Diskussioner om P3 Dokumentär

2006 är den bästa säsongen enligt mig! Rankar nästan alla avsnitten högst av alla, mina favoriter är dock:

Militärligan
Bombmannen
Estoniakatastrofen

Tack, satt och lyssnade på programmet och det var så jäkla uselt att jag var tvungen att gå in här och se vad andra tyckte.

1. Ointressant vinkel.
2. Evigt hoppande och ingen röd tråd.
3. Aktuell händelse så det borde gå att göra intressanta intervjuare.
4. Vänstervriden.
5. Programledaren pratar efterblivet, låter lite som klartext.

Är rivningen av Klarakvarteren eller svenskarna i finska vinterkriget intressantare?

Instämmer om Falklandskriget (var i och för sig något strul med min nedladdning också) men kvalitén på avsnitten beror ju till ganska stor del på vem som gör avsnitten och Martin Ezpeletas tidigare inslag har varit lite sisådär tidigare också, kan inte riktigt sätta fingret på varför.

Avsnittet om Klararivningarna var helt okej men känner man till lite om turerna innan vet jag inte om det framkom så mycket nytt. Vill minnas att det om Vinterkriget var intressantare men det är möjligt att det berodde mer på att det var ett ämne jag visste mindre om.

Har nog lyssnat hälften av alla avsnitt och är väldigt frälst till P3 Dokumentär.

Svårt att säga vilka som är bäst, men kan säga vilka jag tycker har varit sämre eller som jag inte ens lyssnat klart.

Christiania, ämnet verkade så sjukt intressant, men jag orkade inte med danskan.

Francodiktaturen, kunde varit så mycket bättre! Kändes lite vinklade, sen tycker jag det är mycket skönare när folk i radio har ett bra uttal.

Knutbydramat, blir bara sur på att höra på alla äckliga kräken, var tvungen att stänga av.

Harald Edelstam, kom riktigt aldrig in i det programmet.




Lika bra att jag skriver några jag rekommenderar.

MS Scandinavian Star, Att ha ihjäl över 150 människor och plocka ut 24 miljoner dollar? Utan att torska.

Mordet på Carolin Stenvall, Så sjukt spännande bara!

Gryningspyromanen, Han äger verkligen det svenska rättssystemet.

Svenskarna i Bosnienkriget!

Mordet på Anna Lindh

Svensken i Bolivia, den här är min favorit!

Kapardramat på Bulltofta, Hade ingen aning om att ett sånt stort kapardrama hade hänt i Sverige.

Militärligan

Angående rivningen av Klarakvarteren är det något som alla Stockholmare är ohälsosamt intresserade av. Sanningen är den att det inte är en på något sätt unik händelse att fina kvarter i centrala svenska städer revs vid denna tiden. Samma sak har hänt i nästan varje svensk stad. Göteborg har varit utsatt för exakt samma sak med Nordstan och kvarteren uppåt därifrån längs Fredsgatan samt i stort sett hela Haga. Att höra ytterligare ett program som beskriver rivningen av de här kvarteren som något slags nationalmord och angrepp på den svenska folksjälen visar bara på Stockholmares extrema navelperspektiv och historielöshet.

Det här programmet är också det enda av p3 dokumentärerna som jag inte orkat lyssna klart på.

bruschen: Jotack, anektdoter om händelserna återberättas gärna i en nostalgisk men illa dold "visst var det bättre förr"-ton, det skedde ju på den tiden då saker "betydde något" (dvs när berättaren växte upp) och liknande platityder. Med det i åtanke fungerar det ändå som trivsam nutidshistoria för oss som inte var med när det begav sig och en bit i pusslet av hur Sverige blev som det blev men kanske särskilt om man växt upp i trakterna och/eller har lite hum om tiden i övrigt. Men som sagt, har man hört den historien förut - och det har man förmodligen - så är det inte mycket nytt under solen, kanske något för yngre lyssnare?

OT:
Ännu värre i det avseendet är ju Staden i mitt hjärta av Anders Wahlgren, behaglig berättarröst och kul historiska bilder räddar den något dock. För övrigt tycker jag inte mytologiserandet är så konstigt ändå, dramaturgin (som den återberättas) är tacksam med de stora stygga byrå-/teknokraterna mot de små, frisinnade ungdomarna/kritikerna.

Att många berörda (eller som upplevt sig så iaf) sedermera blivit inflytelserika och varit duktiga på att få ut sitt budskap ger kanske en lite missvisande bild men är man historiskt intresserad vet man förmodligen om sammanhanget och är man det inte fogas det bara till den övriga floran av lokalpatriotiska myter. Inte så fräsht kanske men hur många varianter på det temat finns det inte (inte minst rörande spänningen mellan stad och landsbygd), vilken landsända står egentligen för det riktiga Sverige, är närande/tärande/viktigaste und so weiter?

Är det inte när förbandet la ner så är det ändrade villkor för bruket, industrin eller skogsnäringen som markerar slutet på världen som vi kände den och definierar tillvaron, givetvis för hela landet och i alla tider. Oförmåga att relatera till historiska skeenden, att saker sveps in i ett nostalgiskt skimmer eller att den skönmålade bilden sedan fortplantar sig över tid till nya generationer känns inte direkt unikt för stockholmare, faktiskt.

Som ganska nyinflyttad till Göteborg (om än tillfälligt) kan jag sakna motsvarigheter till Fogelströms Stad-serie och liknande förstås men vet faktiskt inte om det beror mer på bristande ansträngningar från min sida eller obalansen som nämnts dock.

Producenten (minns inte vem) nämner väl att samma sak skedde i många städer i Sverige? Det är knappast så att det är en inskränkt stockholmare som sitter och tror att detta var något unikt. Däremot var Norrmalmsregleringen den mest omfattande och uppmärksammade saneringen, som tilldrog sig intresse även från utlandet. Jag vet inte om det har gjorts någon P3-dokumentär om det tidigare, kanske snuddar Almstriden vid det, men har man inte hört om det så är det ju intressant.

Kanske är så att jag faktiskt är i precis fel generation för det här. Jag är född i mitten av 70-talet och har hört till leda av nostalgiska mor- och farföräldrar om alla gamla hus som är rivna i den gamla hemstaden. På TV såg man program mest hela tiden (nu är vi framme på mitten 80-tal) med dåtidens (Stockholms-) kändisar som pratade om hur hemskt det var att de rev gamla Klarakvarteren. Sedan kom något yngre stjärnor och pratade om några gamla almar som man inte fick såga ner och det hela kulminerade häromåret när den förbannade tv-eken var i riksmedia hela tiden. Pseudohändelser som förekommer i alla städer, men som pga att det händer i Stockholm anses oerhört intressant.
Kanske har jag fått för mycket av det här och är därför helt intolerant om pratet om gamla tiders rivningar.

Vill du se gamla Göteborg finns det ett antal fotoböcker som brukar vara med på bokmässan och bokrean. Finns med både svarvita och färgbilder. Annars finns ju alltid Albert och Herbert som bodde i gamla Haga...

Ja, du har kanske rätt i att det nämndes senare i pod-casten. Jag orkade inte lyssna klart och missade helt enkelt det. Jag är, som jag skrev i föregående inlägg, ganska intolerant mot allt tjat om gamla Stockholm. Tycker jag har hört om det här i hela mitt liv och det känns som att ämnet är uttömt. Naturligtvis har yngre människor kanske inte alls hört lika mycket om det här som jag och de tycker måhända att det är intressant.

Jag är gammal och bitter och över 35. Låt mig va!!!

Alla har vi våra käpphästar men det känns ju som det är skillnad på saker som måhända mest är intressanta i ett lokalt perspektiv och saker som endast kan vara av avgörande betydelse om man har väl tilltagna skygglappar och/eller levt i en väldigt skyddad vardag och riktigt så illa ser det ändå inte ut idag tack och lov. Får väl se om det dyker upp någon snyftande skildring av tv-eken eller motsvarande icke-händelse om nåt decennium eller två så kan vi hytta med näven i kapp.

Jo, ska väl ta en ny vända förbi biblioteket när det öppnas en lucka i läslistan men skulle nästan behöva något mer för att verkligen förankra det, kanske en fåfäng förhoppning att det skulle ge samma tillfredsställelse som att läsa om hemstaden dock.

Jag tycker det inte behöver vara så dramatiska historier dom tar upp
Christiania dokumentären var intressant.Och den långvariga Alta konflikten
var ett riktigt intressant ämne

Lyssnade precis på "dokumentären" om Excalibur. Fy fan vilken genomvidrig produktion. Fylld till bredden av känsloargument och insinuationer. Det är fan sorgligt hur P3 Dokumentär har förfallit sedan hjältarna Johnsson och Hansson (och i viss mån även Berg) tvingades ge upp rodret till förmån till det sedvanliga P3-patrasket.