8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Har det inte redan skett? Det verkar inte som om läsförmågan finns där. Eller så finns den, men du har något slags filter som sorterar bort allt som inte passar in i din bild av vad som har hänt i fallet.

Jag har studerat filtret en tid nu och tror mig ha förstått hur det fungerar. Det är faktiskt ganska elegant konstruerat.

Totius skygglappsfilter, version 2025

Grundinställning: Domskälen från juli 2025 är facit. All ny information jämförs mot dem. Det som stämmer släpps igenom. Det som inte stämmer hamnar i skräpposten.

Regel 1: Kritik mot föräldrarna släpps alltid igenom. Ett LSS-ansvar som ingen har redovisat? Rakt in i inkorgen, flaggat som viktigt. Det räknas som nytt material, och det får gärna ändra bilden.

Regel 2: Kritik mot myndigheterna omklassificeras. Ensolution-rapporten märks som “värdelös”. Lex Sarah-rapporten krymps till en fråga om journalföring vid ett enda möte. Verksamhetschefen som ställde obekväma frågor märks som “inkompetent”. NA och Kaliber flyttas till mappen “pressetiskt haveri”.

Regel 3: Avsändaren avgör, inte innehållet. Om socialtjänstens egen granskning säger att handläggningen inte var rättssäker, så är det granskningen det är fel på. Om läkaren medger fel i orosanmälan, så har det inte ändrat domskälen.

Regel 4: Den egna historiken raderas automatiskt. Allt Totius själv skrev i början, om en läkare med “häpnadsväckande oskicklighet”, om ett “fullständigt haveri och en skandal”, om att man borde skämmas för att misstänkliggöra mamman, filtreras bort. Filtret är så effektivt att det fungerar även på avsändaren själv.

Regel 5: Tid gäller bara åt ett håll. Det som har hänt efter juli 2025 är irrelevant, om det inte pekar mot föräldrarna. Då är det plötsligt nytt och avgörande.

Det är ett imponerande filter, Totius. Det har bara ett problem: det sorterar inte bort fakta. Det sorterar bara bort dem ur din syn.

Har det inte redan skett? Det verkar inte som om läsförmågan finns där. Eller så finns den, men du har något slags filter som sorterar bort allt som inte passar in i din bild av vad som har hänt i fallet.

Jag har studerat filtret en tid nu och tror mig ha förstått hur det fungerar. Det är faktiskt ganska elegant konstruerat.

Totius skygglappsfilter, version 2025

Grundinställning: Domskälen från juli 2025 är facit. All ny information jämförs mot dem. Det som stämmer släpps igenom. Det som inte stämmer hamnar i skräpposten.

Regel 1: Kritik mot föräldrarna släpps alltid igenom. Ett LSS-ansvar som ingen har redovisat? Rakt in i inkorgen, flaggat som viktigt. Det räknas som nytt material, och det får gärna ändra bilden.

Regel 2: Kritik mot myndigheterna omklassificeras. Ensolution-rapporten märks som “värdelös”. Lex Sarah-rapporten krymps till en fråga om journalföring vid ett enda möte. Verksamhetschefen som ställde obekväma frågor märks som “inkompetent”. NA och Kaliber flyttas till mappen “pressetiskt haveri”.

Regel 3: Avsändaren avgör, inte innehållet. Om socialtjänstens egen granskning säger att handläggningen inte var rättssäker, så är det granskningen det är fel på. Om läkaren medger fel i orosanmälan, så har det inte ändrat domskälen.

Regel 4: Den egna historiken raderas automatiskt. Allt Totius själv skrev i början, om en läkare med “häpnadsväckande oskicklighet”, om ett “fullständigt haveri och en skandal”, om att man borde skämmas för att misstänkliggöra mamman, filtreras bort. Filtret är så effektivt att det fungerar även på avsändaren själv.

Regel 5: Tid gäller bara åt ett håll. Det som har hänt efter juli 2025 är irrelevant, om det inte pekar mot föräldrarna. Då är det plötsligt nytt och avgörande.

Det är ett imponerande filter, Totius. Det har bara ett problem: det sorterar inte bort fakta. Det sorterar bara bort dem ur din syn.

Är det inte fantastiskt att man faktiskt kan byta åsikt utifrån en objektiv diskussion är väl snarare där fokus bör ligga?

Ja, problemet är bara att Totius har gått åt rakt motsatt håll, Doktorn. Socialtjänstens egen bedömning är numera att det som en gång var en påtaglig risk nu är en försumbar risk. Ändå har Totius låst sig vid domskälen från juli 2025, och du tar honom i försvar.

Det är väl motsatsen till en objektiv diskussion. Det har kommit in mängder av nytt material som pekar åt rakt motsatt håll, och som gav den gamle Totius från december 2025 rätt.

Tänk efter vad det betyder. För att vården ska upphöra måste förhållandena ha förändrats varaktigt och genomgripande. Det är den regel ni har slagit oss i huvudet med hela tråden. Så vad har föräldrarna gjort under året som har förvandlat en påtaglig risk till en försumbar? Elsa har fortfarande sin sjukdom. Föräldrarna är samma föräldrar.

Det finns två möjliga förklaringar. Antingen har föräldrarna genomgått en genomgripande förändring som ingen kan peka på. Eller så var risken aldrig vad den sades vara. Socialtjänsten har valt sitt svar.

Så när du försvarar Totius, vilken Totius försvarar du? Den som i december kallade fallet “ett fullständigt haveri och en skandal”, eller den som i dag håller fast vid domskäl som socialtjänsten själv har lämnat bakom sig?

Nu har du fattat fel igen. Min tidigare kritik kvarstår. Det som tillkommit är LSS-haveri och pressetiskt haveri. När man kompenserar för den vinklade mediebilden (som lurade mig i början) är domskälen rimliga och inget har framkommit som talar mot dessa.

Du säger att din tidigare kritik kvarstår. Din tidigare kritik var att läkaren medgav att det stod fel i orosanmälan, att Elsa hade felbehandlats i åratal, och att det var “fullständigt oacceptabelt” att socialtjänsten missade det. Om det fortfarande gäller, hur kan domskäl som byggde på den orosanmälan och den utredningen vara rimliga? Båda kan inte stämma samtidigt.

Och att läkaren medgav fel kom inte från medierna. Det kom från ett vittnesförhör i rätten. Det var inte Kaliber som lurade dig där.

Du säger att inget har framkommit som talar mot domskälen. Sedan juli 2025 har vi fått Ensolution, Lex Sarah-rapporten, socialtjänstens egen bedömning att vårdens journalanteckningar var bristfälliga och otydliga, och ett beslut om att vården ska upphöra. Du kan tycka att det väger lätt, men du kan inte säga att det inte finns.

Och LSS-haveriet: vad består det av, konkret? Och hur skulle det visa att det fanns en påtaglig risk för Elsas hälsa enligt 2 § LVU? Om du kompenserar för den vinklade mediebilden, kompensera också för den vinklade orosanmälan. Annars är det bara åt ena hållet du justerar.

Är det inte fantastiskt att man faktiskt kan byta åsikt utifrån en objektiv diskussion är väl snarare där fokus bör ligga?

Just det, och LSS-haveriet består i att mamman och styvpappan inte följt LSS.

Ja, problemet är bara att Totius har gått åt rakt motsatt håll, Doktorn. Socialtjänstens egen bedömning är numera att det som en gång var en påtaglig risk nu är en försumbar risk. Ändå har Totius låst sig vid domskälen från juli 2025, och du tar honom i försvar.

Det är väl motsatsen till en objektiv diskussion. Det har kommit in mängder av nytt material som pekar åt rakt motsatt håll, och som gav den gamle Totius från december 2025 rätt.

Tänk efter vad det betyder. För att vården ska upphöra måste förhållandena ha förändrats varaktigt och genomgripande. Det är den regel ni har slagit oss i huvudet med hela tråden. Så vad har föräldrarna gjort under året som har förvandlat en påtaglig risk till en försumbar? Elsa har fortfarande sin sjukdom. Föräldrarna är samma föräldrar.

Det finns två möjliga förklaringar. Antingen har föräldrarna genomgått en genomgripande förändring som ingen kan peka på. Eller så var risken aldrig vad den sades vara. Socialtjänsten har valt sitt svar.

Så när du försvarar Totius, vilken Totius försvarar du? Den som i december kallade fallet “ett fullständigt haveri och en skandal”, eller den som i dag håller fast vid domskäl som socialtjänsten själv har lämnat bakom sig?

Doktorns ordlista för objektiv diskussion

Jag har försökt förstå vad Doktorn menar med “objektiv diskussion”. Efter att ha läst tråden noga tror jag att jag har knäckt koden. Här är en ordlista för nya läsare:

Objektivt: Allt som en myndighet har skrivit, beslutat eller sagt. Särskilt om det står i en dom från juli 2025.

Subjektivt: Allt som talar emot det ovanstående. Även om det också är skrivet av en myndighet.

Källkritik: Att ifrågasätta Kaliber, NA, Ensolution och Lex Sarah-rapporten. Gäller inte orosanmälan.

Vinklad mediebild: Medierapportering som granskar myndigheter.

Saklig granskning: Myndigheters egen beskrivning av sig själva.

Konsultrapport: Värdelös, om den kritiserar. Hade varit ett viktigt underlag om den hade friat.

Ny information: Något som har tillkommit efter juli 2025 och som pekar mot föräldrarna. Allt annat kallas “ingenting som framkommit”.

Försumbar risk: Ett begrepp som inte förekommer i Doktorns ordlista, eftersom det skulle innebära att den påtagliga risken kanske aldrig var påtaglig.

Ifrågasätta: Något man gör med föräldrar, journalister och kritiker. Aldrig med läkare, socialsekreterare eller domstolar.

Ergo: allt en myndighetsperson kläcker ur sig är den absoluta sanningen, och den som säger emot är subjektiv. Det är en ganska bekväm definition av objektivitet. Den har bara ett problem: den kräver att man aldrig läser något som har hänt efter juli 2025.

Objektivitet, Doktorn, är att väga allt material, även det som säger emot en själv. Det är också vad regeringsformen kräver av myndigheterna: saklighet och opartiskhet. Det borde gälla dem som försvarar myndigheterna också.

Fast det där är ju inte alls sant vilket har påpekats för dig.

Vården har nu koll på Elsas symtom och vet att hon kan äta.

Man har beaktat en bättring som överstiger den som förväntas avseende det naturliga förloppet vid PIPO.

Pappan är inblandad i hennes mående och man har nu ytterligare en källa till hennes mående i hemmet.

Är inte detta en förändring av förutsättningarna så säg?

Totius skrev det själv i december: “När vården korrigerat sitt misstag blev barnet bättre.”