2026-10-14, 13:32
  #73
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Menea
Jag kan absolut förstå det där tänket, och fram till typ 90-talet kändes den kalkylen helt rimlig. Då fanns det en stark framtidstro, en känsla av stabilitet och en tro på att nästa generation automatiskt skulle få det lite bättre.

Men idag känner jag personligen att spelreglerna har ändrats helt. När man ser på hur världen ser ut nu – med en AI-utveckling där ingen egentligen vet vilka jobb som finns kvar om 15–20 år, en allt osäkrare arbetsmarknad, klimatförändringar som redan påverkar matproduktion och geopolitiska spänningar och krig... polarisering mellan könen... så känns det nästan egoistiskt att sätta någon till världen bara för sin egen önskan om att ha barn.

Det handlar ju inte om att man "hatar barn" eller inte förstår att det kan ge mening, utan om att man ställer sig den ärliga frågan: Vad för slags framtid kastar jag in en ny människa i? Det ser ju tyvärr inte direkt ut att gå åt rätt håll, och att aktivt välja att inte dra in en ny individ i det kaoset kan för mig vara minst lika ansvarsfullt som att skaffa barn var förr. Är detta verkligen snällt mot barnen att ge dom denna framtid vi ser just nu?
+1
Citera
2026-10-14, 14:10
  #74
Medlem
Cameltotems avatar
För det ger en ny mening med livet. Satt och gama flera timmar om dagen innan och slösa massa tid på skit.

Nu har man mycket roligare om dagarna även om det såklart är tufft ibland.
Citera
2026-10-14, 14:23
  #75
Medlem
Ruskartuppens avatar
Är bara egoister som inte klarar att vara ensamma som skaffar barn, får hela högen
Citera
2026-10-14, 14:42
  #76
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av Cameltotem
För det ger en ny mening med livet. Satt och gama flera timmar om dagen innan och slösa massa tid på skit.

Nu har man mycket roligare om dagarna även om det såklart är tufft ibland.

Har du inget annat som är mening med livet då? Det låter ju också rätt sorgligt att man måste skaffa barn för att känna en mening med sitt liv. Man utnyttjar något annat för känna att det bara är därför man vill vara i livet.
Citera
2026-10-14, 14:56
  #77
Medlem
immaturemonkeys avatar
Man måste ju har varit en rädd liten skåpsstrykare om man inte är klar med att lalla till 30.
Vad gör folk mellan studenten och 30 som gör att dom fortfarande känner att dom har mer att uppleva
än att skaffa barn?

Känns som att man fortfarande går och väntar på nån extas som ändå inte kommer att komma om
man varit så introvert fram till 30 att man inte redan gjort allt det där.
Citera
2026-10-14, 15:41
  #78
Medlem
TheJesuits avatar
Citat:
Ursprungligen postat av gniknus2
Detta kan möjligen bara de flesta mammor säga.
Jag har barn och älskar det och dem, men känslorna från mig som pappa kom INTE på sekunden, det växte fram med tiden. Inga problem för det, men man ska nog inte vänta sig att alla ens orosmoln upplöses när navelsträngen klipps..

Så kanske det kan vara för en del, men jag är pappa och för mig var det precis som jag beskrev. Sedan är vi alla olika och för dig var det lite annorlunda process.
Citera
2026-10-14, 15:51
  #79
Medlem
immaturemonkeys avatar
Sen med facit i hand så kan man ju konstatera att alla man har och haft koll på sen gymnasietiden
blev ungefär vad dom var då. Alla chads som kunde hålla ner klubban i isen och gick på festerna har ju
kids så här en 15-20 år senare. Dom som var töntar då är dom som inte har barn nu.

Jag skulle vilja gå så långt som att säga att alla som har barn och är 35+ ser på folk och främst män
utan barn som börjar komma upp i åren som lite märkliga, lite som att det är något fel på dom.
Och det har nog inte bara med att göra att dom inte har barn utan att dom är just lite märkliga
och med största sannolikhet var dom som va lite märkliga i yngre år.
Något man borde passa ungarna för, det är ju dom som runkar till lite för konstiga saker på sin
speldator hemma i etta och dricker för mycket och riskerar hamna på dumpen.

Sen finns det väl kanske något undantag, nån på 100 som gjorde någon raketkarriär som forskare
inom biokemi eller blev NHL proffs och inte riktigt hade tid, men annars stämmer det ju ganska
exakt att dom som var loser då är dom som är losers nu.
Citera
2026-10-14, 17:02
  #80
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av immaturemonkey
Sen med facit i hand så kan man ju konstatera att alla man har och haft koll på sen gymnasietiden
blev ungefär vad dom var då. Alla chads som kunde hålla ner klubban i isen och gick på festerna har ju
kids så här en 15-20 år senare. Dom som var töntar då är dom som inte har barn nu.

Jag skulle vilja gå så långt som att säga att alla som har barn och är 35+ ser på folk och främst män
utan barn som börjar komma upp i åren som lite märkliga, lite som att det är något fel på dom.
Och det har nog inte bara med att göra att dom inte har barn utan att dom är just lite märkliga
och med största sannolikhet var dom som va lite märkliga i yngre år.
Något man borde passa ungarna för, det är ju dom som runkar till lite för konstiga saker på sin
speldator hemma i etta och dricker för mycket och riskerar hamna på dumpen.

Sen finns det väl kanske något undantag, nån på 100 som gjorde någon raketkarriär som forskare
inom biokemi eller blev NHL proffs och inte riktigt hade tid, men annars stämmer det ju ganska
exakt att dom som var loser då är dom som är losers nu.

Själv har jag en helt annan upplevelse. Visserligen kan vissa kanske vara lite avvikande, men de allra flesta lever ett ganska typiskt liv med arbete, intressen, släkt, vänner och kaske föreningsliv, även par som inte valt att skaffa barn. Vissa har inte drivet, vissa har kanske inte orket eller förmågan etc.
Citera
2026-10-14, 17:05
  #81
Medlem
Mytenlegendes avatar
För att den vita rasen ska kunna ta sig vidare i framtiden så det inte bara är negrer, asiater och indier som tar den mänskliga rasen framåt.
Citera
2026-10-14, 17:32
  #82
Medlem
Biggedys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Menea
Jag kan absolut förstå det där tänket, och fram till typ 90-talet kändes den kalkylen helt rimlig. Då fanns det en stark framtidstro, en känsla av stabilitet och en tro på att nästa generation automatiskt skulle få det lite bättre.

Men idag känner jag personligen att spelreglerna har ändrats helt. När man ser på hur världen ser ut nu – med en AI-utveckling där ingen egentligen vet vilka jobb som finns kvar om 15–20 år, en allt osäkrare arbetsmarknad, klimatförändringar som redan påverkar matproduktion och geopolitiska spänningar och krig... polarisering mellan könen... så känns det nästan egoistiskt att sätta någon till världen bara för sin egen önskan om att ha barn.

Det handlar ju inte om att man "hatar barn" eller inte förstår att det kan ge mening, utan om att man ställer sig den ärliga frågan: Vad för slags framtid kastar jag in en ny människa i? Det ser ju tyvärr inte direkt ut att gå åt rätt håll, och att aktivt välja att inte dra in en ny individ i det kaoset kan för mig vara minst lika ansvarsfullt som att skaffa barn var förr. Är detta verkligen snällt mot barnen att ge dom denna framtid vi ser just nu?

Mycket bra skrivet.

Jag satt här och funderade vad jag skulle ha pluggat om jag fick börja om. Ekonomi, arkitekt, systemvetenskap? Allt sånt kommer styras av datorer om 20 år och då känns det som en rejäl underdrift. Närmare 3-5 år innan AI gör detta bättre än 99% av befolkningen. Visst kommer det behövas operatörer som styr AIn men inge mer juniorer kommer behövas.

I en utopi så skänker Elon Musk o co sina vinster och rikedomar till befolkningen och alla kan leva på UBI. Alla kan leva som dom vill och utöva kreativitet och på så sätt blomstrar vi.

I en dystopi, dit vi är påväg... Ja, det tror jag alla kan föreställa sig. Tycker jag att det känns rätt att skapa en människa till detta livet bara för att man, som någon sa tidigare i tråden, "bara satt och gamea ändå"? Näe. Och jag tycker livet är rätt så gött utan det. Jag har redan gått ner till 90% i arbetstid vid 30. Kommer troligtvis gå i pension innan 45. Har boende utomlands och i Sverige. Jag är en sån som inte gillar att låsa mig i 18 år, eller som kollegorna på jobbet.som har barn hemma som är 26.

Jag har inget emot barn och jag är inte en sån som hatar barn som lever rövare eller skriker i butiker. Jag sätter på mig mina noise cancelling och jag tycker barn ska få vara barn.. men jag vill bara inte ha några själv.
__________________
Senast redigerad av Biggedy 2026-10-14 kl. 17:36.
Citera
2026-10-14, 17:34
  #83
Medlem
hipsterkatts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Stiffinger
Man vill ha någon som bryr sig när man inte kan ta hand om sig själv. Lite mysigt med någon som besöker på äldreboendet.

Och jag kan tycka det är mer betydelsefullt att mina barn får mott arv än Allmänna arvsfonden.


Citat:
Ursprungligen postat av Kalle-i-KBA
Kanske för att det är en del av meningen med livet!
Det blir jävligt tråkigt och ensamt utan barn och sedan barnbarn på ålderns höst.

Det är nästan lite gulligt vilken tilltro ni har till kommande generationers engagemang för er när ni sitter där på äldreboendet
Citera
2026-10-14, 17:46
  #84
Medlem
Hygrotorks avatar
Finns ju en del skäl:

- Du kan leva hela ditt liv som du egentligen inte vill, men så slipper du vara ensam innan du dör. Det där sista året är tydligen värt mer än resten av livstiden.
- Du vill se till att miljardärerna har fortsatt människor att utnyttja.
- Om du inte skaffar barn blir dina förfäder lessna i ögat.
- Du riskerar inte att bli dömd att trångsyynta föräldrar som inte har en aning om ditt liv och dina val. Du vet personer vars åsikt verkligen räknas.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in