Ger rasblandning friskare barn?

Verkar vara baserad på en dåligt gjord studie. Läs detta:
http://majorityrights.com/index.php/weblog/comments/eurasians_more_attractive_than_ugly_caucasians_not _average_caucasians_a_rep/

Alltså att blandraser skulle få "genetiska fördelar".

Från kunskapen ur genetiken på universitetet så är frågan ganska enkel:
Du får fördelar med större genetisk spridning på genomet från far och mor.
framförallt med avseende på förmåga att klara många sjukdommar.
Dock är det enskilda genomet hos din tjej viktigare än teorierna.

Är du orolig så bör du snarare fråga henne vilka ärftliga sjukdommar hon har representerat bakåt i släkten.

För övrigt så finns det ej raser inom människosläktet ur biologiskt avseende.
Alla folkgrupper på jorden är så närbesläktade genetiskt att det inte kan klassas som olika raser. Använder man begreppet raser så är man rotad i gammal genetik äldre än 50- 60-talet. Begreppet raser hos människan lever bara kvar bland vissa politiska ideologier. Inte som ett begrepp inom biologin idag.

Folkgrupper är kanske en bättre benämning.

Där är vetenskapen inte överens, dock så är begreppet ras förlegat och man bör istället använda det biologiska begreppet underart. Den dagen man har identifierat samtliga gener, så kan man helt utesluta eller innefatta begreppet underart, men fram tills dess så kommer vetenskapen att vara oense hurvida det finns tillräckligt med genetiska skillnader för att klassificera människan.

/mvh ikh

Ja.

Anser du därmed att man kan dela in den moderna människan i underarter, eller talar du rent allmänt om begreppen nu?

Det lämnar jag till en annan diskussion, utan jag bara reder ut begreppen lite.

/mvh ikh

Nej, underarter fungerar som biologiskt bergrepp.
Underarter är dessutom ännu längre från termen ras, mot en fristående art dvs.

De genetiska skillnaderna är helt enkelt för små.
Genetiken är tämligen överens, däremot finns det politiska grupperingar som skapar "egen forskning" kring ämnet.
kanske mer skall tolkas som hemliga bokklubbar eller något...

Underart är mer en benämning på en population av en specifik art som av geografiska och morfologiska skillnader slutat para sig med närstående populationer. Där det dock fortfarande finns minimal migration över populationerna av individer. Skulle inte tro att någon befolkningsgrupp skulle passa på en sådan beskrivning.

Att en befolkningsgrupp inte har nämnvärd migration pga sociala eller antropologiska faktorer går inte att jämföra.

Sen när skulle underarter ha slutat para sig med varandra?
Vidare så skiljer det ca: 0,2-0,6% mellan de olika "raserna" rent genetiskt, och då är inte "skräp-dna" inräknat.

Det är tillräckligt för att prata om skillnader. Men som sagt, det finns otaliga trådar om detta.
/mvh ikh

@ikh:
njae, det funkar inte så.
Man räknar inte matematiskt på skillnaden i DNA-sekvens när man avgör om det är underarter eller raser eller arter. Dessa bedömningar gör man biologiskt utifrån det sexuella beteendet och morfologiska avgörande skillnader.

Framförallt preferenserna att para sig med varandra samt genmigration mellan populationerna. Det finns inte olika raser bland människan rent biologiskt.
Helt enkelt därför att inga morfologiska skillnader är så stora att enskilda populationer inom släktet "homo sapiens" har slutat att vandra mellan populationer eller på annat sätt inte parar sig över geografiska områden.

Trenden är mycket tydlig på den punkten, så vi går dessutom mer mot en samlat art än några undergrupperingar med subarter eller underarter.
siffran 0,2-0,6% säger ingenting om morfologiska skillnader. Det är en helt naturlig siffra som uppkommer delvis av bara det faktum att olika popolationer utsätts för olika sjukdomar. Detta förändrar genomet mer än lång/kort näsa.

Sen när började man med morfologiska analyser inom biologin?

//Edit: Ah... Ramla polletten ner.

Det du hänvisar till är studier om skillnader och likheter i anatomin, och har inget att göra med de studier som hanterar underater av människan. Dock så kan nämnas att det du hänvisar till nu användes under 40-talets raskforskning och även den något senare.

/mvh ikh

Njae, snarare "principals of genetics" av Tamarin 7:e utgåvan
http://www.mhhe.com/biosci/cellmicro/tamarin7/

Men om tankarna även fanns i rasforskningen kan jag inte säga direkt.
"Rasforskning" på människor är socialt tabu på, men utöver det så är det dessutom vetenskapligt en form av pseudoforskning då skillnaderna är så små.

Samma principer om raser hos djur borde gälla i studierna om människan, men av någon anledning så gäller det olika regler. Man kan ju inte på fullt allvar hävda att skillnaderna mellan en eskimå och en afrikan är som skillnaden mellan en schäfer och laborador. Inte för att fastna i en evig diskussion om skillnaderna därav, så är det mycket mindre skillnader mellan individer av släktet homo sapiens.

Skillnaderna är små som sagt, men eventuellt tillräckligt stora för att prata om underarter, men här är vetenskapen oenig. Speciellt eftersom man inte har identifierat alla gener än, och framförallt inte sett vilken gen som styr underarter/raser, ELLER om det ens finns en. Men som sagt det ryms mycket genetiskt material i skillnader så små som 0.2-0.6%

/mvh ikh