Varför köper folk nya bruksbilar för 800 000 kr med privata pengar?

Men en helt vanlig ny bruksbil för nästan en miljon?

Bilen ska ta dig från A till B, kanske i lite bättre stolar och med lite mindre vägljud. Absolut, komfort är trevligt. Men är det verkligen värt flera hundra tusen kronor extra jämfört med en bil för 250–350 tusen?

Det jag framför allt undrar är hur många som är helt ärliga mot sig själva när de motiverar köpet.

Hur många köper egentligen en sådan bil för att de uppskattar komforten, och hur många gillar också tanken på att grannen, kollegorna eller folk på parkeringen ska se att de kör en Mercedes?

Intresant fråga, ( konstig)

Nu blir jag nyfiken varför du ställse den frågan.

Jag har funderat på en sak. Hur resonerar egentligen folk som köper en ny Mercedes E-klass för 700–800 tusen kronor med sina egna pengar, bara för att få åka lite bekvämare till jobbet?

Jag kan förstå det om man har förmånsbil via jobbet och får tillgång till en fin bil till en rimlig faktisk kostnad. Jag kan också förstå den som köper en gammal raritet, en entusiastbil eller något som har potential att behålla eller öka i värde. Då finns det åtminstone något mer än själva transporten i ekvationen.

Men en helt vanlig ny bruksbil för nästan en miljon?

Bilen ska ta dig från A till B, kanske i lite bättre stolar och med lite mindre vägljud. Absolut, komfort är trevligt. Men är det verkligen värt flera hundra tusen kronor extra jämfört med en bil för 250–350 tusen?

Pengarna försvinner ju inte bara vid köpet. Du har värdeminskning, försäkring, service och andra kostnader. Efter några år kan du ha bränt flera hundra tusen på att åka lite bekvämare, samtidigt som pengarna hade kunnat ligga investerade och faktiskt göra nytta för dig.

Det jag framför allt undrar är hur många som är helt ärliga mot sig själva när de motiverar köpet.

Hur många köper egentligen en sådan bil för att de uppskattar komforten, och hur många gillar också tanken på att grannen, kollegorna eller folk på parkeringen ska se att de kör en Mercedes?

För handen på hjärtat, hur många andra bryr sig egentligen? De flesta tittar väl på bilen i några sekunder och går sedan vidare med sitt liv. Samtidigt kanske ägaren har lagt en stor del av sitt ekonomiska utrymme på något som tappar värde varje år.

Jag säger inte att man ska leva som en munk och aldrig unna sig något. Man ska självklart använda sina pengar till det man tycker om. Men det är skillnad på att ha råd med något och att det faktiskt är ett vettigt köp.

Så jag är genuint nyfiken

Ni som har köpt en ny bil för 700–900 tusen kronor privat, utan förmånsbil eller andra särskilda upplägg, hur resonerade ni? Var det verkligen körkomforten som motiverade prislappen, eller spelade status och känslan av att ha en fin bil också in?

Och om ni fick välja mellan att köra en bil för 800 000 kr eller att ha exempelvis 600 000 kr extra investerade på börsen och köra en bil för 200 000 kr, vilket hade ni valt?

Bil eller annan pryl, det fungerar på samma sätt.

Du vill ha en bil som kostar 1 miljon kronor
Finansbolag vill låna ut 1 miljon kronor till säg 10% ränta

Man gör en deal att bilsäljaren köper tillbaka bilen för 500K om 3 år så då lånar du bara 500K
10% på 500K är 50000 kr eller 4166 kr/mån.

Så det krävs ingen jätteinkomst för att få ett leasingavtal så länge som du har en inkomst och inga betalningsanmrkningar.

Sedan finns det förstås folk som kan dega 1 miljon utan att blinka och behöva finansiera köpet. Jag är tyvärr inte en av dem.

Det gick bra på börsen så jag bytte upp mig. Jag resonerade som så att ni kan dra åt h-lvete med era spekulationer om mig?

Det är skönt att köra en respektabel bil med sätesvärme för passagerarna och USB-C uttag och panorama-tak osv.

Plus att det är skönt att ha hästkrafter nog att gasa ifrån idioter.

Jag har extremt kort kuk, jag kände att jag behövde kompensera det lite. Och det roliga är att det funkar. Det är en enorm strapondildo som jag trycker in i käften på folk som snokar i mitt liv. Då blir det tyst.

Min bil är på allvar en del av vem jag är. Som att ha snygga kläder.

Vad är problemet?

Tbh så har jag en kei-bil också. Men Sverige är Sverige och i Sverige måste man vara på ett visst sätt.

Bil eller annan pryl, det fungerar på samma sätt.

Du vill ha en bil som kostar 1 miljon kronor
Finansbolag vill låna ut 1 miljon kronor till säg 10% ränta

Man gör en deal att bilsäljaren köper tillbaka bilen för 500K om 3 år så då lånar du bara 500K
10% på 500K är 50000 kr eller 4166 kr/mån.

Så det krävs ingen jätteinkomst för att få ett leasingavtal så länge som du har en inkomst och inga betalningsanmrkningar.

Sedan finns det förstås folk som kan dega 1 miljon utan att blinka och behöva finansiera köpet. Jag är tyvärr inte en av dem.

Omg USB-C är du någon AI miljardär eller?



https://www.biltema.se/kontor---teknik/mobiltillbehor/mobilladdare/billaddare/usb-laddare-12-24-v-3-utgangar-2000066129

Ja faktiskt.

Jojo men mina USB-C är integrerade i inredningen vid varje säte.

Lite trevligare för mina passagerare. Du vet, man vill att människor man tycker om reser med klass och så.

Luftkonditionerade säten med värme och klimat concierge osv.

Lyx helt enkelt. Vad är problemet?

Skaffa en sån bil själv, det är upp till dig. Precis som att det är upp till mig att ha en bil människor gillar att bli skjutsade i.

Jo jag förstår ändå din poäng. Vi alla har olika behov

Hade också uppgradera till ventilerade säten om jag skjutsade runt massa kärringar i klimakteriet

Googlade vad man får för bil för 250.000 och en välspecad Toyota Aygo X får man för 240.000. Har man familj och tvunget vill ha ny är alternativen färre. Vi är nog många som inte vågar köpa begagnade bilar. Med risk för motorras eller vad som. Hade en bil i tio år som fick skrotas innan den gått 17000 mil, därefter blivit ärrad. Därför köper säkert många med mig hellre nya med billån. Det är korkat men det är vetskapen om en bil utan fel i några år. Köpte förra gången en Toyota för 310 ny (sålde tre år senare för 235), nu senast en Tesla för 470 ny. Det är nästan halva mot en för 800 men ändå väldigt mycket pengar så klart. Vi vet inte bättre helt enkelt.

Man måste tycka om att köra bil och bilar, kan jag tillägga.

Jag är absolut bilbög. Moddar och fixar och rekondar. Det är kul att ha en bra bil helt enkelt.

Sen är det givetvis roligt att ha en bil jag vet att totala avskum jag stött på i livet aldrig kommer sitta bakom ratten på där de sitter på tunnelbanan utan körkort och om de har som bäst med en 30 år gammal Citroen eller tråkig bil.

Givetvis är det så också.