Citat:
	
		
			
			Ursprungligen postat av tobbe321
			
			Att sitta och flamsa om hurvida man ser stolen framför sig i klassrummet känns/är larvigt. Jag menar man ser ju det man ser, i brist på fantasi eller för att man tycker att det är spännande så kan man sedan dividera om ifall man verkligen ser stolen. Det är denna "del" av filosofins  värld som jag tycker är larvig.
		
	 
 
Att man ser det är inte frågan. Du har missuppfattat. Att du har kvalia om stolen är uppenbart.
Ifall det verkligen 
finns en stol, är å andra sidan en intressant fråga. Om stolen ser likadan ut för dig som för mig; om det verkligen är en stol (är det inte bara ett par ihopspikade träbitar?) och dyl. är det filosofin diskuterar.
Varför är det meningslöst?