Kvinnlig läkare häktad misstänkt förberett två mord i Stockholm (2026-10-08)

Menar du Brf Brålunden 14, är det en vilande Brf. Fastigheten ägs och förvaltas av AB Stockholmshem.

Har hänt mig två gånger att apotek haft synpunkter på medicin jag ska hämta ut åt annan och behövt kontrollringa läkaren. En av gångerna var just på Scheele kvällstid och då gällde det inte ens vad jag har anledning att tro är allmänt flaggad medicin då det var mot bältros. Apoteket ifrågasatte diagnosen. Jag tror mig inte ha gett ett osammanhängande intryck men möjligen lite desperat eftersom patienten hade stort lidande.

Nja. Jag har i alla fall läst om.läkare som förlorat sin förslrivningsrätt.även om.de har sin legitimation kvar. Men möjligt jag har fel.

Tack, det var intressant att läsa Kan tycka att det bör finnas ett regelverk som receptarier/farmaceuter kan luta sig mot vid oklara, eller olustiga, situationer. Utan att veta nåt om bältros, så måste en vardag kl 02 på Scheele vara vansinnigt utsatt för allamanda "påtryckningar".

Varför tror du att apoteket är utsatt för påtryckningar nattetid? Antingen har man ett recept eller inte tänker jag, men jag är å andra sidan bara vanlig kund. Numera är väl dessutom de flesta recept digitala?

Detta med bältrosen var över 10 år sedan och det andra tillfället var över 30 år sedan. I det fallet var det en hos det aktuella apoteket känd läkare som skrev ut narkotikaklassade preparat för frikostigt. Vill minnas att jag inte fick med mig medicinen den gången men vad gäller bältrosen fick de helt enkelt ge med sig så att även en atypisk patient kunde få vård.

Jag vet inte riktigt, men jag tänker att det finns knarkare, och på Scheele finns det väldigt, väldigt bra och rent, riktigt rent knark - dygnet runt.

Detta med digitala recept är ju intressant, eftersom jag just minns sic!-markeringen på fysiska recept. Enligt tidigare inlägg i tråden så finns denna möjlighet fortfarande kvar för läkarna, att flagga/markera (eller vad man ska kalla det) recept utför normen/FAS. Men när behöver personen på apoteket ringa förskrivaren för att dubbelkolla att något är ett avsiktligt och medvetet avsteg, eller ett misstag, eller larma att en förskrivning kan utgöra ett medel för ett lagbrott? Vad gör man om förskrivaren inte svarar? Är det helt enkelt egalt?

Min undran är nog om förskrivningar som ligger utanför normen hanteras enligt ett "regelverk", eller om det är ett mer eller mindre godtyckligt beslut, förstås i någon mån erfarenhetsbaserat, av personen som expedierar receptet (i ditt exempel en "läkare som skrev ut narkotikaklassade preparat för frikostigt"). Vem har egentligen denna mycket specifika kunskap i ditt exempel?

Mina funderingar angränsar kanske det som brukar kallas evidensbaserad medicin kontra mer det som anses vara mer erfarenhetsbaserad praktik. Hur hanteras ett recept på knark, eller bältros, rent praktiskt nattetid på Scheele? Kanske är det så "enkelt" att om det står sic! på receptet så finns inte nån osäkerhet när en påtänd kund vill ha ett preparat som i fel händer kan döda nån.

Jag har verkligen ingen aning. Sen tror jag förstås inte att nån anställd på Scheele tanklöst gett en kund medel att mörda nån, även om de handhar preparat som underlättar mord, 24/7.

Jag vet! Svar på det fetade:
1: Det är inte så att läkaren "har möjlighet". Läkare ska skriva SIC om man går utanför rekommendationer. Skriver man SIC kommer apoteket att lämna ut läkemedlet, ringer aldrig tillbaks.
2: Apoteket ringer och dubbelkollar om ordinationen ligger utanför normen och SIC saknas. Om läkaren råkat skriva ex 1000mg istället för 10 mg osv. De ringer om läkaren skrivit ut en medicin som inte är avsedd för den sjukdom som anges. Framför allt ringer de pga att de själva inte fattar, men tror att de gör det. Kunskapen hos apotekare är generellt mkt låg, medans de själva tror att den är mkt hög.
3.Om en apotekare reagerar, så är det pga deras erfarenhet och kunskap.

Viktig aspekt: Att apotekare kontrollringde hände väldigt ofta på pappersreceptens tid. Ofta var det så enkelt som att apotekaren inte kunde läsa vad läkaren hade skrivit. Eftersom läkare även skrev doseringen för hand, var det lätta att skriva fel, ex 1000mg istället för 10mg. Kanske fanns inte ens läkemedlet i 1000mg. Efter e-receptens införande är allt tydligare för apoteket. bara de styrkor som läkemedlet finns i kan väljas. Det är många steg som ska fyllas i, varför risken att skriva fel dos av slarv knappt finns. Apoteken kontrollringer extremt sällan. Dessutom har kunskapen hos de som jobbar på apotek blivit lägre och lägre. Sannolikt för att det finns så många fler läkemedel att välja på. De hänger inte med.

Bältrosreceptet som ngn hänvisat till var på pappersreceptets tid. Då var det en helt annan grej. Det var troligen så enkelt att apotekaren inte kunde läsa läkarens handstil.

När det var pappersrecept hände det att pappersblock blev stulna och förfalskade av missbrukare. Det gjorde också att apoteken var mer vaksamma när det gäller narkotikaklassade läkemedel.

Slutsats: Jag är ytterst tveksam till att apotekare skulle ha larmat polisen. Enda möjligheten till det vore om läkaren var uppenbart psykotisk på apoteket och skrivit ut höga doser till sig själv av narkotikaklassat läkemedel

På pappersreceptens tid. e-recept är tydligare, missuppfattas sällan

Man kan förlora förskrivningsrätt för narkotika, tekniskt sprit samt anabola läkemedel. Det är bara om man har indragen legitimation som man inte får förskriva alls

Hon nekar till anklagelserna.

Det har framkommit en del nya uppgifter (paragraf 7 samt 'särskild företrädare för barn'):

• Det ska göras en utvidgad 7§.

• Det har förordnats ett målsägarbiträde, en särskild företrädare för barn.

• Efter nio dagar anges fortfarande bara en målsägande.

• Den misstänkte motsatte sig åklagarens häktningsyrkande.

• Den misstänkte motsätter sig att det finns sannolika skäl för två fall av förberedelse till
  mord 2026-10-03 - 2026-10-04 Bromma.

• Åklagaren begärde tillstånd att kunna ålägga den misstänkte följande restriktioner: Samsittning,
  gemensam vistelse, ta emot besök, elektronisk kommunikation, försändelser (brev mm).

• Vid häktningsförhandlingen motsatte sig att det finns sannolika skäl för
  två fall av förberedelse till mord 2026-10-03 - 2026-10-04 Bromma.

• För det fall tingsrätten beslutar om häktning medger den misstänkte åklagarens
  yrkande om tillstånd att ålägga restriktioner.

• För det fall tingsrätten beslutar om häktning medger den misstänkte att det föreligger kollussionsfara.

• Tingsrätten beslutade om häktning, åtal ska väckas senast den 22 oktober 2026 kl. 11.00.

• Tingsrätten anser att den misstänkte är på sannolika skäl misstänkt för två fall
  av förberedelse till mord, 2026-10-03 - 2026-10-04, Bromma.

• Tingsrätten beslutar att åklagaren får meddela restriktioner.

Efter nio dagar anges fortfarande bara en målsägande.

Källor: myndighetsdokument.


Obekräftat - Aftonbladet (2026-10-11):

"Enligt uppgifter till Aftonbladet har kvinnan skrivit ut läkemedel."*

*Min kommentar: har inte sett att någon annan har rapporterat om läkemedelsförskrivningen. Aftonbladet skriver inte heller vad det handlar om för typ av uppgift, eller om tidningen har lyckats få eller ens försökt att få uppgiften bekräftad av åklagare eller annan.

Edit: Off topic då mer information kommit om det aktuella fallet, men som svar på ovan diskuterade spår.

Insiktsfull analys som jag delar framförallt i det du nämner här utom just min incident vad gäller bältros eftersom jag var där och det apoteket sa var att man inte kan få bältros om man är sex år. Men nu hade sexåringen det. Så det härrör mer till det du skrev om att apoteket ofta överskattar sin egen kunskap.

Vad gäller min tidigare incident med narkotikaklassad medicin var det ett lokalt apotek så läkaren var redan ökänd på apoteket förstod jag. Möjligen var även patienten stammis. Jag var ung och jobbade i hemtjänsten.