Citat:
Ursprungligen postat av
banal
Jag vet inte riktigt, men jag tänker att det finns knarkare, och på Scheele finns det väldigt, väldigt bra och rent, riktigt rent knark - dygnet runt.
Detta med digitala recept är ju intressant, eftersom jag just minns sic!-markeringen på fysiska recept. Enligt tidigare inlägg i tråden så finns denna möjlighet fortfarande kvar för läkarna, att flagga/markera (eller vad man ska kalla det) recept utför normen/FAS. Men när behöver personen på apoteket ringa förskrivaren för att dubbelkolla att något är ett avsiktligt och medvetet avsteg, eller ett misstag, eller larma att en förskrivning kan utgöra ett medel för ett lagbrott? Vad gör man om förskrivaren inte svarar? Är det helt enkelt egalt?
Min undran är nog om förskrivningar som ligger utanför normen hanteras enligt ett "regelverk", eller om det är ett mer eller mindre godtyckligt beslut, förstås i någon mån erfarenhetsbaserat, av personen som expedierar receptet (i ditt exempel en "läkare som skrev ut narkotikaklassade preparat för frikostigt"). Vem har egentligen denna mycket specifika kunskap i ditt exempel?
Mina funderingar angränsar kanske det som brukar kallas evidensbaserad medicin kontra mer det som anses vara mer erfarenhetsbaserad praktik. Hur hanteras ett recept på knark, eller bältros, rent praktiskt nattetid på Scheele? Kanske är det så "enkelt" att om det står sic! på receptet så finns inte nån osäkerhet när en påtänd kund vill ha ett preparat som i fel händer kan döda nån.
Jag har verkligen ingen aning. Sen tror jag förstås inte att nån anställd på Scheele tanklöst gett en kund medel att mörda nån, även om de handhar preparat som underlättar mord, 24/7.
Jag vet! Svar på det fetade:
1: Det är inte så att läkaren "har möjlighet". Läkare
ska skriva SIC om man går utanför rekommendationer. Skriver man SIC kommer apoteket att lämna ut läkemedlet, ringer aldrig tillbaks.
2: Apoteket ringer och dubbelkollar om ordinationen ligger utanför normen och SIC saknas. Om läkaren råkat skriva ex 1000mg istället för 10 mg osv. De ringer om läkaren skrivit ut en medicin som inte är avsedd för den sjukdom som anges. Framför allt ringer de pga att de själva inte fattar, men tror att de gör det. Kunskapen hos apotekare är generellt mkt låg, medans de själva tror att den är mkt hög.
3.Om en apotekare reagerar, så är det pga deras erfarenhet och kunskap.
Viktig aspekt: Att apotekare kontrollringde hände väldigt ofta på pappersreceptens tid. Ofta var det så enkelt som att apotekaren inte kunde läsa vad läkaren hade skrivit. Eftersom läkare även skrev doseringen för hand, var det lätta att skriva fel, ex 1000mg istället för 10mg. Kanske fanns inte ens läkemedlet i 1000mg. Efter e-receptens införande är allt tydligare för apoteket. bara de styrkor som läkemedlet finns i kan väljas. Det är många steg som ska fyllas i, varför risken att skriva fel dos av slarv knappt finns. Apoteken kontrollringer extremt sällan. Dessutom har kunskapen hos de som jobbar på apotek blivit lägre och lägre. Sannolikt för att det finns så många fler läkemedel att välja på. De hänger inte med.
Bältrosreceptet som ngn hänvisat till var på pappersreceptets tid. Då var det en helt annan grej. Det var troligen så enkelt att apotekaren inte kunde läsa läkarens handstil.
När det var pappersrecept hände det att pappersblock blev stulna och förfalskade av missbrukare. Det gjorde också att apoteken var mer vaksamma när det gäller narkotikaklassade läkemedel.
Slutsats: Jag är ytterst tveksam till att apotekare skulle ha larmat polisen. Enda möjligheten till det vore om läkaren var uppenbart psykotisk på apoteket och skrivit ut höga doser till sig själv av narkotikaklassat läkemedel