2009-12-17, 22:30
  #121
Medlem
Inte konstigt med tanke på hur DÅLIGA skolor och lärare är på att motivera elever i ämnen som matematik och fysik.

I historia och engelska och i princip alla andra stora ämnen hade jag lärare som kunde ta fram något roligt med ämnena. Fysik och matematiklärarna ville bara att man skulle räkna på och gav aldrig något sammanhang eller inspiration.

Varför sitta med ett ämne där man bara är ett kasst substitut för en dator och lösa serier av tal och ekvationer utan mål eller förklaring till varför man gör det eller vad det kan appliceras på.
Citera
2009-12-17, 23:16
  #122
Medlem
Proras avatar
Två funderingar:

1.
Varför ständigt denna instrumentella syn på matematiken (alltså att matte bara är ett redskap för annat)? Hela tiden verkar syftet med att lära sig matematik bara vara att använda kunskapen till något annat, oavsett vad nu detta annat skulle kunna tänkas vara. Man hör ju aldrig att någon lär sig spela gitarr annat än för att det är kul att spela gitarr. Man skulle kunna tänka sig att man lär sig spela gitarr för att sjunga sånger som propagerar för fred på jorden och att man alltså valt att lära sig gitarr för att man vill ha fred, men så verkar sällan vara fallet.

När det rör sig om matematik verkar den indirekta nyttans tyranni dominera. Matematiken som ett nödvändigt ont. Men matematik är en -- om inte onödig, så i alla fall -- njutning, skulle jag säga. Själv gillar jag matematiken i sig och ogillar när den besudlas av en trivial verklighet. Jag ser den naturliga kopplingen matematik-filosofi snarare än matematik-naturvetenskap. Anledningen till att man läser matematik i skolan utöver de fyra räknesätten är ju att träna upp det abstrakta tänkandet. Det är i min umgängeskrets t.ex. inte så många civilingenjörer verksamma inom näringslivet som använder matte på högre nivå än så (ofta till deras förtrytelse).

2.
Varför är företrädesvis partier på vänsterkanten så negativt inställda till nivågruppering av elever? Är det inte så att alla elever i ett jämlikt samhälle borde ha rätt till undervisning på en nivå som är avpassad till deras egen, snarare än att alla ska ha undervisning på samma nivå?

Jag är inte odelat positiv till Björklunds pladder, men nog skulle alla elever uppskatta undervisning som gavs på deras egen nivå.
__________________
Senast redigerad av Prora 2009-12-17 kl. 23:18.
Citera
2009-12-18, 00:08
  #123
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Otrolig
Naturligtvis är man från Norrköping, nu bor jag dock i Linköping och studerar.

Kan lova dig att den linjära algebran är det roligaste, även om den se svår ut vid första anblick. Hälsa Holgersson.
Studerar du möjligtvis till civ.ing. vid LiU?
Citera
2009-12-18, 00:56
  #124
Medlem
Otroligs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SGT.O
Studerar du möjligtvis till civ.ing. vid LiU?
Det är helt sant.
Citera
2009-12-18, 04:38
  #125
Medlem
Snubbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pepplez
Det handlar nästan uteslutande om läraren. Punkt slut.

Jag går tredje året på NV och var inte alls något mattefreak i ettan. Matematik A var skittråkigt. Matte B var skittråkigt eftersom vi hade fyra olika lärare under kursens gång, och endast en av dem skulle jag klassa som en bra lärare.

I matematik C hände grejer. Vi fick en ung, nyexaminerad civilingenjör med maffiga kunskaper inom både pedagogik och matematiken i sig och han vände ut och in på hela klassen. Man märkte i början att varje lektion gav någon en aha-upplevelse, då denna insåg någonting som den inte förstått sedan tidigare matematikkurser (början av Ma C handlar bara om bråk, förlägning, förkortning, bryta ut och annan grundläggande algebra som behövs för att klara av fortsättningen på kursen).

Sedan introducerades derivata (fortfarande C-kursen). Vissa halkade efter här, men förvånansvärt många jobbade ändå på och tyckte att det var intressant. Min lärare kunde svara på varenda liten fundering man hade, inte bara om något i C-kursen utan det kunde vara vad som helst inom matematiken - härleda någon regel/formel eller whatever. Jag fick VG i Ma B och avslutade C-kursen med sånär som på någon poäng full pott på nationella provet och solklart MVG i kursen, något som aldrig skulle inträffat med en av de tidigare lärarna.

I D-kursen fick vi tillbaka en av lärarna från Ma B, men nu spelade det ingen roll. Jag hade fått upp ögonen för matematiken tack vare min Ma C-lärare och jag läste hela D-kursen på egen hand med MVG som resultat. För tillfället läser jag matematik E på egen hand, samt matematik H som är en högskoleförberedande kurs som endast finns i Norrköping. Efter jul kommer jag även samtidigt att läsa matematik diskret. Skulle jag inte fått den här läraren i C-kursen är jag ganska säker på att detta aldrig skulle ha hänt.

Slutsats:

Satsa på unga lärare med ett genuint intresse för både sitt ämne och att lära ut det, och ge fan i alla gamla avdankade 70-talslärare som inte vill annat än att pensionera sig.
Jag har liknande erfarenheter, förutom att det var i grundskolan jag hade svårt och på gymnasiet det lossnade.

Jag tror att många som undervisar i matematik helt enkelt inte behärskar ämnet själva. Det är i alla fall min erfarenhet av så gott som alla lärare i grundskolan. Och sedan dess har nivån på studenterna på lärarhögskolorna sjunkit till... ja, jag vet inte vad. Matematik behärskar de i alla fall inte. Eller något annat ämne heller, när jag tänker efter. (Min fru går lärarhögskolan just nu, därav mina tvärsäkra omdömen... )

Jag tror goda matematiklärare får sökas bland nyexade civilingenjörer, precis som ditt exempel visar. Fast de brukar ju vilja ha betydligt högre lön än vad skolorna kan erbjuda, och det är väl det som är problemets kärna: de som är tillräckligt duktiga på matematik, oavsett bakgrund, får bättre betalt på annat håll.
Citera
2009-12-18, 08:02
  #126
Medlem
GhettoSvens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Snubb
Jag har liknande erfarenheter, förutom att det var i grundskolan jag hade svårt och på gymnasiet det lossnade.

Jag tror att många som undervisar i matematik helt enkelt inte behärskar ämnet själva. Det är i alla fall min erfarenhet av så gott som alla lärare i grundskolan. Och sedan dess har nivån på studenterna på lärarhögskolorna sjunkit till... ja, jag vet inte vad. Matematik behärskar de i alla fall inte. Eller något annat ämne heller, när jag tänker efter. (Min fru går lärarhögskolan just nu, därav mina tvärsäkra omdömen... )

Jag tror goda matematiklärare får sökas bland nyexade civilingenjörer, precis som ditt exempel visar. Fast de brukar ju vilja ha betydligt högre lön än vad skolorna kan erbjuda, och det är väl det som är problemets kärna: de som är tillräckligt duktiga på matematik, oavsett bakgrund, får bättre betalt på annat håll.


Ja, det är en klockren analys som pepplez och Snubb lägger fram här.

Framförallt så finns dessa matematikointresserade lärare i intervallet åk7-MaB.
Högre kurser får dom egentligen inte ge (enligt "informella överenskommelser" vid anställning), men när dom skarpare lärarna flyr skolorna bla pga löneskäl så har skolorna inte mer val än att sätta dessa okunniga lärare även på MaC-MaE med katastrofala resultat då dom inte behärskar trigonometri, integraler, eller komplexa tal.

Denna gigantiska brist på ämneskunskaper är knappast något som man talar högt om. Det skulle kräva enorma pengaresurser och personalommöbleringar i skolorna för att lösa problemet. Begåvningarna kommer dit där pengarna finns. Ingen vill ta i detta. Dessutom har skolledningarna obefintliga kunskaper i naturvetenskapliga ämnen vilket gör att dom varken vill eller är intresserade av att involvera sig i detta oberipliga problem.

Vet att Björklund har avsatt pengar till "kompetenshöjning av matematiklärares ämneskunskaper" i gammal hederlig AMS anda. Detta är i stort sätt bortkastade pengar. Dessa lärare var ointresserade av matte från början, och blir knappast bättre av att flumma runt på någon kurs.
Björklund är en okunnig flummare på samma sätt som hans företrädare har varit de senaste 30 åren. Inget vettigt har hänt under hans tid; det har ju bara blivit värre!

Som Snubb uttrycker det - "Matematik behärskar de i alla fall inte".
Man måste ställa kunskapskrav på lärarna innan man kan göra det på eleverna, börja uppeifrån.
Citera
2009-12-18, 14:09
  #127
Medlem
Pilfinkens avatar
Varför måste en bra matte fysiklärare var civilingenjör?
Jag hade lärare som var jättebra som hade läst matte och fysik på naturvetenskapliga fakulteten och sen läst till pedagogiken.

Bara för att man är civilingenjör så är man inte bra på att lära ut, mina kompisar vars föräldrar var civilingenjörer klagade på att deras föräldrar inte var alls pedagogiska när de förklarade för dem.

En bra mattelärare ska kunna mer matte än vad han/hon lär ut, så att han/hon kan förklara på flera sätt som passar olika elever. Det kan man om man har en naturlig talang för att lära ut och/eller har läst om hur man lär ut matte.
Citera
2009-12-18, 15:35
  #128
Medlem
Ja, jag ställer mig också direkt kritisk till att just CIVILINGENJÖRER ska vara någon sorts måttstock för kunskapsnivå. Snarare är det väl fysiker och matematiker som man bör jämföra med, och vars kunskaper man bör utgå ifrån när man ska utbilda en lärare.
Citera
2009-12-18, 15:36
  #129
Medlem
Något jag minns ifrån min gymnasietid som satte en del käppar i hjulet var att matematiken inte alltid "hängde med" de fysikkurser som den användes i.

Jag minns att vi räknade med sinusfunktioner innan vi hade börjat med Ma C (det är väl där de dyker upp?)
Vi läste även växelström med komplexa metoder innan vi hade börjat med komplexa tal i matematiken, etc.

Totalt onödigt slöseri med inlärningstid.
Citera
2009-12-18, 20:51
  #130
Medlem
GhettoSvens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Thoughtknot
Ja, jag ställer mig också direkt kritisk till att just CIVILINGENJÖRER ska vara någon sorts måttstock för kunskapsnivå. Snarare är det väl fysiker och matematiker som man bör jämföra med, och vars kunskaper man bör utgå ifrån när man ska utbilda en lärare.

Håller med om att det inte behöver vara just civilingenjörer. Naturvetare går förstås lika bra. Det skall vara personer med gedigna ämneskunskaper kort o gott, hur än titeln lyder.
Under mina 10+ år som lärare/student på högskolor såg jag dock en större mängd begåvningar bland civilingenjörer än hos andra inriktningar faktiskt. Inte en enda av mina starkare studenter blev lärare.

På lärarutbildningar som jag har erfarenhet från fanns det massa kandidater med tveksamma/urusla matematikkunskaper och rena dispanser pga svaga eller kuggade resultat från matematikkurser. Det har funnits en uppsjö av flummiga alternativa vägar till lärarexamen på senare år, och resultatet av det börjar vi nu se på studieresultaten hos eleverna.
__________________
Senast redigerad av GhettoSven 2009-12-18 kl. 20:59.
Citera
2009-12-18, 22:18
  #131
Medlem
Zaxxons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Thoughtknot
Ja, jag ställer mig också direkt kritisk till att just CIVILINGENJÖRER ska vara någon sorts måttstock för kunskapsnivå. Snarare är det väl fysiker och matematiker som man bör jämföra med, och vars kunskaper man bör utgå ifrån när man ska utbilda en lärare.
Det är ingen som vet vad en "riktig fysiker" (hihi) är i Sverige, än mindre matematiker. Sverige och Tyskland är väldigt inpräntade med civ.ing-examen.

Matematikerutbildning har ju funnits i ett otal år, och på senare år har tom. "Teknisk matematik" (Civ.ing.) dykt upp . Hehe, sån onani kring civ.ing examen....
Citera
2009-12-18, 22:25
  #132
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Zaxxon
Det är ingen som vet vad en "riktig fysiker" (hihi) är i Sverige, än mindre matematiker. Sverige och Tyskland är väldigt inpräntade med civ.ing-examen.

Matematikerutbildning har ju funnits i ett otal år, och på senare år har tom. "Teknisk matematik" (Civ.ing.) dykt upp . Hehe, sån onani kring civ.ing examen....

Som "riktig" fysiker måste jag nog protestera och påstå att jag vet vad en riktig fysiker är - alltså en naturvetenskaplig sådan!

Men mycket riktigt är det sanslöst många fler teknologer som utbildas än naturvetare/matematiker i Sverige idag. Det finns väl en del nackdelar med det som jag ser det, främst att ingenjörskurserna i naturvetenskapliga ämnen (fysik är det enda ämnet jag har koll på, jag bara antar att det är likadant i biologi, kemi) ofta är mycket grundare och syftar till tillämpning istället för fundamental förståelse, i många fall.

Det är därför jag anser att en naturvetenskaplig ansats (snarare än en didaktisk eller ingenjörsmässig) kan leda till en bättre lärarutbildning.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in