Skvaller om Carl Michael Edenborg!

Säg inte så! Även Schlaug är lite av konnässör inom älskogens och litteraturens område, en man som gärna orienterar sig genom de gränslösa njutningarnas mörka labyrinter.

http://kulturarbete.blogspot.se/2008...augborren.html

Det borde nog alla redan ha insett vid det här laget, att han vill legalisera prostitution och legalisera knark. Det första kallas väl på "nyspråk" att vara "sexpositiv", typ som Petra Östergren är.

CME och exil

För en vecka sedan informerade Edenborg omvärlden om sin flytt:

Jag lämnar landet idag. Som att dö en smula. Exilen begynner. Som att födas en smula.

Ett par tweets senare tillägger han:

Att jag har gått i yttre och inre exil innebär tydligen inte att jag har sagt upp mitt medborgarskap på Twitter.

Är det Berlin han flyttat till?

Ja, det är Berlin.
Alla coola människor ska ju ha en Berlin-period i sitt liv.

Många coola personer från vårt avlånga land - dras dit, ja; han ingår i en speciell tradition. Till exempel Horace Engdahl lyckades ju skapa god litteratur för något år sedan efter sin vistelse där. Edenborg skriver också en del på plats, kan man läsa på Twitter. Häromdagen skrev han:

- Tillbaka på Café Datscha, hoppas på tio sidor snäll text.

- Uppe i femtiotusen tecken på den tredje romanen. "Alkemistens dotter" har hittat sin form och väller fram under mina fingertoppar.

Och tidigare i dag uttryckte han:

- Javisst, vi är kvar i Berlin hela våren, så det blir tillfälle att ses!

Sedan kan man bli lite lätt avundsjuk på honom när han för en dryg timme säger följande:

Citat:

Jag och Loka åt skaldjur och drack Prosecco på KaDeWe:s delikatessavdelning på lunchen idag, och det var ljuvligt.

Han är helt klart vänster. I slutet av 80-talet/början av 90-talet var han med i trotskisternas ungdomsförbund. De influenserna flyttade med till Surrealistgruppen där de flesta levde på bidrag för att få ägna sig åt konsten på heltid. Får dock en känsla av att han e "vänster på sina egna villkor". Liksom kallar sig feminist, bara det inte betyder att han inte får daska kvinnors rumpor på krogen. Ni fattar vad jag menar?

Visst fan är han vänster!
Han annonserade ut på fakebook för ett tag sedan att han gått med i vänsterpartiet.

Drogliberal, helt öppen med att han använder droger själv. Gillar ca 20 år yngre kvinnor och påstås ha affärer med en del av sina studentskor. Hans unga hustru har en ängels tålamod. F.ö är han bisexuell.

Jag kan väl komplettera tråden med att han är trevlig, sympatisk och kan t.o.m. verka litet timid när man pratar med honom IRL. Han har en doktorsexamen i idéhistoria (skrev avhandling om alkemi) och är skärpt och påläst i såväl det som annat han skriver och skrivit om. Hans officiella debutroman (han kom först sent ut med att det i själva verket är han som är pseudonymen Gunnar Blå) "Mitt grymma öde" är alldeles lysande. Han är en intelligent person som dessvärre har en förkärlek för att ta genvägar via medial uppmärksamhet eller snarare via sociala medier.

Han är fruktansvärt självupptagen och narcissistisk (vill dock inte diagnosticera honom med nån personlighetsstörning, jag menar att han helt enkelt har sig själv i fokus 24/7), verkar ha svårt för att ta in någon annan. Koketterar olustigt nog med en, såvitt jag begriper, tämligen färsk diagnos som bipolär. Jag har för mig att jag hört honom prata på radio om sitt komplicerade psyke, självmordsförsök m.m, som nog kan bottna i en frånvarande pappa (komikern, underhållaren m.m. Bernt Dahlbäck, som dog ung).

CME skulle nog må bättre av att tagga ner från sociala medier, engagera sig i nåt annat än sig själv och inse att han har ett ohälsosamt stort bekräftelsebehov. Ett devot följe av unga pseudointellektuella svartrockar som bekräftar honom i hans narcissims hjälper inte upp det hela. Jag begriper inte hur hans fru, Loka, står ut med honom, men det är fullt möjigt att han är helt annorlunda ihop med henne än den rätt dryga bild av sig själv han manglar ut i sociala medier. För som sagt så är han egentligen trevlig och intelligent där längst inne och under skalet.

Hans förra flickvän figurerar i mer eller mindre naket skick på omslaget till några Vertigoböcker, under nån slags pseudonym.

Jag är övertygad om att han googlar sig själv frekvent liksom att han kollar av denna Flashbacktråd ibland.

Han framstår mer och mer som en förvuxen emo

Pinsammaste jag sett var nån intervju då han satt med bar överkropp i en stuga i skogen och drack whiskey medan han skrev och berättade att han alltid hade en revolver(atrapp) bredvid sig när han skrev. Typ nåt om att han grät och lyssnade på Wagner. Eller nåt.

Jag gillade Vertigo som gymnasist, men deras inriktning känns mer och mer enkelspårig och monotom
Vertigos påstående om att de sysslar med "porr" är ju för övrigt lustigt. Klart de inte gör.
Deras perversioner känns märkligt asexuella och döda.

En intellektuell porr som bärs upp av asexuella tidningen kulturen-läsare och manliga filmvetenskapsstudenter som vill verka märkvärdiga kanske.

Det där var det roligaste jag läst på flera dagar. Kunde just tänka mig något liknande!
Helt sant! Men i övrigt är det i regel samma sorts människor som tycker om Vertigo som läser vuxenserier, gillar vampyrer och goth, ser sig som dekadenta och perverterade, som påstår sig läsa Nietzsche med största behållning och som snöar in på typ absint och kokain.

Vertigos förlagsverksamhet är bara för pinsam, tycker jag. Bara skräp. När jag var 20 år och drogs till det vågade och förbjudna gjorde jag vid några tillfällen fåfänga försök att läsa några av deras böcker eftersom jag inbillade mig att jag gillade klassisk erotica, gränsfallslitteratur och sådant trams.

Vertigo-porren är som konstaterat krystad smörja. Intellektuell porr? Hur fan tänker man då? Dessutom påklistrad queer, subkultur och Tech Noir-elände i överflöd. Jag orkar inte med det där konceptet.

Sen är det ju spännande att fundera på hur många av de extremt dåligt formgivna och fula foto-omslagen med nakna kvinnostjärtar osv (finns i många varianter av omslag) som är skapade utifrån en vilja att hamna i en sexig situation med modellerna och att få knulla?
Med tanke på hur fula de är och hur print-on-demand aktig formgivningen ofta blir på de där omslagen så känna det ju inte om om verket och boken står i första rummet...