Deep Purple

Tack för den pärlan. Nu måste till och med jag ge cred till Steve Morse. Blackmore verkar inte så saknad om man säger så. Får ta och kolla upp det det bandet släppt sedan 1996. Jag tappade som intresset för Purple då Blackmore lämnade bandet.

Här kommer ett annat guldkorn från Steve Morse-eran!

Things I Never Said: http://www.youtube.com/watch?v=12MVVDAwJaM

Blev påmind på stan idag.

Deep Purple spelar ju på Getaway Rock Festival som pågår 8-10 Augusti.
Ville bara påminna er om det också!

En favorit eller favoriten från varje studioalbum!

Shades of Deep Purple: Help!
The Book of Taliesyn: Shield
Deep Purple: April
Deep Purple in Rock: Child in Time
Fireball: Anyone's Daughter
Machine Head: Lazy
Who Do We Think We Are: Smooth Dancer
Burn: Might Just Take Your Life
Stormbringer: The Gypsy
Come Taste The Band: This Time Around" / "Owed to 'G'
Perfect Strangers: Son of Alerik
The House of Blue Light: Mitzi Dupree
Slaves and Masters: Fire in the Basement
The Battle Rages On...: Anya
Purpendicular: Rosa's Cantina
Abandon: Don't Make Me Happy
Bananas: Picture of Innocence
Rapture of the Deep: Rapture of the Deep
Now What!?: Bodyline

Svårast hitills tror jag!

Sen tillhör jag dem som inte gilla de tre första, har även svårt för "Bananas"

Shades of Deep Purple: Hush
The Book of Taliesyn: The Shield
Deep Purple: The Painter
Deep Purple in Rock: Child in Time
Fireball: Anyone's Daughter
Machine Head: Highway Star
Who Do We Think We Are: Woman from Tokyo
Burn: Sail Away
Stormbringer: Stormbringer
Come Taste The Band: Coming Home
Perfect Strangers: Knocking at Your Back Door
The House of Blue Light: Call Of The Wild
Slaves and Masters: King Of Dreams
The Battle Rages On...: Anya
Purpendicular: Sometimes I Feel Like Screaming
Abandon: Jack Ruby
Bananas: Picture of Innocence
Rapture of the Deep: Girls Like That
Now What!?: Above And Beyond

Vad är det du inte gillar på de fyra här skivorna?

Bananas tycker jag är starkare än Abandon exempelvis. Enda problemet för mig är väl själva ljudet.. Masteringen/Soundet är väldigt varierat. Ibland låter det riktigt bra, ibland väsentligt sämre. Själva låtarna i sig tycker jag dock är bättre än på flera av bandets andra skivor.

Inhandlade just: http://cdn.7static.com/static/img/sleeveart/00/027/665/0002766595_500.jpg

Just had to have it!

Tycker att tre första är lama, för mig är de då ett band som harvar på med covers och bara jammar på så gott det går, utan bestämd inriktning och form. Det är först iom "In Rock" de blir det Deep Purple jag kom att älska. Jag reserverar mig dock för "Bananas" , vid närmare eftertanke, den plattan har jag bara lyssnat igenom två gånger när den kom så i ärlighetens namn bör den få nån chans till innan jag säger något, men minns den som flummig och lite svag, lite av ett experiment kanske? Som sagt ska köra den nåt varv igen..

Bananas kan jag rekommendera. Steve Morse som gitarrist håller jag högre än RB även om RB kom med prylar och idéer som lade upp de flesta låtskrivare på torra land.
Just nu lyssnar jag på Machine Head på högsta volym med tårarna rinnande.

Edit: Tårarna rinnande, kroppen studsande.

Live In Paris 1975: http://www.hellpress.com/images/stories/flexicontent/portadas/deep-purple-paris-1975.jpg

Ritchie Blackmores sista spelning med dåvarande bandet.

CD1
1. Burn
2. Stormbringer
3. The Gypsy
4. Lady Double Dealer
5. Mistreated
6. Smoke on the Water
7. You Fool No One

Skivan går på starkt och det mest intressanta i starten för mig var "The Gypsy" då den känns som en starkare version av originalet och något utav ett ovanligt nummer, men det är inte förrän på Mistreated som albumet verkligen skina. Mistreated, Smoke On The Water och You Fool No One är långa lösa nummer med andra inslag. Överlag mycket bra. Jag trodde faktiskt de mer "raka" låtarna i starten skulle göra ett starkare intryck, men icke! Gleen Hughes skriker till då och då, vilket jag antar många kan störa sig på. Jag tycker det inte är någon större fara, men det tillför inget och när Ian Gillan gör liknande saker låter det bra mycket bättre. Mellansnacket är kul också!

Minst bra: Lady Double Dealer (inte dålig, men känns blek i sammanhanget)
Bäst: Mistreated (riktigt bra!)

CD2
1. Space Truckin’
2. Going Down
3. Highway Star
1975 Interview with David Coverdale, Glenn Hughes & Ian Paice

Den är skivan är däremot inget i jämförelse. CD1 rekommenderar jag gärna, men här blir det direkt sämre. Det finns spontana delar här och där som låter rätt bra, men överlag känns det ofokuserat och ibland rent dåligt. Klassikerna Space Truckin' och Highway Star är slarigt genomförda och inte alls i klass med var de borde vara. Going Down trodde jag skulle vara mer intressant, men då lyssnar jag mycket hellre på Jeff Beck Groups version. Intervjun är det inget fel på, men inget man behöver höra två gånger.

Minst bra: Långa delar i Highway Star som blir grötiga.
Bäst: Inslaget av "Child In Time" under Space Truckin' !

Jag har köpt skivorna, men tvekar på att CD2 kommer bli speciellt sliten. CD1 är däremot definitivt värd att spana in!

http://www.rocknytt.net/intervjuer/12158-don-airey-deep-purple-difficult-to-cure-ar-en-skitplatta

Intervju med Don Airey om Deep Purple, Festivaler, Black Sabbath, Rainbow och mycket mer. Kul och läsa en intervju som inte bara blir 90% standardsnack!

http://www.youtube.com/watch?v=IECo3FAGQBw

"The Outlaws" från 1963. Ritchie Blackmores gamla band...