Citat:
Ursprungligen postat av
johanjosefsson
Tufft. Förstår precis hur du har det.
Det första du måste göra är att inte vara så hård mot dig själv. Du har förlorat massa pengar, men det har blivit en vettig läxa för dig. Nu vet du att du aldrig kommer vara en vinnande spelare och får acceptera den situationen. Du har fortfarande din tjej som du älskar och du kan jobba hårt nu för att behålla henne. Genom att gå vidare med livet och glömma det förflutna så finns det ett liv även efter spelandet.
Din situation känns hopplös och förtvivlande när du har förlorat pengarna. Men så fort lönen kommer in igen (utan att du börjar spela vill säga) och i takt med att du börjar betala tillbaka dina skulder så kommer allt att lösa sig.
Jag drar klyschan igen: Enda sättet att vinna är att inte spela. You can do it, man!

Det är egentligen inte pengarna som sårar mig mest, jag har ett välbetalt jobb och kan göra mig skuldfri på mindre än 6 månader och samtidigt leva. Det är ångesten och sveket mot min sambo och mina föräldrar som stöttat mig genom alla dessa år, jag har alltid fått allt jag pekat på även fast jag inte pekar så ofta så är det tanken som räknas. Egentligen har jag haft den absolut bästa uppväxten man kan tänka sig, så otroligt mycket kärlek i min familj och jag har aldrig behövt oroa mig ekonomiskt. Min pappas kortare missbruk påverkade mig egentligen inte mer än att jag mådde lite dåligt över att veta om det, så det är ingenting jag egentligen kan skylla på.
Jag kommer aldrig i hela mitt liv röra ett spel igen, oavsett om det gäller bettingsidor eller en helt vanlig sten, sax och påse.
Problemet med min sambo är att hon inte riktigt förstår hur psykologin fungerar hos en missbrukare, hon tror man kan lägga av lika lätt som man vänder sida på en bok. Nästa kapitel i livet är inte alltid lika nära till hands som många tror. Jag har en enorm process framför mig att bearbeta, både när det gäller att sluta spela och att bygga upp mitt förtroende hos min sambo som så väl mina föräldrar.
Jag ringde farsan nu på lunchen och berättade om mitt återfall och bad han komma över och prata med mig och sambon ikväll, jag hoppades så innerligt på att han skulle skälla ut mig men han berättade bara om hur besviken han var. Ush vad jag känner mig usel..