Den vanliga svenskens nya bilvanor

Varför, och när, började helt vanliga svenskar acceptera sjuka priser för bilar som inte är värda det, istället för att gå till begagnatmarknaden som man tidigare gjort?

Vad snackar du för skit? I Danmark är det fruktansvärt dyrt med bil. Vilket märks väldigt tydligt när man passerar Danmark med bil. Bilparken är äldre och mycket färre stora bilar.

Du skriver helt obegripligt, be din gode man om hjälp

Folk måste ha något vräkigt att ställa på uppfarten. Nog för att de flesta jag känner kör Ford, Toyota eller VW, men de kostar också.

Är gubbe och kör en gammal Volvo. Haft en massa BMW tidigare innan de blev klassade som pizzaracers.
Måste säga att Volvon har hållit bättre än dem.

Fick senast i somras frågan varför jag inte köper en ny bil, jag har ju råd. -Varför det? Den jag har funkar, går bra, tyst och har 210 hästar. Vill inte ha nån jävla autobroms, självkörande skit med tuchkontroller så man måste in i menyer för att höja eller sänka värmen.

Efter verbets tråd var jag tvungen att göra en liknande.

Förr i tiden, kanske år 2000 om jag minns rätt, så var bilägande till största del en praktisk ska. Man ska ha en bil som tål att man skrapar fäljarna i trottoarkanten, det ska inte göra något om en bil råkar dutta i en när den fickparkerar osv.

Spola fram till 2026. Alla och deras mammor i städer med över 10 000 personer verkar ha bilar för mer än 500 000. En vecka efter BMW IX3 släpptes såg jag 4 stycken parkerade bredvid varandra. Jag ser ID.4r flera gånger varje dag, de nyaste polestarsen. Varför har detta skett? Varför har den breda allmänheten helt plötsligt blivit "intresserade" av bilar?

När man läser på reddit iallafall, så slås jag av att det verkar inte finnas någon tanke bakom detta?. Jag läste igår att någon skulle leasa en mercedes för ELVA TUSEN I MÅNADEN för att han "behöver en bil". Resterande av kommentarsfältet höll med honom och sade att ja, det är bättre, för då slipper du värdeminskningen osv. En vanlig svensson (han uppgav sin lön) har inga problem att leasa bilar för 7-8 000kr?. Nu har vi inte ens börjat tala om billån. När blev detta en grej? Låna pengar till en pengaslukande svart hål ? Låna pengar till en ID.4? Sedan sitta och gnälla över att inflationen är hög och riset gått upp i pris.

När jag påpekar att man kan köpa en begagnad bil med 4 000 mil för allt mellan 90 - 120 000kr blir man lynchad för då finns det ju en massa fel på bilen!. Begagnatmarknaden har varit svenskens bästa vän sedan många år tillbaka. Det är alltså helt otänkligt att köpa en skoda octavia kombi begagnat för 120 000 för den är inte tillräckligt fin för dom? Därför skall det tas billån och leasas för 8000 i månaden.

Dom får det att låta som att jag är en gammal surgubbe, trots att jag tycker det är skitkul med porsche och liknande, och ska nog sannolikt köpa en panamera nästa år. Men jag fattar att en vanlig människa aldrig kommer ha råd med det och det finns jättebra bilar på begagnatmarknaden. Själv har man kört en skruttig pegeout 208 i 6 år utan problem.

Efter denna långa, personliga text jag skrev med gråten i halsen, önskar jag svar på följande av flashbacks ljusaste huvuden;

Varför, och när, började helt vanliga svenskar acceptera sjuka priser för bilar som inte är värda det, istället för att gå till begagnatmarknaden som man tidigare gjort?

Tänker precis likadant.
Hade nyligen en XC40 som hyrbil och jag måste säga att min gamla Toyota är bra mycket skönare att köra iom att jag tex slipper höra varningsljudet när jag kör för fort etc, har råd med x antal XC40 men varför ska jag köpa en bil som de facto är sämre än den jag har? Den enda fördelen är att den är tystare men jag tycker inte att det är värt att slanta upp ett antal hundratusen bara för det.

Danskarna är ett steg värre... känns som att 90% kör nya mercedes, bmw eller tesla. Eller de har iaf de bilarna på uppfarten och cyklar till vardags.

Jag kollade själv på en "nybil" 2025:a med runt 1000 mil för 400.000 vilket är ingeting för en sådan fin bil.

Mitt resonemang är lite allt eller inget. Vill jag ha en bil så vill jag ha den i 10+ år utan att behöva vara nojig när besiktningen kommer. Jag orkar inte heller med att hålla på som när jag var yngre och meka/fixa.

Ovissheten och svängningarna kring bensin/diesel/el gör också att man drar sig från bilköp.

Säkerheten är mycket bättre i en nyare bil. Det är nog inte många som tycker en gammal Toyota är en bättre bil än en ny XC40.

Säkerheten är mycket bättre i en nyare bil. Det är nog inte många som tycker en gammal Toyota är en bättre bil än en ny XC40.

Efter verbets tråd var jag tvungen att göra en liknande.

Förr i tiden, kanske år 2000 om jag minns rätt, så var bilägande till största del en praktisk ska. Man ska ha en bil som tål att man skrapar fäljarna i trottoarkanten, det ska inte göra något om en bil råkar dutta i en när den fickparkerar osv.

Spola fram till 2026. Alla och deras mammor i städer med över 10 000 personer verkar ha bilar för mer än 500 000. En vecka efter BMW IX3 släpptes såg jag 4 stycken parkerade bredvid varandra. Jag ser ID.4r flera gånger varje dag, de nyaste polestarsen. Varför har detta skett? Varför har den breda allmänheten helt plötsligt blivit "intresserade" av bilar?

När man läser på reddit iallafall, så slås jag av att det verkar inte finnas någon tanke bakom detta?. Jag läste igår att någon skulle leasa en mercedes för ELVA TUSEN I MÅNADEN för att han "behöver en bil". Resterande av kommentarsfältet höll med honom och sade att ja, det är bättre, för då slipper du värdeminskningen osv. En vanlig svensson (han uppgav sin lön) har inga problem att leasa bilar för 7-8 000kr?. Nu har vi inte ens börjat tala om billån. När blev detta en grej? Låna pengar till en pengaslukande svart hål ? Låna pengar till en ID.4? Sedan sitta och gnälla över att inflationen är hög och riset gått upp i pris.

När jag påpekar att man kan köpa en begagnad bil med 4 000 mil för allt mellan 90 - 120 000kr blir man lynchad för då finns det ju en massa fel på bilen!. Begagnatmarknaden har varit svenskens bästa vän sedan många år tillbaka. Det är alltså helt otänkligt att köpa en skoda octavia kombi begagnat för 120 000 för den är inte tillräckligt fin för dom? Därför skall det tas billån och leasas för 8000 i månaden.

Dom får det att låta som att jag är en gammal surgubbe, trots att jag tycker det är skitkul med porsche och liknande, och ska nog sannolikt köpa en panamera nästa år. Men jag fattar att en vanlig människa aldrig kommer ha råd med det och det finns jättebra bilar på begagnatmarknaden. Själv har man kört en skruttig pegeout 208 i 6 år utan problem.

Efter denna långa, personliga text jag skrev med gråten i halsen, önskar jag svar på följande av flashbacks ljusaste huvuden;

Varför, och när, började helt vanliga svenskar acceptera sjuka priser för bilar som inte är värda det, istället för att gå till begagnatmarknaden som man tidigare gjort?