Svar på fråga om hon vill bli tillsammans

Jag har "dejtat" en tjej i ca 1.5 månader (vi är båda 21). Det har känts bra och gått fint, vi har setts och hittat på saker både själva och med andra och träffats på fester osv. Hon är den typen av tjej som är väldigt söt av sig osv, som jag får mer känslor för än att bli mest sexuellt intresserad. Därför har det varit lugn med mig att det har gått ganska sakta, vi har inte haft sex (vi brukar bara hångla/kramas ungefär) och håller inte på att skriva massor med sms "vad jag saknar dig, puss sötnos" osv (lite överdrift nu, men ni förstår poängen, detta är jag annars rätt van vid redan ganska tidigt i förhållanden).

Nu frågade jag henne rakt ut en kväll om hon ville bli tillsammans och fick svaret "det är en sak jag ville prata med dig om.. jag vill gå sakta fram.. jag har dåliga erfarenheter från mitt förra förhållande". Jag frågade vad det var och hon berättade om att de hade gått snabbt fram trots att hon inte visste om hon hade känslor för den killen (utan att hon mera sa "ja" för att killen tyckte om henne") och att hon sedan hade blivit dumpad. Han hade sagt jättetidigt i förhållandet att "han älskade henne" vilket hon inte kunnat hantera. Hon sa också nått (utan att jag frågat om det, bara som en del av det hela) att vissa "kompisar" tyckte att man bara skulle bli tillsammans med någon om man kunde tänka sig tillbringa resten av livet tillsammans med den personen och men att hon inte tyckte att det borde vara så seriöst (fast hon lät rätt osäker här). Hon sa också något om att man behöver lära känna varandra för att se hur man känner, för att se om "känslorna finns" och så. Jag accepterade att hon ville ta det lugnt (dock något irriterat och med lite lessen blick antar jag).

Min tanke om detta är att jag tror på att hon vill ta det lugnt och att det är något hon tänkte sig att göra med ett förhållande redan innan hon träffade mig, men samtidigt så måste jag också dra slutsatsen att hon antagligen är ganska osäker på vad hon känner för mig (tror knappast att hon är blixkär). Vad tror ni att hon känner/tänker?

För mig innebär detta att jag känner att jag har hamnat i en jobbig situation. Från att ha haft väldigt bra "kontroll" och självsäkerhet över hela förhållandet så har jag helt plötsligt givit hela "makten" till henne genom att i princip mena "jag vill bli tillsammans med dig, jag bara sitter här och väntar på att du också ska vilja bli tillsammans med mig". Det känns som jag förstörde hela spänningen för hennes del genom att hon inte heller visste hur det skulle gå med oss tidigare, men nu vet hon precis vad jag vill och behöver inte alls tänka "undra om han vill ha mig osv" (jag tror att den spänningen är viktig). Det hade varit mycket bättre om jag istället frågat "vad tycker du nu om att vi träffas? hur ser du på att ta det vidare?" så hade hon kunnat berätta att hon ville ta det lugn utan att jag skulle sätta mig i den här dumma situationen. Osmidigt av mig där!

En del av mig känner att jag bör skippa detta helt, dels på grund av att det känns som att jag delvis förstörde det och på grund av att jag fått reda på att hon inte tycker om mig lika mycket som jag trodde (jag trodde hon skulle svara ja) och därmed känns det inte som om jag har någon jättelust att hålla på med det här i ett långt tag till bara för att hon sedan kanske ska inse att hon "inte har några känslor för mig". På så sätt hade det känns skönare för mig att avsluta det redan nu. Det kommer ju inte bli lättare att klara nu när jag helt plötsligt känner mig osäker på det hela. Dessutom lever jag ett liv där jag träffar mycket tjejer som jag lätt skulle kunna "fixa", har ganska lätt för att få t.ex. strul eller ons. Kanske skulle jag kunna inleda ett förhållande med någon av dem. Men det hela känns tungt, jag har trots allt satsat ganska hårt på den nuvarande tjejen jag dejtar och lärt känna henne osv, det skulle nog bara kännas jobbigt att börja inleda något med en annan - som att börja om från början samtidigt som jag skulle känna att "det blir kanske ändå inte något" ifall det gått kass med min nuvarande. Dessutom tycker jag ganska bra om den nuvarande tjejen. Visst, jag är inte "dödskär", men lite småkär ibland och tycker om henne på en lagom/bra/hälsosam nivå känns det som. Har helt klart t.ex. strulat/träffat snyggare tjejer (även om hon också ser ganska bra ut, fast inte lika bra), men hon känns mer lagom för mig att satsa på för ett förhållande för att jag ska känna mig bekväm/glad och precis den typen av tjej jag gillar. Och så trivs jag med henne, gillar hennes personlighet. Dvs jag vill trots allt försöka fixa det här med henne.

Hur tror ni att jag bäst hanterar den här situationen? Min tanke är att låta henne vara ett tag nu, så hon får tänka/sakna lite och helst så ska hon höra av sig sen (fast det märks att hon är sån som gärna vill att killen ska höra av sig och ta initativ, speciellt i början, eftersom hon själv inte vågar, därför blir det nog ändå jag som för höra av mig). Sen är väl tanken också att jag får se till att inte känna osäkerhet över det hela och bara köra på. Låter det sunt?Vad tycker ni att jag ska göra?

Dels tycker jag att det är skönt att få skriva av mig och samla sin tankar och dels få lite feedback på dem.

Vill inte få dig att ge upp hoppet, men måste bara säga att om hon nu hade vart jättekär i dig och känt sig trygg i ditt sällskap, så hade hon förmodligen svarat Ja direkt, trots erfarenheterna utav hennes tidigare förhållande.
Jag förstår att du känner att du givit henne hela makten nu när du utelämnat dig så utan att få någon vidare respons.
Hur mycket känner du egentligen för den här tjejen? Är du kär? Eller är det bara så att du "vill ha det du inte kan få" med tanke på att ni inte haft sex ännu..
Risken att hon nu känner att "spänningen" är borta och att hennes känslor kanske svalnar nu när hon vet att du är kär i henne och vill bli tillsammans är nog ganska stor.
Hon vet nu att hon är det enda hindret till att ni inte är tillsammans och kommer förmodligen att analysera om det här verkligen är vad hon vill, om du är den rätta killen, och om hennes känslor verkligen är så starka? ...
Mitt tips är nu att du försöker att inte tänka så mycket på denna tjejen, hitta på andra saker ist. Flirta lite med andra brudar och hör inte av dig till denna tjejen alls! För att då kommer du att vinna tillbaka makten och hon kommer bli osäker och känna "han kanske tappat känslor" "undra om han hittat någon annan" "jag borde ha sagt ja direkt" och förmodligen kommer hon då att höra av sig.
Gör hon inte det så är hon förmodligen inte så intresserad, och då är det kanske lika bra att ge upp detta förhållandet.

TYvärr funkar den här taktiken på en del osäkra tjejer. Men om din tjej är vettig och kan tänka lite rationellt så kommer hon inse att du spelar om du plötsligt börjar dissa henne. Då kommer hon uppfatta dig som en osäker liten pojke med dåligt självförtroende. Så mitt råd är att du ger henne lite tid och att du visar upp dina bästa sidor när ni ses och hörs.

Låt henne vara en stund.

Hade själv samma problem, fast då var det jag själv som hade dåliga erfarenheter av att blivit tillsammans med en tjej utan att egentligen "velat" det eller vart säker på det. Så jag ville vänta tills jag var säker.

Det tog visserligen nästan fyra månader, men sen blev vi tillsammans! Så om du känner att hon är värd det, vänta ett tag och stressa inte, men påminn henne nån gång emellanåt men om det blir alldeles för jobbigt så skit i det.

Tack för tips. Problemet är väl också att jag känner mig dum. Jag borde inte ha hamnat i den situationen, det var riktigt klantigt av mig. Det borde vara jag som styr det och jag borde inte behöva hamna här, jag är lätt för bra för att behöva få ett "kanske" i den situationen anser jag.

Vintervila - även om ni inte var tillsammans, betedde ni er ändå som ett par, hade ni t.ex sex och så? Frågan är om jag är beredd att leva i celibat (nu låter det kanske som jag endast bryr mig om sex men så är det absolut inte, men jag är trots allt människa, jag mår helt klart bättre rent allmänt när det finns bra sex) i fyra månader. Och i osäkerhet om det blir något.

Men jag kommer nog som ni alla påpekar (och som jag själv sa också) ta det lite lungt nu ett tag så hon får vara lite i fred och köra vidare och ha kul med andra saker (det har jag väl i för sig ändå) och snacka med andra tjejer (det gör jag väl i för sig mycket oavsätt) osv, och inte tänka så mycket på henne. Sen när det känns lagom får vi köra vidare och jag får försöka visa mina bästa sidor samtidigt som jag får försöka visa vem som bestämmer. Sen får vi se hur det går och om jag kanske omvärderar och skippar det om några veckor beroende på hur det känns. Men jag kommer nog att skippa det här med värsta dissen, det går nog som kelvini påpekar att se igenom (även om hon i för sig är ganska osäker av sig, så är hon ända rätt intelligent och jag tror inte hon är den typen som trots allt går på något sånt, det är nog mer "fjortsbrudar" som gör).

En sak jag kom att tänka på nu. Egentligen så ska man som riktigt grym kunna utnyttja en negativ situation och vända den till en positiv/fördelaktig. Frågan är bara hur man gör det i den här situationen? Jag har inte listat ut det ännu. Eller så borde jag kanske helt enkelt sluta att överanalysera den här händelsen nu och gå vidare.

Lång näsa!

Nä vi hade inte sex då, kände att om vi inte skulle vara tillsammans så ville jag inte förstöra den vänskap vi hade byggt upp. Vi sov hos varandra och kramades en del dock.. inte direkt kompisaktigt ioförsig.

Ja det är nog bra att sluta överanalysera och fortsätta på det sättet som känns bäst i magen.

Det tråkiga med att hon känner att bollen ligger i hennes händer kan vara att hon inte vågar ha sex med dig, det kan framstå som att hon accepterar din fråga och om hon är osäker blir det mer invecklat.

Sen kan det iofs även bli en fördel om ni har sex snart, först och främst för att man vill se om alla bitar för en bra relation finns där.
Hon kanske behöver den sortens känsla av samhörighet som man känner vid sex för att känna fulländning mellan er.

Det finns även en stor chans att hon har alla de rätta känslorna för att ha en relation med dig bara att hon ser ordet på ett annat sett en vad du gör.
Du kanske endast ser det som ett ord medan hela hennes bild i hjärnan ändras? Det beror lite på vad man har för bild på en pojkvän eller hur man bör vara som en flickvän.