Citat:
Ursprungligen postat av apologetics
Men vad är poängen? Jag sa ju att även om vi inte bryr oss om vers 17, och läser innan från, låt säga 12 till 16, så är det ju Gud som talar.
Det är Gud som talar genom profeten tills profeten börjar tala själv, ja. Inga indikationer på att vi ser Jesus någonstans där, nej.
Citat:
Men innan Ordet blev kött, så hade han väl förmågan att tala själv? Och det ser vi klart o tydligt i bl.a Jesaja 48.
Det har vi ingen aning om, vi har inga Jesusord från tiden innan han föddes. Och nej, det ser vi inte klart i Jes 48. Ska du bara hålla på att slänga anakronismer fram och tillbaka är det nog lika bra att vi lägger ner diskussionen; det går inte att diskutera så här - du kan inte bara komma släpandes med anakronism efter anakronism, och låtsas att det är argument. Jag kan ju lika gärna säga att det är Gud-Mose, Gud-David, eller Gud-Paulus - eller kanske Oden eller Zeus - som här talar, och be dig motbevisa det, sedan skiter jag totalt i vad som står och dess historiska kontext. Det fungerar inte.
I GT är Gud Fadern, ingen annan; detta menar t.o.m. Jesus i NT. Och
"nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin son" syftar naturligtvis till tiden
efter profeterna i GT (därav
"...talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna").
Citat:
Köper du Judas 1:4? Och blir inte det lite problematiskt?
Varför skulle det vara problematiskt? Jesus är vår ende herre i en mening, Gud vår ende herre i en annan (i.o.m. att Gud är Kristi herre). Herren i 1:5 är sedan en tydlig referens till Gud, den Gud som i 1:25 "den ende Guden som har räddat oss genom vår herre Jesus Kristus". Anledningen att Herren används i 1:5 är förmodligen för att det är ett referat ur Septuaginta, i vilken Guds namn är ersatt med "Herren". Ofta när referat görs till GT används ju Herren om Fadern, liksom i Septuaginta.
Citat:
Jesaja 48:16 är snarare en indikation om att Gud är den som blev kött i (Joh 1:1-14)
Nej, det är Gud som säger "Sedan allt började har jag talat öppet, när något skedde fanns jag där", och Jesaja som säger "Nu har Herren Gud sänt mig, och hans ande". Som sagt, Jesaja säger redan i 6:8-9
"Och jag hörde Herrens röst. Han sade: ”Vem skall jag sända, vem vill vara vår budbärare?” Jag svarade: ”Jag, sänd mig!” Då sade han: ”Gå och säg till detta folk...", och upprepar i 61:1 att
"Herren Guds ande fyller mig, ty Herren har smort mig. Han har sänt mig att frambära glädjebud".
Att Jesaja i 48 pratar om sig själv som den som Gud sänt är ju nästan pinsamt uppenbart... Kontexten, drog du till med förra gången - då "det inte låter som Jesaja"; vad ska du dra till med nu, när han säger nästan exakt samma sak två andra gånger?
Citat:
"Ephanerothe"=Uppenbara[ D ]
"Epiphaneian"=Uppenbara[ S ]
Eftersom vi talar om just "uppenbaras" Eller "uppenbarad", så är ju det precis en viktig punkt att hänga fast sig i, tycker inte du det?
Nej, inte alls. Vikten i versen är ju att Gud ska uppenbaras
för författaren; det är
han som längtar till dagen. Om Gud redan är uppenbarad för, typ, sina änglar så är ju detta ganska irrelevant för texten; vad författaren ser fram emot är att Gud uppenbaras
för honom. Tänk dig ditt briljanta exempel med chefen igen; om han säger att du ska uppenbaras/träda fram inför honom eller få sparken så menar han inte att du ska sitta "uppenbarad" eller "framträdd" på ett flygplan till Polen, han menar naturligtvis
i relation till honom; uppenbaras
för honom. Detta kan i versen åstadkommas genom att Gud uppenbarar sig på jorden, i deras ande, eller vad som helst - men syftar förmodligen till domedagen eller tiden efter denna, då ju Gud och Kristus ska vara uppenbarade för de uppståndna.
Diskuterar vi på allvar ens det här? Begriper du inte poängen i "medan
vi väntar på att
vårt saliga hopp skall infrias och vår store Gud och vår frälsare Kristus Jesus [eller: vår store Gud och frälsare Jesus] träda fram"? Kan du helt ärligt inte själv se att det är uppenbarelsen i relation till författaren som är relevant?
Citat:
Självklart, vad menar du med det?
Att du inte direkt kan säga att "träda fram" inte betyder "uppenbaras", om det grekiska ordet som används betyder både "träda fram" och "uppenbaras".
Citat:
Men det är ju knappast samma sak...
Inte samma sak som treenigheten, nej. Men det verkar vara ungefär samma sak som "Johannes" menar, ifall vi utgår ifrån Philos Logos-filosofi - som vi nästan kan anta att "Johannes" var influerad av, och som åtminstone många tidiga kyrkofäder fäste stor vikt vid.