Citat:
Hej vänner. Ska ta och berätta om mitt spelmissbruk som jag blivit av med. Jag hoppas av hela mitt hjärta att DU som läser detta känner igen dig och tar till dig av det du läser.
Allt började när jag var 13-14 år.. Det började med att man tippade och vann småpengar och sedan fortsatte man.. inget allvarligt utan mest på skoj.. Med tiden blev det lite värre och man börja tippa lite högre summor. Fortfarande inget livsfarligt men det var inget man sa till föräldrarna. När jag gick i första ring (16 år) blev man introducerad till spelmaskinen Jack Vegas. Någonstans här tar mitt liv en ny vändning åt fel håll. Det börjar även här med småpengar och en hel del vinster. Jag kunde stoppa in en tjuga och få ut 250kr eller 600 kr. Jag blev överlycklig. "Det här är ju kul" tänkte man. Och visst var det kul.. Det var kul som fan! Tills jag insåg att jag numera gick back.. Man blev 18 år och fortfarande spela man varje dag. Man börjar ljuga för vänner och familj, allt för att spela. Nu hade man dessutom åldern inne för att lira på spelmaskinerna så man behövde inte vara nervös när man lira. Jag släpper loss! 100 kr blir 500 kr.. Jag tar lån från folk, 500 kr blir 1000 kr. Vännerna är ute och festar på lördagskvällen... Jag sitter och lirar bort pengar.. Men varför? Varför gör jag det? jag skulle hellre vilja var någon annanstans. Äta mat med familjen, leta fitta på krogen, spela fifa med grannen.. Men det är något jag har i mig, en liten klump, en magnetisk klump långt inne i hjärnan som håller mig kvar. Ok kl börjar närma sig 23:30.. sista hundringen.. Hundringen borta på två minuter... FUCK! ok jag tar ut mina sista 300 kr och testar, jag vinner säkert tillbaka de 2 lax jag torskat för maskinen kmr spotta ut cash när som.. MEN NEJ! jag torskar dem med.. Så nu står jag där, 18 år, tårarna hänger i ögonen, kommer böla när som helst.. Jag går ut från baren/bowlinghallen/bingon/tågstationen eller vilket ställe än jag varit på av de alla kvällar jag tillbringat med spelmaskinerna. Samma scenario varje kväll..
Varje kväll.. år efter år, dag efter dag.. ÅNGEST! varför gör jag som jag gör? kunde jag gjort annorlunda? jag borde ha tagit in allt på bonusen! varför fortsätter jag dubbla på höger när jag vet att jag inte får in någon dubbling på höger? Jag står där och tittar ut mot den äckliga staden, en 18-årig kille med hela framtiden framför sig, en kille som har en så mörk kväll.. inga svar, bara frågor.
Så såg varje dag ut. Plugget gick åt helvette, vänner kom och gick, familjen snedtrippar.. Jag hatar allt och alla.
19 år.. Jag har vid det här laget torskat så mycket pengar på tippningen och maskinen att jag tappat räkningen: sommarjobb, lån, studiebidrag, presenter, inpantad guld, försäljningar = Pengar som går åt mitt spelmissbruk. Jag försöker sluta men kommer inte långt..
Jag börjar nu studera på högskolan, jag tar såklart studielån. 9 papp har jag i inkomst på månad. 3000 kr går till hyran, 1000 kr till mat och resten? haha jag skrattar när jag ser tillbaka på det.
Pengarna tar nu slut innan den 30.. Vad ska jag göra?
Jag blir nu introducerad till nätcasinot och Live blackjack. I början går det helt ok, plussar 10 lax på en bra dag, ibland 6 lax.. men torskar allt dagen efter.
Lyckas en dag få in 30 lax på mitt konto.. Sms-lån och lån från föräldrar/vänner plus csn.
Jag har nu min stora chans, ALLT ELLER INGET! Live black jack.. hjärtat pumpar hårdare och hårdare.. Första 10 k torskas snabbt, 10 till - torskas lika fort. nu börjar jag få panikångest.. Sätter in sista 10, får in 10 till dock back 10.. Allin vare ju! BAM allt är borta.. 30 000 kr borta på 10 min, 19 år utan inkomst, ingen mat i kylskåpet, hyran inte betald, tenta om två dagar har inte pluggat.
Jag har nu inget att leva för.. Ska jag råna en bank? råna en tant? nej sån är inte jag! jag tar ett till lån och vinner tillbaka allt... Men nej.. Det går lika dåligt.
Nu vill jag bara ge upp. JAG ORKAR INTE MED MITT LIV NU! JAG SKA DÖ OCH FLY MINA PROBLEM!
självmordsförsök nummer 1, jag är 19 år fyller snart 20. Försöker dränka mig själv.. Gråter.. Det går inte. Jag lyckas inte. jag är nära men hjärnan pallar inte trycket. Jag skiter i det, gråter ännu mer. Allt jag vill är att dö. Tar en dusch, slår sönder knytnävarna. Varför blev jag till det här monstret? Vad gick snett? min familj är ju underbar, mina vänner likaså.
Jag lyckas ändå betala tillbaka en del och bestämmer mig för att hoppa av plugget och jobba, hittar ett jobb. Slutar lira i en vecka, men sen faller jag tillbaka och nu ännu värre.. Maskinen blir min bästa vän, timmar efter timmar spenderas framför den. 3000 kr back per dag blir numera standard, högre summor läggs på tippningen och liveblackjacken äter och upp en del.
numera 20 år, nollad och står där med lån på ca 50 k i smslån och privatlån samt 70 k i lån från CSN.
Nu ser jag verkligen ingen mening med livet, det är som förut fast värre. Självmordsförsök nr 2!
- jag ska hoppa framför tåget. väntar, det är inga där. Jag gråter.. tåg åker förbi men jag hoppar inte. för jag vet att jag är en mes. Kommer hem och tar en sladd som jg ska strypa mig själv med ist. Lyckas bra, blir snurrig och blå men klarar inte av det in i det sista... Jag var ju så nära. Ångesten blir bara större, jag känner mig misslyckad på alla plan.
Mina föräldrar får numera reda på att jag lirar då dom märker hur konstig jag varit och att jag aldrig har pengar trots alla inkomster. Jag får gå igenom världens skit från familjens håll, föräldrarna gråter när dom ser kontoutdragen, Det är jag som orsakat tårarna. Alla möten jag haft med spelmissbrukare, ring linjer och liknande.. inget var värt lika mycket som mina föräldrars tårar.
Jag hatar det jag gjort, och att jag blivit den jag är, men jag är bara 20 år jag inser att en maskin inte kan mäta sig med mina föräldrars tårar och sorg, och min för den delen. Jag gör ett val - aldrig MER!
ALDRIG MER! ALDRIG MER ALDRIIIIIIIIIIIIIIIG MEEEEEEEEEEEER!
Vänner, det var världens bästa beslut! dom hjälper mig sköta min ekonomi, jag hade det svårt första månaden och dom var arga, men dom trodde på mig! Jag älskar min familj och dom älskar mig. Jag blev starkare och starkare och jag vill verkligen lyckas. Det är inte lätt och speciellt svårt när man ser reklamer över allt och spelbutiker/spelmaskiner överallt. Men det är inte värda min tid.
Jag får brudar nu, jag har utstrålning, jag är elegant, jag spenderar tid med dom som betyder något nu, Jag vågar vara mig själv nu. JAG LJUGER INTE LÄNGRE! JAG ÄLSKAR MIG SJÄLV!
LÄS NOGA NU OM DU KÄNNER IGEN DIG:
- Inget är omöjligt. du måste misslyckas för att lyckas, du måste varit längst ner på botten för att komma upp. Om du är som mest illa ute nu, så är det även nu som du ska upp till toppen.
Jag pluggar numera, lyckas fint, jag kommer snart starta mitt första företag, jag knullar nu.
MEN BÄST AV ALLT: Jag har varit spelfri i snart ett halvår. 20 år och tar varje dag med glädje.
Stavfel och annat kan ha förekommit i denna långa text, kände att jag behövde dela med dig av allt för jag har varit där ni varit, och tillsammans ska vi klara det här. Skicka gärna ett PM till mig om du känner att du behöver mitt stöd, jag ställer gärna upp!
Mvh!
Allt började när jag var 13-14 år.. Det började med att man tippade och vann småpengar och sedan fortsatte man.. inget allvarligt utan mest på skoj.. Med tiden blev det lite värre och man börja tippa lite högre summor. Fortfarande inget livsfarligt men det var inget man sa till föräldrarna. När jag gick i första ring (16 år) blev man introducerad till spelmaskinen Jack Vegas. Någonstans här tar mitt liv en ny vändning åt fel håll. Det börjar även här med småpengar och en hel del vinster. Jag kunde stoppa in en tjuga och få ut 250kr eller 600 kr. Jag blev överlycklig. "Det här är ju kul" tänkte man. Och visst var det kul.. Det var kul som fan! Tills jag insåg att jag numera gick back.. Man blev 18 år och fortfarande spela man varje dag. Man börjar ljuga för vänner och familj, allt för att spela. Nu hade man dessutom åldern inne för att lira på spelmaskinerna så man behövde inte vara nervös när man lira. Jag släpper loss! 100 kr blir 500 kr.. Jag tar lån från folk, 500 kr blir 1000 kr. Vännerna är ute och festar på lördagskvällen... Jag sitter och lirar bort pengar.. Men varför? Varför gör jag det? jag skulle hellre vilja var någon annanstans. Äta mat med familjen, leta fitta på krogen, spela fifa med grannen.. Men det är något jag har i mig, en liten klump, en magnetisk klump långt inne i hjärnan som håller mig kvar. Ok kl börjar närma sig 23:30.. sista hundringen.. Hundringen borta på två minuter... FUCK! ok jag tar ut mina sista 300 kr och testar, jag vinner säkert tillbaka de 2 lax jag torskat för maskinen kmr spotta ut cash när som.. MEN NEJ! jag torskar dem med.. Så nu står jag där, 18 år, tårarna hänger i ögonen, kommer böla när som helst.. Jag går ut från baren/bowlinghallen/bingon/tågstationen eller vilket ställe än jag varit på av de alla kvällar jag tillbringat med spelmaskinerna. Samma scenario varje kväll..
Varje kväll.. år efter år, dag efter dag.. ÅNGEST! varför gör jag som jag gör? kunde jag gjort annorlunda? jag borde ha tagit in allt på bonusen! varför fortsätter jag dubbla på höger när jag vet att jag inte får in någon dubbling på höger? Jag står där och tittar ut mot den äckliga staden, en 18-årig kille med hela framtiden framför sig, en kille som har en så mörk kväll.. inga svar, bara frågor.
Så såg varje dag ut. Plugget gick åt helvette, vänner kom och gick, familjen snedtrippar.. Jag hatar allt och alla.
19 år.. Jag har vid det här laget torskat så mycket pengar på tippningen och maskinen att jag tappat räkningen: sommarjobb, lån, studiebidrag, presenter, inpantad guld, försäljningar = Pengar som går åt mitt spelmissbruk. Jag försöker sluta men kommer inte långt..
Jag börjar nu studera på högskolan, jag tar såklart studielån. 9 papp har jag i inkomst på månad. 3000 kr går till hyran, 1000 kr till mat och resten? haha jag skrattar när jag ser tillbaka på det.
Pengarna tar nu slut innan den 30.. Vad ska jag göra?
Jag blir nu introducerad till nätcasinot och Live blackjack. I början går det helt ok, plussar 10 lax på en bra dag, ibland 6 lax.. men torskar allt dagen efter.
Lyckas en dag få in 30 lax på mitt konto.. Sms-lån och lån från föräldrar/vänner plus csn.
Jag har nu min stora chans, ALLT ELLER INGET! Live black jack.. hjärtat pumpar hårdare och hårdare.. Första 10 k torskas snabbt, 10 till - torskas lika fort. nu börjar jag få panikångest.. Sätter in sista 10, får in 10 till dock back 10.. Allin vare ju! BAM allt är borta.. 30 000 kr borta på 10 min, 19 år utan inkomst, ingen mat i kylskåpet, hyran inte betald, tenta om två dagar har inte pluggat.
Jag har nu inget att leva för.. Ska jag råna en bank? råna en tant? nej sån är inte jag! jag tar ett till lån och vinner tillbaka allt... Men nej.. Det går lika dåligt.
Nu vill jag bara ge upp. JAG ORKAR INTE MED MITT LIV NU! JAG SKA DÖ OCH FLY MINA PROBLEM!
självmordsförsök nummer 1, jag är 19 år fyller snart 20. Försöker dränka mig själv.. Gråter.. Det går inte. Jag lyckas inte. jag är nära men hjärnan pallar inte trycket. Jag skiter i det, gråter ännu mer. Allt jag vill är att dö. Tar en dusch, slår sönder knytnävarna. Varför blev jag till det här monstret? Vad gick snett? min familj är ju underbar, mina vänner likaså.
Jag lyckas ändå betala tillbaka en del och bestämmer mig för att hoppa av plugget och jobba, hittar ett jobb. Slutar lira i en vecka, men sen faller jag tillbaka och nu ännu värre.. Maskinen blir min bästa vän, timmar efter timmar spenderas framför den. 3000 kr back per dag blir numera standard, högre summor läggs på tippningen och liveblackjacken äter och upp en del.
numera 20 år, nollad och står där med lån på ca 50 k i smslån och privatlån samt 70 k i lån från CSN.
Nu ser jag verkligen ingen mening med livet, det är som förut fast värre. Självmordsförsök nr 2!
- jag ska hoppa framför tåget. väntar, det är inga där. Jag gråter.. tåg åker förbi men jag hoppar inte. för jag vet att jag är en mes. Kommer hem och tar en sladd som jg ska strypa mig själv med ist. Lyckas bra, blir snurrig och blå men klarar inte av det in i det sista... Jag var ju så nära. Ångesten blir bara större, jag känner mig misslyckad på alla plan.
Mina föräldrar får numera reda på att jag lirar då dom märker hur konstig jag varit och att jag aldrig har pengar trots alla inkomster. Jag får gå igenom världens skit från familjens håll, föräldrarna gråter när dom ser kontoutdragen, Det är jag som orsakat tårarna. Alla möten jag haft med spelmissbrukare, ring linjer och liknande.. inget var värt lika mycket som mina föräldrars tårar.
Jag hatar det jag gjort, och att jag blivit den jag är, men jag är bara 20 år jag inser att en maskin inte kan mäta sig med mina föräldrars tårar och sorg, och min för den delen. Jag gör ett val - aldrig MER!
ALDRIG MER! ALDRIG MER ALDRIIIIIIIIIIIIIIIG MEEEEEEEEEEEER!
Vänner, det var världens bästa beslut! dom hjälper mig sköta min ekonomi, jag hade det svårt första månaden och dom var arga, men dom trodde på mig! Jag älskar min familj och dom älskar mig. Jag blev starkare och starkare och jag vill verkligen lyckas. Det är inte lätt och speciellt svårt när man ser reklamer över allt och spelbutiker/spelmaskiner överallt. Men det är inte värda min tid.
Jag får brudar nu, jag har utstrålning, jag är elegant, jag spenderar tid med dom som betyder något nu, Jag vågar vara mig själv nu. JAG LJUGER INTE LÄNGRE! JAG ÄLSKAR MIG SJÄLV!
LÄS NOGA NU OM DU KÄNNER IGEN DIG:
- Inget är omöjligt. du måste misslyckas för att lyckas, du måste varit längst ner på botten för att komma upp. Om du är som mest illa ute nu, så är det även nu som du ska upp till toppen.
Jag pluggar numera, lyckas fint, jag kommer snart starta mitt första företag, jag knullar nu.
MEN BÄST AV ALLT: Jag har varit spelfri i snart ett halvår. 20 år och tar varje dag med glädje.
Stavfel och annat kan ha förekommit i denna långa text, kände att jag behövde dela med dig av allt för jag har varit där ni varit, och tillsammans ska vi klara det här. Skicka gärna ett PM till mig om du känner att du behöver mitt stöd, jag ställer gärna upp!
Mvh!
Vilken historia! Blev nästan lite tårögd av det hela.. Fantastiskt starkt av dig att återhämta dig och sluta spela efter allt, var det tack vare dina föräldrar som du lyckades?
Vet någon om att du försökt ta livet av dig eller håller du det för dig själv?