Jag vill lära mig persiska!

Jag vill verkligen lära mig persiska flytande, jag vet att det kommer att bli tufft men jag är beredd att kämpa för det. Problemet är bara att de kurser som finns ges bara under kvällstid vad jag har sett. Jag jobbar kvällar och skulle gärna läsa kursen under dagtid, och det borde väl finnas någon sådan kurs tycker man... Kan någon vänlig själ hjälpa mig att hitta en sådan eller om någon vet var/när man kan läsa persiska på dagtid?

Jag har läst persiska i snart ett år nu vid Stockholms Universitet, och kvällskursen där verkar vara det enda som går att hitta förutom möjligtvis distanskurs vid Uppsala Universitet.

Hoppas du är beredd på vad du ger dig in på, för språket är helt ärligt rätt efterblivet och det kräver en hel del pluggande, och jag läser ändå bara 7,5 HP per termin.

Jag hade föreslagit dig att se om det gick att läsa arabiska istället, men det verkar vara så som förra året att de inte startar några nybörjarkurser förrän nästa hösttermin.

Har du några andra frågor är det bara att ställa.

Varför tycker du det?

Jag läser persiska nu och tycker det är väldigt intressant

Köp Rosetta Stone (http://www.rosettastone.com/). Du kanske är skeptisk till det, men jag lovar dig att det är det fungerar alldeles utmärkt. Om du kör det en timme om dagen, varje dag, och när du väl kört igenom det, kör du igenom det igen, så kommer du att ha en så pass god grund i språket att du klarar av att prata med en iranier för att lära dig ännu mer.

Att läsa böcker som förklarar hur grammatiken i ett språk är rent ut sagt dåligt för språkinlärning eftersom du börjar fundera på hur ett ord ska böjas och var i en mening det ska ligga istället för att genom språkcentrat bara säga det.

Haha, va? Det ar alltsa, enligt dig direkt hammande och daligt att lara sig grammatiken i ett sprak pa annat satt an prata? Hur ska man da veta om man sager ratt eller fel? Eller menar du att man ska ga igenom samtliga ord i ett sprak for att lara sig hur de specifika orden ska vara utantill?

Du tror inte att det kanske kan vara sa att man gor sig sjalv en bjorntjanst genom att inte lara sig regler och undantag? Att den dar extra betanketiden pa "hur var det nu" i slutandan kommer bade forsvinna och innebara att man talar spraket bra mycket battre an nagon som bara kor pa kanslan?

Ditt alternativ fungerar, men det kravs att man gar igenom otroligt mycket text och dessutom ar riktigt, riktigt intresserad av att hitta de regler och undantag som finns pa egen hand.

Ett ratt bra exempel pa varfor din metod ar skitdalig kan ju vara att titta pa invandrare som inte tar sprakkurser och jamfora dem med de invandrare som ger sig fan pa att lara sig spraket. Eller varfor inte titta pa sprakbruket hos en utbildad modersmalstalare mot sprakbruket hos en obildad modersmalstalare?

Att lara sig ett sprak pa sattet du foreslar ar bara att handikappa sig sjalv.

Observera garna att jag inte menar att sattet du talar om inte ska anvandas, tvartom ar det en mycket bra del av sprakinlarning. Men att hoppa over grammatikboken ar lite som att hoppa over ordboken...

Tror du inte att det ar enklare for nagon som t ex ska lara sig franska att lara sig att alla verb som slutar pa -er bojs pa ett visst satt och sedan lara sig de undantag som finns an att ga igenom ord efter ord efter ord efter ord i olika bojningar och forsoka luska ut hur det ska vara alldeles sjalv?

Instämmer inte. Jag har testat Rosetta, men det gav inget. Det är inte kul att lära sig hur man säger t ex att en pojke ligger under en boll. Dessutom behöver man någon att ställa frågor till, och någon som korrigerar en.


Jag vill också lära mig persiska, men från grunden. Tyvärr finns det inga seriösa kurser här i Göteborg.

Jag hankar mig fram med att försöka förstå min kvinna när hon talar sitt modersmål, och har snappat upp en hel del ord.


http://www.morgannilsson.se/peskrift.pdf

Jag går på en ABF-kurs i Stockholm en gång i veckan men tycker inte den är jättegivande. Visst lär jag mig saker men tekniken läraren använder för att lära oss känns inte så pedagogisk. Jag vill ha förklaringar varför man använder olika saker och hur, så jag senare kan sätta ihop meningar själv med de ord jag lärt mig, istället för att bara rabbla "Name man Guldstjärnae va Suedi hastam. Man bache nadoram, vali bache kheili dost dari!" Haha

Edit: Jag kommer nåt år försöka få tag på ett persiskt pass och sedan flytta till Iran och lära mig. Känns som det är det enda sättet om man vill lära sig det bra och inom en normal tidsram.

Ja, det är enligt mig direkt hämmande att lära sig grammatiken i ett språk på annat sätt än att prata. I början kommer man ha usel grammatik och sakna ord, men ju mer man hör och talar språket desto mer rätt blir det. Plötsligt börjar man "höra" när ett ord ska böjas på ett annat sätt, eller när ett undantag ska användas.

Det finns olika skolor för hur man på bästa sätt lär sig språk. En del menar att man bäst gör det som när barn lär sig språk, alltså genom att höra och prata innan de ens lärt sig läsa och skriva. Andra menar att man i vuxen ålder bör lära sig språk på ett rationellt sätt. Själv hör jag till den förstnämnda gruppen i tron om hur man lär sig språk.

Varför tror jag att jag har rätt? Mja, jag utgår från mig själv. Inte sagt att det är bra för alla. Jag har lärt mig polska flytande. Jag kan inte läsa det (om jag inte läser det högt för mig själv) och jag kan verkligen inte skriva det. Men jag förstår och talar det alldeles utmärkt, och när jag pratar med polacker brukar de uttryckligen säga att min grammatik är jättebra (även om de rättar mig ibland). Jag har aldrig öppnat en enda polsk grammatikbok. Det enda jag använder (nu för tiden sällan dock) är en ordbok med fonetisk skrift. Hur ordet ska böjas lär jag mig efter hand genom att använda det, och höra hur andra böjer det.

Varför just polska? Mja, bra att ha i jobbet.

Om du inte umgås med engelsktalande människor, och inte sitter på MSN och chattar på svenska, utan ENBART talar med iranskspråkiga iranier så kommer du lära dig språket flytande på ungefär 6 månader.

Gör det inte! Det är djävulens språk!

Är flera grejer jag irriterar mig på. Exempelvis det faktum att man inte skriver ut a, e eller o, vilket betyder att man måste sitta och gissa varje gång man ska läsa, vilket gör det hela ganska mycket jobbigare. Sen även det att ord och meningsuppbyggnaden kan ha så pass vida betydelser, och ofta betyda direkta motsatser. Ett bra exempel på detta är bestämt kontra obestämt ord, exempelvis bestämt "ketab-e", och obestämt "ketab-i". Skriver du däremot "ketab-i ra" så är det plötsligt bestämt, MEN INTE ALLTID. Det hela för mig TOKIG!