens om att frintelsen har gt rum. Frgan r allts om ni som r revisionister tycker att det br lras ut, trots att stdet r s pass litet?



Stdet fr att frintelsen har gt rum r s pass stort att det mste vara bra att veta?

Citat:
This type of argument is known by several names,[1] including appeal to the masses, appeal to belief, appeal to the majority, appeal to the people, argument by consensus, authority of the many, and bandwagon fallacy, and in Latin by the names argumentum ad populum ("appeal to the people"), argumentum ad numerum ("appeal to the number"), and consensus gentium ("agreement of the clans"). It is also the basis of a number of social phenomena, including communal reinforcement and the bandwagon effect, the spreading of various religious and anti-religious beliefs, and of the Chinese proverb "three men make a tiger".
http://en.wikipedia.org/wiki/Argumentum_ad_populum

Vad finns som alternativ? Att minoritetssikter skulle vara bra att veta?


Citat:
Och om vi tillt att revisionistiska sikter lrdes ut som del av lroplanen, vad skulle hindra att andra minoritetssikter ocks frdes in?


Vad skulle i s fall hindra att barnen lrdes sdant som bedms vara skadligt att veta?


Citat:
Fr denna mytbildning fotfste, innebr det att den viktigaste av alla sprrar mot en nazistisk renssans har rivits ned. D hotas inte bara judarna, utan hela det demokratiska samhllet, i vrt land likavl som i andra lnder.
[]
Hemstllan
att riksdagen hos regeringen begr en skyndsam versyn av lagen om hets mot folkgrupp, i enlighet med vad som fresls i motionen.
Stockholm den 23 januari 1992
Hkan Holmberg (fp)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Elving Andersson (c)
Jerzy Einhorn (kds)
Oskar Lindkvist (s)
http://www.abbc2.com/islam/svenska/r...ter/motion.htm

Armageddon?
http://www.history.com/content/armageddon

Antikrist-herravlde?
http://paranormal.se/topic/antikrist.html

jfr Jesu dd p korset och Uppstndelsen!!! Som frlst oss frn ondo?

r det fortfarande bra att veta det?
Citera
2009-12-15, 12:53
  #5
Medlem
Det gr ju att ta ett steg lngre. Fysiklrarna kan lra ut hur man stller horoskop, geografilrarna kan ha kartor med Atlantis, och biologilrarna kan beskriva Storsjodjuret.
Citera
2009-12-15, 13:31
  #6
Medlem
BagareBengts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Xploit
Men r det inte en rtt bra skerhetsmekanism att frska lra ut vad majoriteten, och i detta fall kanske den vervldigande majoriteten, av forskarvrlden faktiskt fresprkar (huruvida de har bevis fr vad de fresprkar r en helt annan frga)?
Kan du utveckla vad du menar med "skerhetsmekanism"?

Man br inte lra ut att ngot specifikt historisk skeende r rimligt att tvivla p, man br lra ut att alla historiska skeenden liksom alla andra saker som behandlas i skolan r vrda ett extremt kritiskt frhllningsstt.
"Det hr r vad forskarna anser nu, men den hr och den hr alternativa teorin finns ocks och den hr och den hr kritiken riktas mot forskarna frn vissa hll."

Det enda mnet som undervisas inom skolan som har ngot som br beropas och betraktas som absoluta sanningar/postulat/axiom r matematiken.

Ett kritiskt frhllningsstt till allt, bde utanfr och innanfr det rdande paradigmet, r s viktigt att det br vara ett eget mne och lras ut frn tidig lder.

Om vi inte tillmpar kritisk tnkande p allt som skolan lr ut s r det det inte lngre ngon skola, d r det blott en indoktrineringsinstution.

History is a set of lies agreed upon.
__________________
Senast redigerad av BagareBengt 2009-12-15 kl. 13:45.
Citera
2009-12-17, 13:31
  #7
Medlem
d00rkeys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Xploit
Flera av er minns kanske att det finns en ldre trd om skolundervisning och revisionism, och jag kan tnka mig att ngon av er tnkte rapportera denna trdstart av just den anledningen. Men jag nskar diskutera en rtt annorlunda aspekt av det hela.

Frgan berr helt enkelt revisonismen och dess roll i skolan. S som det ser ut idag fr alla barn lra sig om frintelsen; ja, jag har fr mig (tminstone p "min" tid, vilket inte var s mnga r sedan visserligen) att fr Historia A p gymnasiet r det enda egentliga innehllskravet Frintelsen; vriga moment r upp till lraren. Fr de allra flesta r detta inget kontroversiellt d det inte egentligen finns ngon debatt kring huruvida Frintelsen gde rum.

Och jag tror ven att forumets revisionister skulle hlla med mig om att revisionister utgr en tmligen liten minoritet, bde bland massorna och bland akademikerna. Ngra av er kanske nskar pst att frneka Frintelsen r vldigt stigmatiserat, och att om man ppet skulle frneka denna begr man akademiskt sjlvmord, och att mrkertalet drfr r hgt. Men jag tror nd att ni hller med mig om att det inte kan rra sig om om ngra vldiga mngder revisionister bland historiefakulteterna p universiteten; hade det varit en betydande minoritet som frnekar Frintelsen br det rimligen inte vara alltfr stigmatiserat.

Anser ni att man skall lra barnen i skolan att det finns serisa skl till att tvivla p att Frintelsen ngonsin gde rum? Vissa av er kanske ser det som sjlvklart och undrar varfr jag ens frgar, men som sagt rr det nd om en rtt liten minoritet som fresprkar detta. Mot detta kanske ni nskar ta upp Gallileo som exempel, som hade majoriteten mot sig men nd visade sig ha rtt i slutndan. Men r det inte en rtt bra skerhetsmekanism att frska lra ut vad majoriteten, och i detta fall kanske den vervldigande majoriteten, av forskarvrlden faktiskt fresprkar (huruvida de har bevis fr vad de fresprkar r en helt annan frga)? Fr om man nskar ppna upp fr minoritetsteorier kanske ngon kommer och krver att vi ska lra ut kreationism p biologilektionera; likvl finns det en liten minoritet som anser att det finns goda bevis fr detta och att evolutionsteorin bara r trams. Skulle ni drfr kanske fredra att vnta med att fra in revisionismen i klassrumen? Barnen r ju vr framtid och dr kanske vi br vara extra frsiktiga.

Det var vl kanske Leopold von Ranke som frst talade om historia som vetenskapen dr man frsker ta reda p som "faktiskt hnde". Men ven om hela Frintelsen nu r en enda stor konspiration (eller annat; jag vet inte vad ni revisionister nskar ge fr alternativ eller vad fr frklaring ni har fr att s mnga tror p den) har idn onekligen varit inflytelserik, som ven forumets revisionister skulle medge, och kanske nnu starkare n etablisterna. Drfr undrar jag om Frintelsen skulle visa sig vara falsk, skulle ni vilja att den frsvann helt frn undervisningen?
Vad i helskotta har Gallileo och kreationism med Frintelsefrnekelse ' gra!??

Gallileo verkade i (och p stt och vis emot) ett samhlle som prglades av religisa dogmer i kontrast till dagens Frintelsefrnekelse som vnder sig emot vetenskaplighet, vetenskapligt vedertagna metoder och resultaten frn detta?? Finns det ngon forskning att tala om som talar fr motsatsen kanske?? Finns det ngon sdan ens i Iran??? ... Nej. Bara spekulationer och dimmiga teorier som (allt som oftast) baserar sig p mer eller mindre livsfientliga och vedervrdiga politiska vrderingar och sikter lngt hgerut p den politiska skalan!

Och s det hr med kreationism i skolan och p hgskolor och universitet!? Vad jag har fr mig s brukar en del institutioner upplysa om att det finns teorier och stndpunkter som (terigen) gr emot vetenskap och beprvad metodologi.. utom mjligen i bibelbltet i USA?

Lgg dock mrke att jag varken anser historien (ens kring Frintelsen) vara fix och frdig, eller ens att det r s.. Vad jag vet har ngon alternativ frklaring dock aldrig ens uppsttt, trots envisa bortfrklaringar och dimrider frn mindre serisa forskarwannabes(!)!
- d00rkey -
PS: Nu har jag inte lst vidare i trden nnu.. Jag blev s pass "upprrd" av denna TS att jag knde mig rtt manad att skriva me'detsamma! DS
Citera
2009-12-23, 20:03
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Xploit
Anser ni att man skall lra barnen i skolan att det finns serisa skl till att tvivla p att Frintelsen ngonsin gde rum?

Sjlvfallet vore det bra om barnen fick lra sig att det finns skl att tvivla p gaskammarhistorierna, eftersom deras undervisning d skulle stmma verens med hur det frhller sig i verkligheten. nd anser jag inte att de revisionistiska teorierna i nulget br tas upp i skolan. Det som lrs ut i skolan kan bara vara en vldigt versiktlig redogrelse fr vad majoriteten av historiker fr tillfllet anser vara den bst belagda hypotesen om vad som hnt.

Revisionistisk undervisning i klassrummet br drfr anst tills revisionismen har ftt sitt definitiva genombrott i akademiska kretsar.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in