Jordbruket - Människans undergång?

En enkel tanke...

Jag tror att jordbruket var första steget till människans självförstörelse.

Jag utgår ifrån att människan ÄR för maktbenägen för sitt eget bästa. Visst, alla av oss är inte skapta som ledare, precis som vargar så är det enbart ett fåtal av oss som tar på oss rollen.

Min terori bygger på att människans märktbegär kan gynna oss i små grupper. När vi levde i stammar på 100 pers fungerade det. Ledaren hade en begränsad makt. Han hade inte hur mycket tillgångar som helst under sig, inga stora marker osv. Och det verkar som vi har en tendens att ta hand om varrandra bättre i små samhällen bla.

Nu kommer jordbruket in i bilden. Vi behöver inte längre vandra stora sträckor. Markområdena blir nu väldigt mycket mer värda, således, mer att slåss om. Vi kan trängas på mycket mindre yta, vilket leder till att ledarna får fler folk under sig - mer makt... Och karusellen är igång.

Om man ska sammanfatta nu då. Människan kan fungera som vettiga ledare när det handlar om mindre grupper. Men med hjälp av jordbruket blir klyftorna större osv...

Fan jag är trött, kan inte avlsuta min teori på nåt vettigt sätt. Kom gärna med tankar. Någon klyftigare kanske kan utveckla

Din slutsats ser utan att mer dra åt hållet att makt är problemet.
Personligen tycker jag de är dumt. Det är fel att bara se en premiss som anledning till undergång(vad det nu innebär).

Grejen är det att Reinfeldt, eller vilken ledare som helst har ganska lite makt.(speciellt i demokratiska läder), visst att vi lär oss tro annat. Men makten ligger hos folket, om de vill använda den makten så kan de.

Hur många lyssnar till ledarens makt egentligen? Visst vi följer lagar för de ger oss trygghet och skydd. Men på riktigt, vem knäböjer inför dagens ledare?
Maktspelet sker även på lägre nivåer, i ex. kompisgrupper eller projektgrupper. Att en ledare behövs betyder inte att man kan dra slutsatsen att han har full makt över de andra.

Jordbruket är varken bra eller dåligt, att lägga en värdering är onödigt. Jag kan dock hålla med om att stora grupper kan vara dåligt, om grupper känner sig orättvist behandlade eller rättslösa, det är då hatet och våldet börjar.
Om det är något som är undergång så är det den blinda känslan av hat.

Tidigneolitikum såg ingen stor befolkningsexplosion som man tidigare trott, utan det dröjde till introduktionen av innovationer (såsom plogar av metall) som gav en drastisk ökning. Få områden hade stora jordbruksamhällen, i Sverige dröjde det till yngre järnåldern innan stora samhällen uppstår. Istället talar vi små jordbrukarsamhällen, samt snabb migration över stora ytor (bandkeramiska kulturen -> "grodhoppsmigration").

Jordbruk har tvärtom med självbevarelse att göra. Föda är praktiskt om man vill överleva, har jag hört.

En fråga:
Är en stark maktstruktur praktiskt för överlevnad?

Kan vara beroende på sammanhanget. Men framför allt är bröd väldigt praktiskt för ens överlevnad. Särskilt om man bor i ett förindustriellt samhälle.

I diktaturer knäböjer man för ledaren.

Min poäng var att ledare är nödvändigt, men att i det var det jordbruket som gjorde det möjligt för ledarna att ha betydligt större grupper under sig än innan.

Det jag menar är att jordbruket var startpunkten på något sätt.

Jo men utan jordbruk hade vi inte behövt uppfinna plogar osv. Jordbruket var det som tillät oss att packa oss samman på väldigt små ytor, måste väl alla hålla med om.

Vi hade föda innan jordbruket?

Historiskt sett stämmer det nog. Men, jordbruket, eller agrikultur/pastoralism, får nog ses som ett visst ekonomiskt system. Och, det moderna ekonomiska världssystemet startade egentligen på 1450-talet, i och med merkantilismens utveckling till ren kapitalism.

Samtidigt kan man också ifrågasätta begreppet "människans undergång". Bara för att det sätt vi är vana vid inte kommer att hålla för evigt, betyder det inte att människans existens som sådan kommer att upphöra. Förhoppnings lär vi oss av våra misstag.

Vi får se, om ~50år

Innan jordbruket fick man jaga. Då levde man från dag till dag, utan möjlighet att spara sin mat, och slog jaktlyckan fel blev man utan. I och med jordbruket kunde man börja spara sin mat, och även om skörden kunde slå fel var det ett mycket tryggare sätt att försörja sig på.

Men istället för att jag maler på om detta kan man väl läsa lite på egen hand. Börja här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordbrukets_historia

Detta stämmer inte helt och hållet. I såkallade jägare-samlare samhällen kommer 80% av näringsintaget ifrån samlandet, inte jagandet. Och i åtminstone ett fall så har livsstilen av jagande-samlande givit friska kroppar (trots att arbetsnivån låg på 20h per vecka), och dessutom ingen avundsjuka bland samhällets individer.

För mer information kan man läsa "The Dobe Ju/'hoansi" av Richard B Lee, "Stone Age Economics" av Marshall Sahlins, eller någon annan bok som verkligen beskriver ett jägare-samlare samhälle.

Med det inte sagt att det funnits/finns samhällen där människor är mer beroende av naturens nycker än något annat. Bra exempel på detta ser man i nästan alla kallare områden, nomadiska kulturer i Sibirien till exempel. Men då talar man om anpassning till omgivningen, och teknologisk utveckling är egentligen inte direkt kopplad till specifika ekonomiska system.