Samlingstråden för generella frågeställningar om att doktorera

Källa?

Eller snarare, definition på matematisk fysik? Misstänker att alla menar olika saker med det uttrycket.

Jag har i och för sig ingen bra definition själv, men jag tror att jag har en ganska snäv definition. Mycket av algebra och geometri kan tillämpas i fysiken, så om man ser det som matematisk fysik så finns det förstås massor. Jag anser dock att sambandet med fysiken bör vara mer explicit än så för att det ska räknas som matematisk fysik. Jag tror att en tumregel skulle kunna vara att vissa "buzzwords" behöver nämnas för att jag ska tycka att ett papper ska vara matematisk fysik, typ Yang-Mills, CFT, strängteori, SUSY, allmän relativitetsteori, och liknande.

Skulle du kunna visa på ett par forskare på matematiska institutioner i Sverige som sysslar med sånt här?

http://researchprojects.kth.se/index.php/kb_7900/io_8392/io.html
Där har du Ari Laptev och Jens hoppe, dessutom så har du alla i den här:
http://researchprojects.kth.se/index.php/kb_7900/io_8446/io.html

Jag skulle säga att alla matematiska problem som man först hittade i fysiken och som matematiker senare blev intresserade av är matematisk fysik. Det mesta inom geometri och algebra är inte sådant då de problemen är inte intressanta för fysiker, däremot saker som det mesta inom PDE forskning och dylikt är matematisk fysik till den grad att man fortfarande kallar saker för värmeledningsekvationen och sådär. Du har en väldigt snäv bild av matematisk fysik om du tror att det bara är de glamorösa (Typ string, susy och dylikt) ämnena som behandlas, det kan lika gärna vara potentialteori, fourieranalys och dylikt då intresset av dessa är direkt kopplade till fysiken. Lennart Carleson jobbade mycket med matematisk fysik och är en av Sveriges mest kända matematiker:
http://en.wikipedia.org/wiki/Lennart_Carleson

Hej - jag är väldigt intresserad av psykologi och funderar följaktligen på att studera psykologi. (skrev 1.7 på högskoleprovet sist, så kommer kanske in på psykologprogrammet, kanske kan höja mig även...)

Något jag har varit inne på är beteendevetenskap - pedagogik. Tycker mig tycka och tänka en hel del om detta.

MEN! Jag vill fan inte jobba i någon skola eller på någon trött jävla arbetsförmedling i landet. Vad är utsikterna om man vill jobba inom forskningsdomänen?

Hur svårt är det att få en doktorandplats? och inom vilka.. eh.. områden finns dessa?

Hur är en beteendevetare ansedd? Bör jag kissa på utbildningen och satsa på psykologprogrammet istället?

Jag har tidigare mailat psykologiska fakultet i Lund men fick ett rövigt intetsägande svar.

Hans Ringström på KTH. Hela relativitetsteorigruppen i Linköping.

Jag hade faktiskt en av dem som examinator. Han gav ett minst sagt bestående intryck!

Jag undrar om någon här doktorerat direkt efter sin kandidatexamen, dvs utan att först läsa master. En professor från Uppsala berättade precis att det är möjligt, särskilt om man samlat alldeles särskilt bra data under kandidatuppsatsarbetet. Nu snackar jag alltså överambitiösa ansträngningar i fält.

Har någon här antagits till forskarutbildning direkt efter kandidaten? Är det att rekommendera? Kanske om man tar en halvtidsmagister samtidigt?

Lite allmän feedback och tankar uppskattas enormt!

Edit: Glömde säga att detta gäller samhällsvetenskapliga studier/studier inom humanoria.

Faktum är att det inte finns några legala krav på att man ska ha en examen överhuvudtaget eller ens akademisk utbildning för att doktorera. Det finns i år omkring 13 miljarder SEK som troligtvis skall återföras till statskassan om det inte forskas för dem. 13 miljarder SEK är mycket pengar och väldigt många handledare har alldeles för lite att göra.

http://www.doktorandhandboken.nu/antagning/behorighetskrav.4.1f7a9c7912be2e5415380002618.html

Enligt vad jag erfarit racker det formellt sett med kandidat om du tog examen innan 2007, men om du tagit ut din examen efter denna tidpunkt har magister/master blivit ett antagningskrav. Aven innan 2007 var det dock ytterst ovanligt att doktorander antogs utan magister inom samhallsvetenskap/humaniora i Sverige. I t ex UK ar det dock inte helt ovanligt att doktorander antages med endast en Bachelor i bagaget. De jag kanner som forsokt sig pa detta har dock i regel haft det ganska tungt.

Tack båda två för svaren, ser poängen med att det förmodligen blir tungt utan att ha läst master innan.

Jag funderar fortfarande kring allt material jag samlat för kandidaten, har samlat material värt över 50 000 kr i stipendiepengar på 5 månaders fältstudier och det känns som slöseri att inte använda det. Materialet består av över 35 intervjuer med respondenter både i form av "vanliga" människor men också statligt anställda på tre olika platser i ett land som ligger långt från Sverige. Till det kommer svar på totalt 16 frågor från 20 personer, mängder av aktuell statistik (framtaget av en myndighet, inte mig) och väldigt mycket mer material om lokala ekonomiska, sociala, kulturella, politiska och geografiska förhållanden. Tror ni det finns nån chans att skriva någon form av "bok"/rapport av det som kan publiceras?

Fattar att det är svårt att ge råd utan att jag säger mer exakt vad det gäller men återigen, lite allmänna tankar vore schysst!

Beroende pa omradet behover du inte nodvandigtvis doktorera for att publicera. Paborja din master/den utbildning du vill gora som vanligt. Sedan nar du val ar dar tar du kontakt med nagon lektor som kan ha att gora med omradet du vill publicera i. Om standarden pa det du samlat haller borde handledaren inte ha mycket emot att hjalpa dig publicera.

Dock far du nog ta och lasa igenom artiklar inom detta omrade innan da sannolikheten att du samlat nagot vart att publicera under din kandidat ar lag.

Ser absolut din poäng! Tack för hjälpen!

Känner åtminstone två som har doktorerat med bara en kandidat eller bachelor i bagaget, i Sverige eller utomlands. Visserligen inom natur där det finns mer resurser för doktorander.
Enda problemet jag kan se är att man kanske inte har tillräckligt stor fördjupning inom sitt område innan man börjar, och att man då i början av sin doktorandtid måste hämta in samma kunskap som ingår i en master.