2009-10-16, 20:21
#13
2012-02-18, 08:11
#14
2012-02-18, 12:58
#15
Citat:
Ursprungligen postat av Utopia.
Tjo-tjing!
Så sitter man här, sömnlös efter nattjobbet och filosofitenta imorrn. Vid det här laget borde jag vara ganska så beläst inom argumentationsanalys, men det återstår att se
För er som inte är bekanta med argumentationsanalys så är det en metod för att bryta ner argument till en överskådlig och neutral form, som skrivs som en lista. Att gå igenom det noggrant skulle ta alldeles för lång tid, men jag tänkte ändå ge ett exempel på hur en rekonstruktion av ett argument kan se ut.
(Obs! Alla spexord markerade med fetstil är termer avsedda för enbart den förklaringen som ges. Om man använder ord som "undermindering" och "giltigt" som till vardags när man sysslar med argumentationsanalys så blir allting väldigt rörigt
)
Vi börjar med att försöka hitta argumentets slutsats. I det här fallet är det inte så svårt.
Men en slutsats på egen hand är inte ett välformulerat argument. Det krävs angivna skäl till varför man ska tro på argumentet. Hurvida de är logiska eller inte spelar ingen roll riktigt än, huvudsaken är att de finns. Dessa kallas premisser.
Skulle vi skriva det här i den klassiska schematiska formen som kännetecknar argumentationsanalys så skulle det se ut såhär:
(EP) står för explicit premise och betyder att premissen står skriven i orginaltexten. Det är egentligen inte jätteviktigt, men likväl underlättande. Och inte så svårt att komma ihåg
Detta duger dock inte alls. För att ett argument ska vara välbildat så krävs det att slutsatsen är en logisk följd av premisserna. Vi har nämligen missat att skriva ut en underförstådd premiss.
((1, 2, 3) skrivs efter slutsatsen för att förtydliga att det är dessa premisser som direkt leder fram till slutsatsen. Detta är viktigare när man skriver många premisser.)
Nu har vi ett logiskt argument! Med logiskt menar jag inte att slutsatsen eller premisserna är sann, enbart att argumentet har en struktur som är logisk, dvs.
1. P
2. Q
3. Om P och Q så R
---
4. R
Formen ovan anses vara giltig. Giltig kan vara ett förvirrande ord, men inom argumentationsanalys betyder giltid enbart (!) att premisserna nödvändiggör slutsatsen. Alltså - om premisserna stämmer så är slutsatsen sann, period.
Läser ni fortfarande? Jag hoppas det.
Giltiga argument är bara en sort av två sorters välbildade argument. Den andra sorten är bärande argument.
Med bärande argument avses argument där premisserna troliggör slutsatsen.
Om vi utgår ifrån att alla premisser ovan är sanna så låter det väldigt troligt att Pelle borde dö, trots att hans namn är oförklarligt svenskt
Den här formen av argumentation är också välbildad. Den kan dock undermineras, vilket innebär att även om det är statistiskt troligt att pelle är neger så kanske jag har evidens (vi återkommer med om evidens) som talar för att pelle faktiskt är en blek malmöbo. Alla premisser må fortfarande vara sanna (vi låtsas det för exemplets skull), men eftersom jag kan underminera slutsatsen så kan jag ändå förkasta argumentet som felaktigt.
Vakna än? Nu har vi lärt oss kort om att rekonstruera argument till en överskådlig form och ta reda på om de är välbildade (dvs. följer ett logiskt mönster) eller inte. Dags att lära sig om värdering av argument! Jaaaa!!!
Så sitter man här, sömnlös efter nattjobbet och filosofitenta imorrn. Vid det här laget borde jag vara ganska så beläst inom argumentationsanalys, men det återstår att se
För er som inte är bekanta med argumentationsanalys så är det en metod för att bryta ner argument till en överskådlig och neutral form, som skrivs som en lista. Att gå igenom det noggrant skulle ta alldeles för lång tid, men jag tänkte ändå ge ett exempel på hur en rekonstruktion av ett argument kan se ut.
(Obs! Alla spexord markerade med fetstil är termer avsedda för enbart den förklaringen som ges. Om man använder ord som "undermindering" och "giltigt" som till vardags när man sysslar med argumentationsanalys så blir allting väldigt rörigt
)Vi börjar med att försöka hitta argumentets slutsats. I det här fallet är det inte så svårt.
Men en slutsats på egen hand är inte ett välformulerat argument. Det krävs angivna skäl till varför man ska tro på argumentet. Hurvida de är logiska eller inte spelar ingen roll riktigt än, huvudsaken är att de finns. Dessa kallas premisser.
Skulle vi skriva det här i den klassiska schematiska formen som kännetecknar argumentationsanalys så skulle det se ut såhär:
(EP) står för explicit premise och betyder att premissen står skriven i orginaltexten. Det är egentligen inte jätteviktigt, men likväl underlättande. Och inte så svårt att komma ihåg
Detta duger dock inte alls. För att ett argument ska vara välbildat så krävs det att slutsatsen är en logisk följd av premisserna. Vi har nämligen missat att skriva ut en underförstådd premiss.
((1, 2, 3) skrivs efter slutsatsen för att förtydliga att det är dessa premisser som direkt leder fram till slutsatsen. Detta är viktigare när man skriver många premisser.)
Nu har vi ett logiskt argument! Med logiskt menar jag inte att slutsatsen eller premisserna är sann, enbart att argumentet har en struktur som är logisk, dvs.
1. P
2. Q
3. Om P och Q så R
---
4. R
Formen ovan anses vara giltig. Giltig kan vara ett förvirrande ord, men inom argumentationsanalys betyder giltid enbart (!) att premisserna nödvändiggör slutsatsen. Alltså - om premisserna stämmer så är slutsatsen sann, period.
Läser ni fortfarande? Jag hoppas det.
Giltiga argument är bara en sort av två sorters välbildade argument. Den andra sorten är bärande argument.
Med bärande argument avses argument där premisserna troliggör slutsatsen.
Om vi utgår ifrån att alla premisser ovan är sanna så låter det väldigt troligt att Pelle borde dö, trots att hans namn är oförklarligt svenskt
Den här formen av argumentation är också välbildad. Den kan dock undermineras, vilket innebär att även om det är statistiskt troligt att pelle är neger så kanske jag har evidens (vi återkommer med om evidens) som talar för att pelle faktiskt är en blek malmöbo. Alla premisser må fortfarande vara sanna (vi låtsas det för exemplets skull), men eftersom jag kan underminera slutsatsen så kan jag ändå förkasta argumentet som felaktigt. Vakna än?
Nu har vi lärt oss kort om att rekonstruera argument till en överskådlig form och ta reda på om de är välbildade (dvs. följer ett logiskt mönster) eller inte. Dags att lära sig om värdering av argument! Jaaaa!!!Först trodde jag att detta skulle vara någon epa-filosofi men sedan läste jag det och det var riktigt intressant. Jag tycker också att det var småkomiskt att du tog ett så uppseendeväckande argument som exempel men analyserade det på ett så allvarligt sätt. Väldigt bra gjort.
2012-02-18, 14:57
#16
2012-09-28, 23:18
#20
) som i sin tur har högre än -/-?Delen om raser:
1. Raser är ett användbart begrepp för kategorisering av genetiska kluster (EP)
2. Olika raser har olika genomsnittliga kognitiva förmågor (EP)
3. Rasernas genetik har en signinfikant* inverkan och kan inte helt förklaras med miljöfaktorer. (EP)
4 Om (1),(2) och (3), borde personer ur rasgrupper som har oönskade genomsnittliga kognitiva funktioner hållas utanför Sverige. (IP)
*Stor nog för att ha relevans för en diskussion om policy. En prioriteringsfråga med andra ord.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
