2009-09-27, 19:39
  #1
Medlem
Innebär idealism att enskilda människor kan påverka historien?

Eller innebär den att det bara är ideer som styr historien utan egentlig inblandning av människor?

Var Hegel historieidealist? Var han kanske tom den första?
Citera
2009-09-27, 21:31
  #2
Medlem
loveak47s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av greenhorn
Innebär idealism att enskilda människor kan påverka
historien?

Ja.

Citat:
Ursprungligen postat av greenhorn
Eller innebär den att det bara är ideer som styr historien utan egentlig inblandning av människor?

Det betyder att det är människan och hennes idéer som styr historien. Att det materiella inte har någon betydelse..

Citat:
Ursprungligen postat av greenhorn
Var Hegel historieidealist? Var han kanske tom den första?

Inte en aning faktiskt..
Citera
2009-09-27, 23:47
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av loveak47
Det betyder att det är människan och hennes idéer som styr historien. Att det materiella inte har någon betydelse..

Fast om det materiella saknar betydelse helt så saknar givetvis även människor betydelse.

Jag har läst på lite och tänkte reda ut detta. Vi kan kalla det normala sättet att betrakta historien som idealism, alltså ideer, händelser, människor och klassförhållanden påverkar vad som händer på lång sikt.

Från detta perspektiv finns det två som skiljer sig, absolut idealism och absolut materialism varav Hegel företrädde det första perspektivet och Marx det andra. I absolut idealism är det bara ideerna som styr utvecklingen och i den absoluta materialismen är det bara klassförhållandena som styr utvecklingen.

Vanligtvis brukar man inte räkna in absolut idealism som ett tänkbart alternativ och jag vet inte varför. För mig tycks det vara det mest troliga.
Citera
2009-09-28, 10:56
  #4
Medlem
Ankdammsmans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av greenhorn
Fast om det materiella saknar betydelse helt så saknar givetvis även människor betydelse.
Inte i en klassik idealistisk historiesyn eftersom idéerna framförs av människor. Du får nog uppfinna din egen skola, typ abstrakt idealism (eller absolut idealism som du föreslog).

Bland moderna historiker skulle jag nog kalla Niall Ferguson för idealist.
Citera
2009-09-28, 12:18
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ankdammsman
Inte i en klassik idealistisk historiesyn eftersom idéerna framförs av människor. Du får nog uppfinna din egen skola, typ abstrakt idealism (eller absolut idealism som du föreslog).

Bland moderna historiker skulle jag nog kalla Niall Ferguson för idealist.

Men kan du inte läsa? Ifall det materiella helt saknar betydelse så saknar givetvis även människor och deras enskilda insatser betydelse.

De två synsätten idealism och absolut idealism sammanblandas hela tiden för det tjänar marxisterna på.

Dessutom är begreppet absolut idealism knappast min ide:

http://en.wikipedia.org/wiki/Absolute_idealism
Citera
2009-09-28, 14:46
  #6
Medlem
Herr Lindholms avatar
Citat:
Ursprungligen postat av greenhorn
Fast om det materiella saknar betydelse helt så saknar givetvis även människor betydelse.

Jag har läst på lite och tänkte reda ut detta. Vi kan kalla det normala sättet att betrakta historien som idealism, alltså ideer, händelser, människor och klassförhållanden påverkar vad som händer på lång sikt.

Från detta perspektiv finns det två som skiljer sig, absolut idealism och absolut materialism varav Hegel företrädde det första perspektivet och Marx det andra. I absolut idealism är det bara ideerna som styr utvecklingen och i den absoluta materialismen är det bara klassförhållandena som styr utvecklingen.

Vanligtvis brukar man inte räkna in absolut idealism som ett tänkbart alternativ och jag vet inte varför. För mig tycks det vara det mest troliga.
Man kan väl säga att riktigt korkad historieidealism är Hayeks påpekande om att då byggde man riddarborgar, idag bygger man sjukhus, och det är för att vi har bytt idéer. Men VARFÖR?

Å andra sidan så klagade Marx över att folk trodde att de begrep allt när de hänvisade till historiematerialismen, när den snarare kräver att man studerar historien noga för att kunna förklara VARFÖR.

Benulic har en intressant utbening av vad materialism är: Än en gång till frågan om Friedrich Engels försvinnande
Men vad är det då som gör Engels så obehaglig för så många marxister? I första hand är det hans materialism – allt som finns skrivet av Engels präglas av en materialism som bygger på hans – för den tiden – allsidiga och djupa kunskaper om teknik, naturvetenskap, och ekonomi. I en serie verk undersökte han hur människan utvecklades till människa i tidernas begynnelse genom arbete och han diskuterade sådant som hur våra händers utformning hade en avgörande betydelse för vår utveckling från apa till människa.

I Engels tankvärld kämpar människan mot naturen, i denna kamp utvecklar hon idéer och kunskap – idéerna ligger till grund för produktivkrafternas utveckling. För att kontrollera produktion, handel och de rikedomar som uppstår växer det fram politiska och juridiska system som också ska hantera de motsättningar som uppstår mellan de grupper eller klasser som har olika roll i produktionen och samhället. Dessa sociala system skapar också ideologier och religioner som ska försvara och förklara den bestående ordningen – och denna ideologiska överbyggnad spelar stor roll i historien för att hålla slavarna lugna på åkrarna och för att få de livegna att stillsamt sjungande slita på sädesfälten.
Legitimerande ideologier är inte speciellt konstiga. Det unga USA var det land som högljuddast förklarade sig vara det friaste någonsin. Det var även det land där man i ett exakt bråktal bestämde hur mycket människa en neger är.
Ytligt sett kan det verka som om tanken att du kan göra vad du vill, att du med viljan kan styra och bestämma händelseförlopp är ett uttryck för tilltro till människans förmåga, medan Engels tankegång kan ge intryck av en syn på historien där allt är bestämt och determinerat och att det enda individen kan göra är att lösa biljett på historiens tåg och undvika att gå av vid fel station – klarar man det så rör man sig åt rätt håll – men rälsen är lagd av andra.

Men om Leonardo da Vinci hade försökt bygga några av de skisser han gjorde av flygplan och helikoptrar så hade han inte lyckats – för de materiella, tekniska och vetenskapliga förutsättningarna fanns inte. Han hade bara slösat bort sin tid – vi måste lära oss att skilja mellan drömmare – de som får en idé på grundval av vad de skulle vilja göra – och skaparna; de som med sin kunskap om marknad, teknik och vetenskap förmår tänka i nya banor och skapa nya produkter.

Jonas Birgersson drömmare.

Jan Stenbeck skapare.
'Nuff said.
__________________
Senast redigerad av Herr Lindholm 2009-09-28 kl. 14:51.
Citera
2009-09-28, 19:38
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Herr Lindholm
Man kan väl säga att riktigt korkad historieidealism är Hayeks påpekande om att då byggde man riddarborgar, idag bygger man sjukhus, och det är för att vi har bytt idéer. Men VARFÖR?

Jag tycker att både absolut idealism och absolut materialism är mycket goda perspektiv och det gör väl att jag landar nånstans i mitten, alltså normalperspektivet.

Sen anser jag att drömmare knappast är att förakta. Utan drömmar vore människan ett blott intet. Drömmarmänniskorna är även de som stakar ut tankens ramar och de tillför samhället en massa. Hade inte Jan Stenbäck tjänat pengar så hade någon annan gjort det, vem bryr sig egentligen om dem? I den mån Stenbäck var en drömmare så var han intressant för mig.
Citera
2009-09-30, 16:47
  #8
Medlem
zyxys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av greenhorn
Jag tycker att både absolut idealism och absolut materialism är mycket goda perspektiv och det gör väl att jag landar nånstans i mitten, alltså normalperspektivet.

Fast är det ett "normalperspektiv". Själv tyckte jag nog att undervisningen då jag pluggade i Lund var ganska styrd av ett materialistiskt synsätt (inklusive en mycket naiv syn på kausalitet). Även en hel del av modern forskning, som mentalitetshistoria (vilket är en specialgren där, tenderar att utgå just från ett materialistiskt perspektiv, dvs produktionsvillkoren styrs människors tankar snarare än tvärtom.
Citera
2009-09-30, 20:42
  #9
Medlem
Skulleviljavetas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ankdammsman
Inte i en klassik idealistisk historiesyn eftersom idéerna framförs av människor. Du får nog uppfinna din egen skola, typ abstrakt idealism (eller absolut idealism som du föreslog).

Bland moderna historiker skulle jag nog kalla Niall Ferguson för idealist.

Vad är egentligen förhållandet mellan materialism-idealism och "evoked"-"transmitted" culture? (Definieras nedan.) Är det samma förhållande, eller påminner de bara om varandra? Jag har alltid kopplat idealism till utvecklandet av stora, smarta idéer och inte till spridandet av vilka föreställningar som helst. Dvs: enligt idealismen skulle historien ledas av stora idéer, utvecklade av stora män, medan enligt de som försvarar att kulturen huvudsakligen är "transmitted" så behöver idéerna som sprids alls inte vara vare sig smarta eller utvecklade av stora män.


Citat:
As Tooby and Cosmides (1992) have proposed, from an evolutionary perspective, there are two known processes that offer a naturalistic account of how culture emerges: (a) Culture can be evoked by local environmental triggers acting on the same underlying psychology (evoked culture); (b) culture can travel from mind to mind by processes of transmission, analogous, but not identical, to Darwinian genetic evolution (transmitted or epidemiological culture, e.g., Sperber, 1996). To illustrate how evoked culture operates, Tooby and Cosmides discussed how the same food-sharing mechanism can lead to different cultural norms depending on the degree of variability in foraging success. Egalitarian norms for food sharing and sanctions against hoarding are strong where foraging or hunting success is highly variable across time, but not when the supply of food is relatively stable. In their article, Gangestad et al. (this issue) admirably elaborate on the notion of evoked culture to explain cultural variation in mate preferences. In this case, the authors argue that the same underlying mate preference for indicators of health interacts with an ecological cue to produce cultural variation—where parasite prevalence is high, features signaling health are more important and diagnostic of underlying health, and as a result attractive mates are preferred more strongly than in regions with low parasite prevalence. Transmitted or epidemiological culture, in contrast, is prototypically what most social scientists consider culture (Nisbett, 2003; Richerson & Boyd, 2005; Sperber 1996). This refers to the fact that genetically similar people living in similar environments may possess strikingly different beliefs and practices that they acquire from others in their group. Culture emerges when information is transmitted not genetically but socially through social learning mechanisms such as mimicry, imitation, and instruction (Tomasello, Kruger, & Ratner, 1993), as well as a byproduct of communicative processes such as gossip, conversations,and telling of stories (Schaller, 2001). With significant assistance from other human beings, people acquire and transmit substantial amounts of information that subsequently alters their behavior in profound ways.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in