Citat:
Ursprungligen postat av
Totius
I din fantasi. Verkligheten var en miljö för barnet som inte fungerat på flera år trots LSS-insatser dygnet runt och med mamman i konflikt med vården och en pappa som fortfarande inte insåg problemen så sent som i oktober 2025, fyra månader efter omhändertagandet.
Det är beklämmande att medierna väljer att framställa föräldrar med så stort stöd från samhället men så stora samarbetsproblem som offer när så många står utan stöd och får kämpa själva utan ersättning år efter år.
Du skriver att pappan “fortfarande inte insåg problemen” i oktober 2025. Vilken källa har du? Om det är kammarrättens dom, så säg det.
Men tänk efter vad “inte insåg problemen” betyder här. Det betyder att pappan inte höll med om att mamman skadade Elsa via sjukvården. Det är exakt det Lex Sarah-rapporten kritiserar: att pappan “bedömdes utifrån att han inte höll med om slutsatsen”. Du har alltså hittat ett exempel på felet, inte ett bevis mot pappan.
Och vilka problem var det han skulle ha insett i oktober 2025? Enligt nämndens eget övervägande hade Elsa inget dropp kvar sedan början av september, inget illamående, och glukosen var borttagen. Om slutsatsen om mamman var fel, var det rätt bedömt av pappan att inte hålla med. Att vägra hålla med om något som inte stämmer är inte bristande insikt. Det är omdöme.
Sedan miljön som “inte fungerat på flera år trots LSS-insatser dygnet runt”. Att ett barn med en svår tarmsjukdom inte blir bättre är inget bevis på att hemmet var skadligt. Det kan lika gärna betyda att behandlingen inte fungerade, och när den ändrades blev hon ju bättre.
Dessutom: med LSS-insatser dygnet runt fanns det assistenter i hemmet varje dag. Det är fler utomstående ögon än de flesta familjer någonsin har. Om miljön skadade Elsa, var finns assistenternas dokumentation om det? En av dem förde ju till och med matdagbok och lämnade den till läkaren.
Och att mamman var i konflikt med vården är inte heller ett LVU-skäl. Hon ville byta vårdgivare. Det är ett rimligt sätt att lösa en konflikt, inte ett tecken på att barnet är i fara.