2009-10-29, 21:41
#13
Citat:
Det du talar om här låter som medvetenhet kontra omedvetenhet. Man är omedveten om det som händer bakom hörnet, och man är omedveten om det som händer i kroppen. Man kan göra sig medveten om det, genom att använda sin rationalitet, eller genom att empiriskt utforska dessa territorier. Meditation handlar också mycket om att göra saker medvetna.
Ursprungligen postat av Goulasch
Känns ändå som min hjärna är en helt annan person. Drömmar till exempel är ju helknasiga och jag vet inte varför jag drömmer olika saker. Men ändå var det min hjärna som skapade drömmarna. Men om min hjärna var jag så skulle jag ju förstå varför jag drömde just det eller nåt nåt annat, då skulle jag ju även kunna styra mina drömmar (bättre än lucid dreams).
Varför kan jag inte somna när jag vill för? Om jag fick bestämma så skulle jag ju kunna somna precis när som helst.
Så jag tror ju att det är två avdelningar eller vad man ska kalla det för att "jag" inte ska kunna dumma bort mig, t.ex sluta andas. Hjärnan är ju nån slags övermakt som vet och styr en jävla massa, fast som låter bara låter "mig" använda en bråkdel utav den.
Är det för att hjärndelarna är olika "kodade". För jag kan ju se och det är ju för att hjärnan får signaler från synnerven eller nåt, men ändå så vet jag ju inte hur det hela sker. Varför ser jag?
Det är det här jag inte förstår
Varför kan jag inte somna när jag vill för? Om jag fick bestämma så skulle jag ju kunna somna precis när som helst.
Så jag tror ju att det är två avdelningar eller vad man ska kalla det för att "jag" inte ska kunna dumma bort mig, t.ex sluta andas. Hjärnan är ju nån slags övermakt som vet och styr en jävla massa, fast som låter bara låter "mig" använda en bråkdel utav den.
Är det för att hjärndelarna är olika "kodade". För jag kan ju se och det är ju för att hjärnan får signaler från synnerven eller nåt, men ändå så vet jag ju inte hur det hela sker. Varför ser jag?
Det är det här jag inte förstår

Men vill man verkligen det? Varför skulle man vilja sätta sig in i stenens rullande nedför berget, handens gnuggande mot disken, hjärnans arbetande över budgeten...
Jag kan styra mina drömmar och förstå dom, så då kan nog du det också

Det är inget som hjärnan helt alena bara hittat på. Drömmar är uppbyggda av det du känner till sen tidigare. Ansikten du känner igen, fysikaliska lagar du brukar följa, platser du varit till. Det är samma med hjärnan när du är vaken också förstås. Man måste ha något att tänka på för att kunna tänka på något. Hjärnan kan inte tänka på något utan att ha något att tänka på. Objekten runtomkring dig, världen runtomkring dig, omvärlden, är minst lika stor del av tänkandet som hjärnan är. Och det är man också omedveten om. Men det tycker man inte är speciellt eller konstigt? Om man har en extra personlighet i hjärnan, har man det i kaffekoppen, bilen och stenen också?
