Nazismen, fascismen, varför antidemokratiska

Beskriv vad det är i Nazismen och Fascismen som är antidemokratiskt.
Svara gärna

Definiera demokratiskt.

Svarar för TS, antar att även han använder Nationalencyklopedins definition:
http://www.ne.se/demokrati

Både nazism och fascism är traditionellt totalitära ideologier som bygger på en stark ledare som tar beslut på egen hand. I demokrati tas beslut av folket alternativt av politiker som är valda av folket att föra deras åsikter vidare.
Enkelt förklarat alltså :-)

"Nazism" är ett skällsord. Ideologin heter nationalsocialism, och förkortas Nat.Soc. eller kort och gott NS/ns.

Jag förstår din bristande kunskap i ämnet. Våra motståndare säger bara att vi nationalsocialister är "antidemokratiska" eller "vill krossa demokratin", men nämner aldrig vad vi vill ha istället, vilket får de flesta att tro att vi vill införa diktatur.

Jag orkar inte skriva ett längre inlägg, så jag svarar i korthet på vad som skiljer dagens demokrati med det nationalsocialistiska systemet:

1. Vi vill ersätta dagens partiparlamentarism med folklig korporativism.

Folket väljer sina riksdagsrepresentanter genom de korprationer (yrkesförbund/intresseorganisationer) de tillhör. Vi menar att människor med fackkunskaper kan mer om sina områden än amatörer bland dagens typ av politikerbroilers.

Riksdagens funktion är att väcka och debattera frågor. Regeringens funktion är att ojävigt lyssna på riksdagen, jämka och fatta beslut. Det skapar en balans mellan sär- och riksintressena. Detta ligger också i ledar- och ansvarsprincipen. Beslutsfattarna i ett NS-samhälle har sina befattningar beroende på sin duglighet, och kan inte gömma sig bakom anonyma majoriteter.

Riksdagen kan naturligtvis väcka misstro mot beslutsfattare i regeringen, och kräva ny- eller omval.

I ett korporativt system finns det ingen plats för dagens partier från höger till vänster, utan folkets intresse går först. Naturligtvis vill inte de folksplittrande partierna och deras media i dagens Sverige ge upp sin makt, och därför stämplar de oss som "antidemokratiska" rakt av, och håller tyst om vårt alternativ.

Fattar beslut och bär ansvaret, ja, men inte utan folkets stöd. Se mitt svar innan.

Anonyma majoriteter, ofta baserade på ideologiskt antinationella intressen. Små, men mycket viktiga intressen, blir lätt överkörda av okunniga i ämnet. Riksdagsledamöterna följer oftast partipiskan, och inte den personlighet och egna åsikter de blev invalda för.

Jag har uppfattat det som att fascisterna oftast var desillusionerade f.d. socialister/syndikalister som såg den borgerliga parlamentariska demokratin som grunden till många av världens problem. Som de såg det skulle inte en anonym massa vart fjärde år lotsas till vallokalerna för att rösta fram den oligark som för tillfället varit listigast, utan fascisterna förespråkade vad vissa kallar ett organiskt samhälle. Medborgarna skulle samlas i olika korporativ, som sedan samverkade sinsemellan, vilket skulle leda till att de olika yrkesgrupperna kunde påverka sin situation mer direkt... Hur mycket av detta rätt så idealistiska politiska program som verkligen genomfördes innan Mussolini dog vet jag inte. PH1:s beskrivning av nationalsocialism låter ungefär som den bilden jag har av det politisk-ekonomiska systemet i ett fascistiskt samhälle:

Jag tycker det är skoj att de som hela folket valt fram, de etablerade partierna, är ideologiskt antinationella, medan organisationer med åsikter som er är de som för fram de viktiga frågorna. Snacka om skev verklighetsbild.

Först och främst, nationalsocialismen (Nazismen) är fascistisk.
Fascismen har visat sig i många olika skepnader och varit mer eller mindre uttalad i dessa skepnader men dess grund är "Har man styrkan att göra något så har man rätten att göra något". Alltså en enkel tes som menar att de starkaste är de som är bäst lämpade att sköta saker och ting.

Demokratins grund är att "Alla och envar ska ha lika rätt till bestämmandet oavsett styrkor och svagheter". Där är skillnaden och det faktum som gör att de i slutändan är varandras raka motsatser.

Notera dock att sann demokrati inte existerar och förmodligen aldrig heller kommer att existera.

En bra och nyanserad sammanfattning.
Märk väl att även styrka är en fråga om definition.
I många stater har det tyvärr yttrat sig i att de som håller i vapnen är de starka, och då är det alltid ren och skär diktatur vi talar om.
Jag kan inte på rak arm komma på en enda fascistisk statsbildning någonsin, som varit helt och hållet folkstyrd.
I gengäld så kommer jag dock inte heller på några demokratier som varit det.

Men man kan även se kompetens som styrka, och att det bör vara de kompetenta styr.
Jag är själv för korporativism hellre än det vi idag kallar demokrati, utan att för den delen kalla mig vare sig fascist, nationalsocialist eller antidemokrat.
Jag är inte emot folkstyre, men jag har åsikter på hur folket på bästa sätt bör styra ett land.

Millitär styrka har visat sig vara den främsta styrkan i den tid vi lever i.
Skillnaden är att fascistiska statsbildningar inte strävar efter att framhäva sig som folkstyrda, i alla fall inte på reell nivå. Detta gör dock demokraterna så med den tankegången är demokratin bra mycket mer av ett bedrägeri än fascimen...

Personligen är jag dock inte heldemokrat och hoppas inte på totalt folkstyre för någon stat.
Styrkan att uträtta någonting beror mer på ens personliga mål än kompetens att styra ett stat "rätt" för den kompetensen kan man välja att inte utnyttja.
korporativism har enligt min tro spelat ut sin roll i historien och kan inte fungera i dagens globala industri, öppna samhälle och starka stat.
Berätta

Naturligtvis.
Jag missade helt att understryka att det är en kombination av båda delarna som är att föredra.
Tar man antingen det ena eller det andra så blir det ändå i varierad utsträckning pankaka i slutänden.


Nja, alltså mitt inlägg gick nog lite in på ett sidospår, och rör ämnet korporativism.
Vad jag ville komma till är att korporativism och fascism kan existera frånskilt varandra, och att det ena inte nödvändigtvis innebär det andra (som många ofta antar, även om jag inte utgår ifrån att du gör det, baserat på dina inlägg här).
Jag anammar någon form av korporativism, för dess pragmatiska värde i att 'fackfolk' äger störst inflytande i de frågor för den sfär de är kompetenta att agera inom.
Även om jag inte ser idén om lika makt till alla som totalt ursinnig, så är det ändå inte den jag betraktar som mest effektiv för samhället.
För mig betyder ett välfungerande samhälle mer, än min rätt att vara delaktig i beslut om frågor som jag ändå inte förstår mig på.

Sen är det ju svårt att sätta demokratin i perspektiv, då vår representativa demokrati egentligen inte är särskilt representativ för de som röstar.
Jag anser att vi som enskilda medborgare egentligen har mer makt än att bestämma oss för vilka som ska agera oberoende av opinion under nästkommande fyra år.
Av dessa och ett flertal andra anledningar så deltar jag därför inte i allmänna val, vilket ju inte är en markering mot folkstyre, utan snarare ett sätt att undvika den gest som för mig vore min yttersta möjlighet att visa mitt stöd för det idag tillämpade systemet.

Men nu är vi nog lite utanför ämnet.
Intressant ämne dock, och jag diskuterar gärna och länge om det, men naturligtvis har jag inte alla svar.
Men vi får nog ta denna diskussionen i annan tråd, alternativt försöka återknyta till ämnet.


Slutligen så vill jag tillägga att jag håller med dig i det övriga du skrev.