2026-11-11, 18:49
  #49
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av K-Glitchen
Jag är över 50 och bara tanken på ett barn till är löjlig. Den tiden är för länge sedan över tack gode gud. Haha.

Ja jag vet ju bara hennes sida såklart men även barnen har berättat genom åren vilken typ det verkar vara. Som sagt de senaste 4-5 åren har jag inte lagt så mycket energi på det. Har väl känt nån slags tillfredsställelse ändå om att hon inte verkade vara så lycklig. Vi kommer aldrig att komma till det tidigare stadiet igen eftersom jag aldrig kommer att sätta henne framför mig själv igen. Vill nån människa vara med andra och ha sex så kommer dom göra det. Oavsett vad dom säger. Jag kommer aldrig våga investera av mig själv så mycket i en annan människa igen. Vill aldrig känna en sådan smärta igen. Kärlek och lycka är kanske inte för alla. Lite sorgligt är det men livet är så mycket mer än att gå och oroa sig och slösa tid i ett dött förhållande som allt för många gör.

Så ert nya liv tillsammans ska alltså handla om att du sätter dig själv i fokus och att hon ska sätta dig på en pedestal och betala av sitt svek?

För det var väl din fråga till FB om du ska låta exet flytta in igen? Så hur länge tror du hon kommer leva med dig med dom förutsättningarna? Hon kommer kräva att du ger lika mycket som hon gör...ja iaf fram tills hon hittar en ny, hon är en rastlös själ som tror att någonstans där ute finns den perfekta killen...du är det inte uppenbart. Du är bara en mellanlandning till någon ny vad du än tror.
Citera
2026-11-11, 19:01
  #50
Medlem
Din-gamla-mammas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Softpotatis
Så ert nya liv tillsammans ska alltså handla om att du sätter dig själv i fokus och att hon ska sätta dig på en pedestal och betala av sitt svek?

Är det något fel med det eller?

Att den som svikit och varit ett rövhål, ska betala tillbaka för att få en ny chans?
Citera
2026-11-11, 19:05
  #51
Medlem
HBTKuks avatar
Skit i henne. Eller gift dig med hans kuk, den verkar du besatt av.
Citera
2026-11-11, 19:07
  #52
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Softpotatis
Så ert nya liv tillsammans ska alltså handla om att du sätter dig själv i fokus och att hon ska sätta dig på en pedestal och betala av sitt svek?

För det var väl din fråga till FB om du ska låta exet flytta in igen? Så hur länge tror du hon kommer leva med dig med dom förutsättningarna? Hon kommer kräva att du ger lika mycket som hon gör...ja iaf fram tills hon hittar en ny, hon är en rastlös själ som tror att någonstans där ute finns den perfekta killen...du är det inte uppenbart. Du är bara en mellanlandning till någon ny vad du än tror.
Exakt. Hon kanske har gått bakom ryggen på den andra med o han kom på henne och slängde ut henne det vet man inte heller? Och nu vill hon tillbaka? Nej, nej, och nej skulle ALDRIG vilja en sån tillbaka hur mycket än jag kände för, fy fan säger jag bara… vore jag han så skulle jag bara fokusera på mig och barnen självklart.
Citera
2026-11-11, 19:18
  #53
Medlem
K-Glitchens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Softpotatis
Så ert nya liv tillsammans ska alltså handla om att du sätter dig själv i fokus och att hon ska sätta dig på en pedestal och betala av sitt svek?

För det var väl din fråga till FB om du ska låta exet flytta in igen? Så hur länge tror du hon kommer leva med dig med dom förutsättningarna? Hon kommer kräva att du ger lika mycket som hon gör...ja iaf fram tills hon hittar en ny, hon är en rastlös själ som tror att någonstans där ute finns den perfekta killen...du är det inte uppenbart. Du är bara en mellanlandning till någon ny vad du än tror.

Tja. Hennes ord ordagrant " jag kommer viga resten av mitt liv för dig och barnen om du låter mig".

Självklart vill jag inte att nån ska må dåligt och leva med att sona det förflutna i all evighet. Det funkar ju såklart inte.
Jag mår inte dåligt över det längre. Har gjort peace med det förflutna och ältat den skiten alldeles för länge.
Just nu känns det bara som det gjorde en gång i tiden. Inget bråk. Ingen svartsjuka. Ingen silent treatment. Hennes ord är naturligtvis bara bullshit. Inget jag tar på allvar men hon verkar faktiskt vara annorlunda nu mot för för 10 år sen. Jag har faktiskt bara sagt att jag har en regel.

Ljug aldrig för mig igen. Gör du det så förnedrar du inte bra mig utan dig själv också.

Sen om hon gör det så gör hon det. Hennes val. Kanske jag är en mellanlandning ?Jag går inte sönder. Hon behöver mig fan så mycket mer än jag behöver henne känns det som.
Citera
2026-11-11, 19:44
  #54
Medlem
Du fick din revansch, och ärligt talat var du nog värd den vinsten. Ganska brutal historia.

Innerst inne vet du också att hon inte är för dig och den enda anledningen till att du överväger detta är för att du tvivlar på din egen förmåga att få något bättre.

Den här kvinnan älskar inte dig. Och hon är dum i huvudet.

Varför ska du vara med henne? Skaffa en thai om det är viktigt att bli uppassad.

Det låter som att du är en rätt vettig person i grund och botten. Ut och dejta järnet - när du träffat 10 kvinnor och kommit dom in på livet litegrann - låt oss då se vad detta värdelösa ex verkligen är värt.

Just nu tror jag att hon är kraftigt övervärderad i din lilla ankdamm.

Och vad gäller allt snack om penisstorlek - jag kan förvisso inte relatera så mycket där då jag aldrig tvivlat på att vara tillräcklig, men kvinnor är emotionella varelser. Om hon verkligen älskar dig kommer hon älska allt med dig. Det är viktigare än allt annat för dom.

Och hittar du någon som ser på dig på det viset, gör allt som står i din makt för att bevara det. Fortsatt vara Mannen för henne även när det börjar bli bekvämt.

Oavsett vilket - stanna inte här. Du har mer att erbjuda världen och du måste inte gå tillbaka till nån värdelös lögnare. Passade det inte då så passar det inte nu. Döm henne efter hennes handlingar, inte hennes ord.
Citera
2026-11-11, 20:10
  #55
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av K-Glitchen
Varning för lång text och om jag drar upp en egen tråd för nåt som det sökert finns många av redan.

Mod får ta bort eller samanfoga i så fall.


Jag blev lämnad för en 9-10 år sedan av min fru. Hon lämnade mig för en man som hade hög status i samhället. Mycket pengar, sommarstuga vid kusten och granne med gamla NHL spelare, Vinkännare på dyra viner och van vid att röra sig i maktens korridorer liksom.
Jag har sett skithögen i duschen vid simhallen så jag vet att han har en stor jälva kuk dessutom. Åtminstone i slakt tillstånd som han skröt om i basun med benen så särade att höftkulan borde gått sönder. Han är dessutom lång, typ över 1,9.
Lite som nån av dom där narcissisterna i serien EXIT om ni sett den.
En skithög långt uppe i toppen och naturligtvis way över min medelmåtte status, om man nu kan mäta sånt.

Vi var ett normalt par som alla andra. Tänkte väl inte så mycket på det då men insåg senare och än idag anser jag att det var den lyckligaste tiden i livet trots slit med barn och ganska taskig ekomomi. Varken rik eller speciellt fattiga. Ett vanligt jävla svenssonpar liksom.

Min dåvarande fru fick hans uppmärksamhet och blev som förbytt. Som att prata med en skrivmaskin.
Våra barn, vårt gemensamma hus och framtida planer/drömmar vi delat osv osv betydde inget längre

"Det löser sig" och "Jag vet inte" var standardsvaret på alla frågor, när hon berättade att dom hade ett förhållande sedan flera månaders tid eller så och att dom förmodligen skulle flytta ihop.

Lite som blixt från klar himmel kändes det då även om jag i efterhand naturligtvis borde känt igen alla klassiska tecken!
"Jobba över på helgen" "Konferensresor" unvikande ögonkontakt, Humörsvängningar och till slut likgiltighet inför vad jag gjorde eller var jag befann mig.

Man kan lätt säga att min värld rasade. Ensamstående med en ekomomi, barn som vägrade vara hos mamma, Medioker lön, mediokert utseende, medioker kuk och längd.

X frun reste världen runt med sin nya storkukade kärlek.
Fy fan vad jag hatade henne. Jag hatade honom.
Barnen var ledsna och ingen tyckte om honom. Mamma däremot hade bara ögon för honom.

Jag var tvungen att acceptera alla lögner, alla svek och att bli utbytt. Ni kan ju bara ana hur dåligt jag mådde då jag visste att hon var nykär och knullade vilt i hela världen med det jävla aset. Jag var hemma med barnen och kämpade för att ha råd att bo kvar i huset.


Åren gick och jag undvek henne/dom allt jag kunde. Såg jag henne/dom på affären så gick jag en annan väg eller ut och väntade. Det gick liksom på vana till slut. Jag krävde att vår kommunikation som vi naturligtvis måste ha skulle vara i skriftlig form och jag var var alltid formell. Ungefär som man skriver till en myndighet.
Jag pratade aldrig illa om henne iför våra barn trots att jag då önskade att hon skulle bli bränd på bål som en häxa.

Åren gick vidare och eftersom vi människor är som vi är så orkar vi inte gå omkring och känna ilska och hat då man till slut inser att det bara äter upp en så en dag efter kanske 5 år eller så så släppte jag bara ilskan. Det fick vara nog liksom. Det var mitt bästa beslut i livet. Typ som den där frasen att man måste acceptera det man inte kan förändra. Vår relation var lika sval som vanligt men det var inte så mycket känslor från min sida.

För ca 1 år sedan kom det indikationer på att detas förhållande var ett kaos. Det var våld, alkohol, skithögen hon lämnat mig för hade gått i förtidspension nåt år tidigare då inte ens 60 år , men 13 år äldre än henne.

Jag blev i ärlighetens namn lycklig! Äkta sann skadeglädje. Alla år jag i omgångar varit ensam och funderat på detta och mått dåligt för hade gått i uppfyllelse.
Vad hade hänt? Var inte drömprinsen med mycket pengar och den stora kuken nå bra längre?
Han som du pratade om som om han vore en ängel som skulle göra hennes liv så underbart.

Sen gick det nån månad och jag kom på mig själv att inte bry mig så mycket. Hennes problem och hennes liv. jag ville inte ha något med det där att göra.
Sen kom det sig att vi var tvungen att tfäffas regelnundet. Ska inte ge så mycket detaljer men det handlar om ett av våra gemensamma barn. Vi var tvungen att gå på flera möten i månaden och det kom sig så att vi började prata för första gången på riktigt igen. Det var nog första gången vi pratade helt ensamma sedan vår skilsmässa om man inte räknar med några kalla fraser som "hej" och "ha en fin semester" om det inte gick att undvika varandra.
Vi klaffade igen liksom med den speciella humor som vi alltid haft och hon började öppna sig mer och mer.
Ska som sagt inte gå in på detaljer men hon har under alla år

Trott att jag hatade henne ( vilket jag gjorde några år)

saknat mig/oss
Ångrade sig stort efter nykärperioden var över efter nåt år
Levt med dåligt samvete med vad hon gjort mot oss och vår familj.
Längtat efter sex med mig igen
Typ stalkat mig och visste om saker jag gjort och sagt genom åren. ( själv pratade jag aldrig om henne förutom i mitt eget huvud)
Skulle ha gett vadsomhest för att det skulle bli vi igen.
Den nye hade varit snål
Den nye hade varit konrollerande
Den nye hade varit elak och hon hade gått runt på tå i nästan alla år.

I somras var vi tvungen att vara i samma stad och hjälpa ett av våra barn. Det blev alkohol och naturligtivs hade vi sex på mitt hotellrum.
Vårt sex har alltid varit något helt otroligt bra och jag kunde inte fatta hur hon kunde byta bort det.


flytta fram till idag:

Hon har flyytat från skiten till en egen lägenhet men är oftast hos mig och barnen som bor här.
Är en sån där drömkvinna just nu. Tar hand om mig och allt och vill ha sex närsomhelst.
En sån där alla män drömmer om tror jag.
Vill flytta hit på riktigt och vill att vi blir seriösa utåt igen.

De första månaderna var jag i himlen. Vi hade sex varje dag typ. Pratade om gamla minnen och skrattade utan en massa anklagelser eller så från min sida. Jag kände en sån jävla tillfredställekse eller kanske upprättelse.
Det var som om åren som gått inte fanns. Så kändes det.
Här har man gått och trott att deras fina liv med mycket pengar och resor var lyckliga medan dom mer eller mindre varit olyckliga och bråkat och våldet har legat nära.

Så nu är jag här. Hon vill tillbaka och säger att hon är tacksam.
Själv vet jag inte vad jag känner. Just nu tror jag inte att jag skulle bry mig så mycket om hon helt enkelt bara skulle försvinna igen. Det ska gå jävligt långt innan jag släpper in nån igen.
Så jag njuter mest av tillfället. Nån som hjälpter till att städa och laga mat och mycket bättre ekonomi och som vill ha sex ofta.

Vad gör jag nu? Vi (hon) har börjat planera resor och saker vi ska göra i framtiden. Känns som att det är ett sätt att låsa in mig.
Känner mig rätt obrydd nu som sagt men är livrädd att känna att jag börjar bry mig "på riktigt" eller vad man ska säga.
Det som betyder mest nu är att vår situation med ett av barnen är bättre sedan vi blev "ihop" eller vad man ska säga.
Jag vet som sagt vad hon gjort och hur lätt hennes lögner kom den gången och oavsett hur mycket hon säger att hon inte är samma människa längre så vet jag hur människor fungerar.
Skulle nån annan snubbe dyka upp igen så betyder inte dom här orden ett dugg,


SÅ min fråga är:
Ska jag njuta av nutiden och bara låta tiden gå och se hur det blir. Vi måste som sagt ha mycket kontakt av anledningar som jag inte vill gå in på. Vi bor inte ihop och håller inte ihop pga ekonomi eller nåt sånt,

Ska jag säga att vi inte bör träffas nåt mer? Kommer att bli tomt och ensamt och jag vill egentligen inte det även om jag kanske vet att det vore det bästa. Vet varken in eller ut nu.

En gång otrogen alltid otrogen. Jag vet att det är så. Accepterar det. Jag äger inte henne och vi är inte gifta längre.

Vet samtidigt att jag inte skulle bry mig på samma sätt om hon är med andra nu. Jag själv skulle inte bry mig för 5 öre eller känna nåt samvetskval om jag hade sex med andra.
Jag har sagt allt det här till henne och hon accepterar det vad det verkar bara det blir vi,


Lång text.
Nån som har några kloka råd eller som kanske varit i samma läge?
Förtjänar hon en till chans efter alla svek?

Kan du inte säga till henne att det kommer ta lång tid för dig att kunna lita på henne igen eller att du överhuvudtaget är osäker på henne och dig igen. Säg att du vill ha ett särboförhållande. Flytta absolut inte ihop nu när du är så ambivalent.

Sveket satte djupa spår i dig och även om du kommit över det mesta så sitter det ju ändå i dig, det är inget du kan radera.

Så ta det lugnt och ha mycket respekt för dig själv och det du varit med om.

Och flytta som sagt INTE ihop. Rätt som det är kanske du träffar nån annan, låter inte helt omöjligt med tanke på att du inte verkar ha så många djupare känslor kvar för din ex-fru. Och vidare, du litar inte på henne och då är där egentligen inte så mycket att bygga nåt nytt på.
Citera
2026-11-11, 20:16
  #56
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bruce.Jenner
Du fick din revansch, och ärligt talat var du nog värd den vinsten. Ganska brutal historia.

Innerst inne vet du också att hon inte är för dig och den enda anledningen till att du överväger detta är för att du tvivlar på din egen förmåga att få något bättre.

Den här kvinnan älskar inte dig. Och hon är dum i huvudet.

Varför ska du vara med henne? Skaffa en thai om det är viktigt att bli uppassad.

Det låter som att du är en rätt vettig person i grund och botten. Ut och dejta järnet - när du träffat 10 kvinnor och kommit dom in på livet litegrann - låt oss då se vad detta värdelösa ex verkligen är värt.

Just nu tror jag att hon är kraftigt övervärderad i din lilla ankdamm.

Och vad gäller allt snack om penisstorlek - jag kan förvisso inte relatera så mycket där då jag aldrig tvivlat på att vara tillräcklig, men kvinnor är emotionella varelser. Om hon verkligen älskar dig kommer hon älska allt med dig. Det är viktigare än allt annat för dom.

Och hittar du någon som ser på dig på det viset, gör allt som står i din makt för att bevara det. Fortsatt vara Mannen för henne även när det börjar bli bekvämt.

Oavsett vilket - stanna inte här. Du har mer att erbjuda världen och du måste inte gå tillbaka till nån värdelös lögnare. Passade det inte då så passar det inte nu. Döm henne efter hennes handlingar, inte hennes ord.

Och det där med penisstorlek, snedhet, hängiga pungkulor, andra konstigheter, osv - sitter bara i mannens huvud. Alla män jag träffat som nojat över sitt kön har haft fina och perfekta kukar. Det är som när en väninna säger att hon har gått upp i vikt och nojar över det och sen träffar man henne och hon har inte gått upp ett gram i vikt.
Citera
2026-11-11, 20:30
  #57
Medlem
Du är en svag man utan principer om du accepterar det där och förtjänar nog att bli bedragen igen i så fall.
Citera
2026-11-11, 20:58
  #58
Medlem
BorgeHs avatar
Det verkar som du är hennes nödlösning i väntan på nästa ”fantastiska” karl.

Utgå istället från dig själv och dina behov. Det finns gott om kvinnor som kan tänka sig en relation med en mogen snäll man. Varför skall du vara någons andrahandsval? Prata också med dina barn, de verkar vettiga, de ville vara med dig och inte din exfru tidigare.

Mitt råd är lek (läs: ha sex) med henne ett tag om du orkar det. Men låt henne inte tränga sig in i ditt liv och ta plats och bo med dig. Sök efter någon annan vettigare kvinna. De finns!
Citera
2026-11-11, 21:22
  #59
Medlem
callas300s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av K-Glitchen
Varning för lång text och om jag drar upp en egen tråd för nåt som det sökert finns många av redan.

Mod får ta bort eller samanfoga i så fall.


Jag blev lämnad för en 9-10 år sedan av min fru. Hon lämnade mig för en man som hade hög status i samhället. Mycket pengar, sommarstuga vid kusten och granne med gamla NHL spelare, Vinkännare på dyra viner och van vid att röra sig i maktens korridorer liksom.
Jag har sett skithögen i duschen vid simhallen så jag vet att han har en stor jälva kuk dessutom. Åtminstone i slakt tillstånd som han skröt om i basun med benen så särade att höftkulan borde gått sönder. Han är dessutom lång, typ över 1,9.
Lite som nån av dom där narcissisterna i serien EXIT om ni sett den.
En skithög långt uppe i toppen och naturligtvis way över min medelmåtte status, om man nu kan mäta sånt.

Vi var ett normalt par som alla andra. Tänkte väl inte så mycket på det då men insåg senare och än idag anser jag att det var den lyckligaste tiden i livet trots slit med barn och ganska taskig ekomomi. Varken rik eller speciellt fattiga. Ett vanligt jävla svenssonpar liksom.

Min dåvarande fru fick hans uppmärksamhet och blev som förbytt. Som att prata med en skrivmaskin.
Våra barn, vårt gemensamma hus och framtida planer/drömmar vi delat osv osv betydde inget längre

"Det löser sig" och "Jag vet inte" var standardsvaret på alla frågor, när hon berättade att dom hade ett förhållande sedan flera månaders tid eller så och att dom förmodligen skulle flytta ihop.

Lite som blixt från klar himmel kändes det då även om jag i efterhand naturligtvis borde känt igen alla klassiska tecken!
"Jobba över på helgen" "Konferensresor" unvikande ögonkontakt, Humörsvängningar och till slut likgiltighet inför vad jag gjorde eller var jag befann mig.

Man kan lätt säga att min värld rasade. Ensamstående med en ekomomi, barn som vägrade vara hos mamma, Medioker lön, mediokert utseende, medioker kuk och längd.

X frun reste världen runt med sin nya storkukade kärlek.
Fy fan vad jag hatade henne. Jag hatade honom.
Barnen var ledsna och ingen tyckte om honom. Mamma däremot hade bara ögon för honom.

Jag var tvungen att acceptera alla lögner, alla svek och att bli utbytt. Ni kan ju bara ana hur dåligt jag mådde då jag visste att hon var nykär och knullade vilt i hela världen med det jävla aset. Jag var hemma med barnen och kämpade för att ha råd att bo kvar i huset.


Åren gick och jag undvek henne/dom allt jag kunde. Såg jag henne/dom på affären så gick jag en annan väg eller ut och väntade. Det gick liksom på vana till slut. Jag krävde att vår kommunikation som vi naturligtvis måste ha skulle vara i skriftlig form och jag var var alltid formell. Ungefär som man skriver till en myndighet.
Jag pratade aldrig illa om henne iför våra barn trots att jag då önskade att hon skulle bli bränd på bål som en häxa.

Åren gick vidare och eftersom vi människor är som vi är så orkar vi inte gå omkring och känna ilska och hat då man till slut inser att det bara äter upp en så en dag efter kanske 5 år eller så så släppte jag bara ilskan. Det fick vara nog liksom. Det var mitt bästa beslut i livet. Typ som den där frasen att man måste acceptera det man inte kan förändra. Vår relation var lika sval som vanligt men det var inte så mycket känslor från min sida.

För ca 1 år sedan kom det indikationer på att detas förhållande var ett kaos. Det var våld, alkohol, skithögen hon lämnat mig för hade gått i förtidspension nåt år tidigare då inte ens 60 år , men 13 år äldre än henne.

Jag blev i ärlighetens namn lycklig! Äkta sann skadeglädje. Alla år jag i omgångar varit ensam och funderat på detta och mått dåligt för hade gått i uppfyllelse.
Vad hade hänt? Var inte drömprinsen med mycket pengar och den stora kuken nå bra längre?
Han som du pratade om som om han vore en ängel som skulle göra hennes liv så underbart.

Sen gick det nån månad och jag kom på mig själv att inte bry mig så mycket. Hennes problem och hennes liv. jag ville inte ha något med det där att göra.
Sen kom det sig att vi var tvungen att tfäffas regelnundet. Ska inte ge så mycket detaljer men det handlar om ett av våra gemensamma barn. Vi var tvungen att gå på flera möten i månaden och det kom sig så att vi började prata för första gången på riktigt igen. Det var nog första gången vi pratade helt ensamma sedan vår skilsmässa om man inte räknar med några kalla fraser som "hej" och "ha en fin semester" om det inte gick att undvika varandra.
Vi klaffade igen liksom med den speciella humor som vi alltid haft och hon började öppna sig mer och mer.
Ska som sagt inte gå in på detaljer men hon har under alla år

Trott att jag hatade henne ( vilket jag gjorde några år)

saknat mig/oss
Ångrade sig stort efter nykärperioden var över efter nåt år
Levt med dåligt samvete med vad hon gjort mot oss och vår familj.
Längtat efter sex med mig igen
Typ stalkat mig och visste om saker jag gjort och sagt genom åren. ( själv pratade jag aldrig om henne förutom i mitt eget huvud)
Skulle ha gett vadsomhest för att det skulle bli vi igen.
Den nye hade varit snål
Den nye hade varit konrollerande
Den nye hade varit elak och hon hade gått runt på tå i nästan alla år.

I somras var vi tvungen att vara i samma stad och hjälpa ett av våra barn. Det blev alkohol och naturligtivs hade vi sex på mitt hotellrum.
Vårt sex har alltid varit något helt otroligt bra och jag kunde inte fatta hur hon kunde byta bort det.


flytta fram till idag:

Hon har flyytat från skiten till en egen lägenhet men är oftast hos mig och barnen som bor här.
Är en sån där drömkvinna just nu. Tar hand om mig och allt och vill ha sex närsomhelst.
En sån där alla män drömmer om tror jag.
Vill flytta hit på riktigt och vill att vi blir seriösa utåt igen.

De första månaderna var jag i himlen. Vi hade sex varje dag typ. Pratade om gamla minnen och skrattade utan en massa anklagelser eller så från min sida. Jag kände en sån jävla tillfredställekse eller kanske upprättelse.
Det var som om åren som gått inte fanns. Så kändes det.
Här har man gått och trott att deras fina liv med mycket pengar och resor var lyckliga medan dom mer eller mindre varit olyckliga och bråkat och våldet har legat nära.

Så nu är jag här. Hon vill tillbaka och säger att hon är tacksam.
Själv vet jag inte vad jag känner. Just nu tror jag inte att jag skulle bry mig så mycket om hon helt enkelt bara skulle försvinna igen. Det ska gå jävligt långt innan jag släpper in nån igen.
Så jag njuter mest av tillfället. Nån som hjälpter till att städa och laga mat och mycket bättre ekonomi och som vill ha sex ofta.

Vad gör jag nu? Vi (hon) har börjat planera resor och saker vi ska göra i framtiden. Känns som att det är ett sätt att låsa in mig.
Känner mig rätt obrydd nu som sagt men är livrädd att känna att jag börjar bry mig "på riktigt" eller vad man ska säga.
Det som betyder mest nu är att vår situation med ett av barnen är bättre sedan vi blev "ihop" eller vad man ska säga.
Jag vet som sagt vad hon gjort och hur lätt hennes lögner kom den gången och oavsett hur mycket hon säger att hon inte är samma människa längre så vet jag hur människor fungerar.
Skulle nån annan snubbe dyka upp igen så betyder inte dom här orden ett dugg,


SÅ min fråga är:
Ska jag njuta av nutiden och bara låta tiden gå och se hur det blir. Vi måste som sagt ha mycket kontakt av anledningar som jag inte vill gå in på. Vi bor inte ihop och håller inte ihop pga ekonomi eller nåt sånt,

Ska jag säga att vi inte bör träffas nåt mer? Kommer att bli tomt och ensamt och jag vill egentligen inte det även om jag kanske vet att det vore det bästa. Vet varken in eller ut nu.

En gång otrogen alltid otrogen. Jag vet att det är så. Accepterar det. Jag äger inte henne och vi är inte gifta längre.

Vet samtidigt att jag inte skulle bry mig på samma sätt om hon är med andra nu. Jag själv skulle inte bry mig för 5 öre eller känna nåt samvetskval om jag hade sex med andra.
Jag har sagt allt det här till henne och hon accepterar det vad det verkar bara det blir vi,


Lång text.
Nån som har några kloka råd eller som kanske varit i samma läge?
Förtjänar hon en till chans efter alla svek?


Njut av stunden, låt det ta tid att visa sig. Men bli inte för känslomässigt involverad igen, du verkar inte alls veta varför hon gick ifrån den storkukade snubben heller.
Citera
2026-11-11, 21:49
  #60
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Din-gamla-mamma
Är det något fel med det eller?

Att den som svikit och varit ett rövhål, ska betala tillbaka för att få en ny chans?
Handen på hjärtat ja det är fel.. skulle du vilja ha tillbaka din ex när du vet att hon har fått 3 ton k.. i sig ? Och kommer eventuellt ta ytligare 3 ton k.. i framtiden.. och krossa dig totalt? Ursäkta språket.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in