Vetenskapernas olika förklaringsmodeller. Vilken vetenskap har rätt?

Psykologi - Hjärnans egen inneboende struktur är det som lägger grunden för tänkandet och samhället

Sociologi - Det är samhällets institutioners struktur som lägger grunden för tänkandet och samhället

Culturestudies och antropologi - Det är i kulturerna vi hittar svart på varför vi tänker som vi gör och samhället fungerar som det gör. Gränsen mellan sociologisk och antropologisk förklaringsmodell är hårfin enligt mig.

Lingvistik - Det är språkets strukturer som avgör hur vi tänker och hur samhället fungerar

Ekonomism och marxism - Det är i strävan efter tillgångar vi kan hitta anledningen till att samhället ser ut som det gör

Rasisim - Det är i raserna vi hittar anledningen till att samhället och tänkandet ser ut som det gör

Genusvetenskap och queervetenskap - Det är i sexualiteten och könsrollernas struktur vi hittar anledningarna till att vi tänker som vi gör och samhället ser ut som det gör

Filosofism - Det är filosofins fel att tänkandet och samhället ser ut som de gör

Biologism och naturvetenskap - Det är biologins som sätter upp de strukturer som ligger till grund för tänkandet och samhället. Denna förklaringmodell har givetvis underkategorier som jag inte orkar gå in på.


Fattas någon annan möjlig vetenskaplig förklaringsmodell som jag missat?

Vilken förklaringsmodell värderar ni högst?

Själv har jag jättesvårt att bestämma mig. Kanske lutar jag åt en lingvistisk förklaringsmodell.

Humanekologi - Det är ekologins fel att samhällen/kulturer ser ut som dom gör.

Religiösa skapelseberättelser och kosmologier - Det är Guds/Gudarnas/Andarnas fel att samhället ser ut som det gör.

Egentligen är det väl bara att göra:
Y menar att det är X fel att samhället ser ut som det gör.
För det finns lika många förklaringsmodeller som det finns sätt att se på världen,
oavsett om dom är vetenskapliga eller ej.

Sen vet jag inte om jag gillar att culturestudies och antropologi står tillsammans. Culturestudies har en politisk agenda, precis som Genderstudies och Globalstudies. Det har inte antropologi, även om antropologer kan ha det.

Sen kan antropologer använda sig utav olika teorier för att studera världen från ett genusperspektiv, klassperspektiv, generationsperspektiv, psykologiskt perspektiv, filosofiskt perspektiv, och så vidare. Så frågan är om inte antropologer har samma förklaringsmodeller i åtanke som dom andra disciplinerna har, beroende på perspektiv som anläggs, vilket i sin tur beror på forskningsobjektet och metoden.

Och så kan man säga att alla discipliner har olika forskningsobjekt. Man kan till exempel se en skillnad i sociologi och antropologi i det att sociologer studerar samhället medan antropologer studerar kulturen. Det blir alltså ett typexempel på hur teori föregår observation, i det att personer från olika discipliner ser på världen olika.

Ah, du har rätt i dina anmärkningar.

Religionsvetenskap - Det är religionernas fel att vi tänker som vi gör och att samhället ser ut som det gör

Ekologism och humanekologi - Det är manniskans relation till naturen som avgör någonting.

Ja de vanligaste förklaringsmodellerna är ju någon kombination. Dock så finns det forskare som drivit varje förklaringmodell, ensam, till sin spets, och dessa brukar oftast ses som viktiga inom respektive ämne.

Man kan nämna Freud, Durkheim och Weber som exempel på sådana.

Frågan i tråden är alltså vilken förklaringsmodell man värderar högst i sin syn på samhället, trots att man har en kombination av förklaringsmodeller.

Naturvetenskap värderar jag högst, eftersom det "finns". De andra vetenskaperna har dock rätt. T.ex. psykologi, det finns egentligen inte utan är bara en teori, men en logisk sådan.

Om man ska vara noga så finns det ofta inget i den naturvetenskapliga förklaringmodellen som direkt emotsäger en samhällsvetenskaplig förklaringsmodell. Kanske skulle jag ha uteslutit den naturvetenskpliga modellen därför.

Fast det är just emellan biologismen och den genusvetenskpliga förklaringsmodellen man kan hitta störst slitningar av självklara skäl.

Man kan alltså säga att din förklaringsmodell är en kombination av naturvetenskap och psykologi, med tonvikt på naturvetenskapen?

Jag har faktiskt svårt att se hur andra vetenskaper än sociologi/antropologi (och etnologi) kan säga något om varför samhället är uppbyggt som det är. Det är trots allt det hela ämnena går ut på att studera, (varför människor gör som dom gör). Samma sak med psykologi och tänkandet.

Men språket sprider sig visserligen. Idag är det ingen som inte vet vad kultur är, för att inte nämna genusperspektiv och maktperspektiv. Kanske får man skilja på "konklusion"-delen och "teori"-delen i texter man läser, för i konklusionen kan man säga nästan vadsomhelst som inte har att göra med sin egen disciplin/forskningsområde/forskningsobjekt. Som statistiker, när dom ger korrelationer kausala samband genom att spekulera vilt.

Annars finns den här också:
Historia - Hur samhället ser ut och hur vi tänker beror på vår historia.

Det finns säkert mycker mer effektiva sätt att bedriva samhällsvetenskap på. Man skulle, om viljan fanns, kunna strukurera om hela systemet. Men att det ser ut som det gör nu kanske beror på att det ger mycket cash till institutionerna.

En tendens som jag tycker mig ha märkt är att samhällsvetenskaperna alltmer glider in i varann så att det inte är någon större skillnad på de första kurserna i det ena eller det andra ämnet. Kanske borde man av någon anledning skapa en grundkurs för samhällsvetare som alla går innan de får specialisera sig på något område.

Japp, det har du nog rätt i!

Jag kom på att jag glömde en förklaringsmodell:

Juridik - Det är lagarna som formar tänkandet och samhället

Ditt snack om "förklaringsmodeller" är ju bara rent blahablaha (som vanligt från din sida). Lingvistiken säger inte att "det är språkets strukturer som avgör hur vi tänker och hur samhället fungerar". Lingvistik är språkvetenskap. Sapir-Whorf-hypotesen är sedan en av många förklaringsmodeller inom lingvistiken.

Samma sak med dina övriga "exempel".

Jag ska nu försöka mig på att göra en indelning av förklaringsmodellerna i överkategorier och underkategorier med hänsyn till om de koncentrerar sig på människan eller om de koncentrerar sig på något som finns utanför/emellan människan/människor.

Sociologiska eller sociocentriska förklaringsmodeller innefattar:

Culturestudies och antropologi

Lingvistik

Religionsvetenskap

Filosofi

Juridik


Människocentrerade eller antropocentriska förklaringsmodeller innefattar:

Psykologi

Kemi


Förklaringsmodeller som är både antropocentriska och sociocentriska:

Ekonomism, marxism och egoism

Genusvetenskap och queervetenskap

Evolutionism

Rasism


Kan nån hitta på någon annan indelning av vetenskaperna och förklaringsmodellerna?

Självfallet är det så och det har jag redan påpekat. Som du säger så finns det oftast åtminståne en inom varje fält som dragit teorin till sin spets och försökt förklara hela världen genom den. Det är dessa teorier som åsyftas.