Samlingstråden för generella frågeställningar om att doktorera

PhD > Masters Degree - så nog ska man gå in för en doktorstitel, samtidigt beror det ju på vilket ämne man ämnar avlägga sin examen inom samt om institutionen har bra resurser, om handledaren är bra (vilket nog är den viktigaste punkten).

Det där är inte legala krav utan riktlinjer. Det finns alltså ingenting som förhindrar att en person utan ens en högstadieexamen anställs som doktorand.

I övrigt så finns det ingen anledning att läsa på "master" nivå idag annat än om finansieringen skulle vara tajt och man vill lasta över kostnader på CSN.
I princip i de flesta ämnen anses det acceptabelt förutsatt linjär bachelor om 3 år + linjär master 2 år att tillgodoräkna sig 1/2 till 1 år från Bachelorn och 1 till 1+1/2 år från Mastern. Ofta med poäng halvering. Så en person i något standardiserat ämne som har en linjär bachelor kontra en person med linjär master så torde bachelorn behöva ta fler forskarkurser för poäng kraven inom doktorsexamen.

Whatever, dessa riktlinjer foljs av samtliga svenska universitet. TS blir garanterat inte antagen till doktorandstudier i nagot samhallsvetenskapligt amne el. humaniora med endast bachelor/kandidat om h*n tagit ut den efter 2007.

Det där ska man inte vara säker på. De flesta samhällsvetenskapliga fakulteter eller institutioner har ingen konkurrens om doktorand platserna så vitt jag vet utan det är i princip ett alternativ till a-kassa eller annan arbetslöshet. Likadant är det enligt uppgift på KTH, Chalmers osv.
dvs. alla nuvarande doktorander och särskilt sådana som bara plötsligt kommer på att de vill doktorera efter examen är egentligen arbetslösa.

Skulle en individ utan examen dyka upp och vilja doktorera samt förstås befinnas vara lämplig skulle givetvis professorerna inte bry sig något om den ickeexisterande examen utan lösa detta på vägen. Detta är givetvis möjligt då det tar typ 5-20 år att bli klar med en avhandling med tyngdpunkt mot intervallet 5-8 år.
Sedan är förstås helt möjligt att helt enkelt godkänna individen i alla ämnen och se till att denne får en examen och därigenom uppfyller riktlinjerna. Hårdare än så är det inte på universiteten idag utan de flesta examinatorer lyder duktigt viljan hos handledarna och i fallet grundläggande examen dvs. bachelor, master eller civilingenjör så har ju dessa examina inget värde enligt många professorer så då är det förstås inte heller någon svår eller omöjlig uppgift att godkänna en person upp till mastersexamen.

Detta ar givetvis helt inkorrekt och taget ur luften. Vi fattar att du hyser nagon form av oproportionerligt hat mot Sveriges akademiska varld men detta ursaktar inte att du sitter och hittar pa nagon form av alternativ verklighet i vilken allt akademiskt ar utan varde och baserat pa fusk och falskhet.

Och TS: Man ska vara saker pa att de ovannamnda riktlinjerna galler. Konkurrensen brukar vara ganska tuff nar det galler att ta sig in pa doktorandutbildningar i samhallsvetenskap/humaniora. Fa platser och manga sokande brukar ge den effekten. Nar jag sokte in till doktorandutbildningen vid mitt universitet var det t ex 37 sokande per plats. Har man sedan inte ratt utbildning ar man inte behorig och da kommer man oavsett inte in.

1. För att vi ska kunna ha en fullgod diskussion måste du givetvis lära dig att läsa innan du börjar svamla som skitsvammelmaskin. Jag värderade inte någon akademisk examen, jag skrev vilket värde professurerna värderar dem till.
2. En definition av vetenskap är att det handlar om sökandet efter någon form av sanning. Varför akademin valt begreppet "akademisk" kan man fråga sig när begreppet "vetenskaplig" redan finns att tillgå.
3. Konkurrensen om doktorand platser är ungefär 5 seriöst sökande till varje utlyst tjänst varav 3-5 brukar vara icke-svenskar. Brukligt idag är inte utlysa en doktorand tjänst förrän det finns minst 1 kvalificerad sökande även om enstaka tjänster lyses ut av helt andra orsaker.
4. Det är dumt att luras då ansökningar till doktorandtjänster är offentliga handlingar. Inget universitet har 37 sökande per plats. Möjligtvis kan en enstaka professor skaffa sig det men det är mycket ovanligt och mer förknippat med ett eventuellt kändisskap hos en professor där professorn mer sannolikt är känd för annan verksamhet än vetenskap och akademiska efterforskningar.
5. Det där med rätt utbildning är bara snömos. Det händer överallt i tvärvetenskaplig anda att personer utan examen i ämne antas som doktorand i ämnet med den officiella förklaringen "tvärvetenskap". Egentligen handlar det om annat.

Jag har vare sig tid eller intresse av att befatta mig med att forsoka argumentera mot dina fantasier. RockInRhino visade hur pass meningslost det ar i den andra traden du forde helt OT nyligen. Allt jag sagt ovan stammer dock till 100% och om du inte accepterar detta ar det ditt problem.

Du har ingen aning om vad du snackar om. Varför håller du på så här? Vad har du råkat ut för?

RockinRhino har hissat vit flag och kapitulerat. I övrigt så är han väldigt tyst då de företrädare för det ämne han sade sig företräda just nu håller på och skaffa sig doktorshattar i nya ämnen alternativt har lämnat landet.

Så det är inte konstigt att han inte längre vill delta i en debatt på lika villkor.

Det går, det är upp till institutionerna att själva bestämma. Men en fördel med att ha tagit en master är att du får fler år på dig att mogna. Bestämmer du dig för att stanna kvar och forska kommer du konkurrera med andra doktorander som, tack vare större mognad, lyckats prestera fram en bättre avhandling.

eller måste en anställningsplats öppna sig?

Det verkar, utifrån information från FB samt vänner, att man nästintill kan doktorera i vadsomhelst. Läste för en tid sedan om en person som hade doktorerat i städning, sålänge man har en god frågeställning samt en viss projektplan torde det inte vara en omöjlighet.