Citat:
Ursprungligen postat av ActionDeGrace
Hej! Jag har en skolrelaterad fråga angående Humes kritik av jaget. Från vilka synsätt kan man kritisera hans åsikt att vårat jag inte existerar utan är en produkt av impressioner och deras likheter och relationer till andra impressioner? Han menar alltså att vi inte kan ha någon kunskap om vårat jag eftersom att vi inte har upplevt det utan bara intryck om jag inte har fullkomligt fel.
Enligt Hume är v'l verkligheten bara uppbyggd av sinnesdata? Och han tror väl inte att något kan existera självständigt i kraft av sig själv?
Personligen är jag materialist och anser att saker kan existera i kraft av sig själv samt att vi själva existera eftersom att våra medvetanden är ett resultat av vår hjärna. Jag vet inte hur mycket jag måste skriva om egna reflektioner osv för att tråden inte ska bli låst men...
Det måste vara väldigt svårt att bevisa att "saker kan existera i kraft av sig själv". Varje gång man hittar ett nytt objekt så observerar man det, och då är det inte själv längre.
När har jag någonsin upplevt min eget medvetande egentligen? Det är inte som att jag kan se mitt sinne. Men, från ett fenomenologiskt perspektiv är det inte praktiskt att dela upp subjekt-objekt, mer än på ett teoretiskt plan. Subjektet förutsätter objektet lika mycket som objektet förutsätter subjektet.
