Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Det som är mer intressant är varför har USÖ gjort en kovändning om droppet, något som helt går emot vad som står i domarna?
Ja, uppgifterna om näringsdroppet behöver naturligtvis klarläggas. Men varför skulle det utesluta en granskning av assistansverksamheten?
Jag tycker snarare att många viktiga svar borde kunna finnas i assistansens egen dokumentation.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska betydelsefulla händelser, omständigheter och åtgärder dokumenteras fortlöpande inom LSS-verksamheten. Med tanke på hur svårt sjuk Elsa beskrevs vara borde den dokumentationen vara högst relevant.
Vad åt Elsa egentligen, hur mycket och när? Fanns skillnader mellan matintaget hemma och i skolan? När uppstod smärta, illamående och utmattning? Kunde man se samband mellan maten och symtomen? Hur fungerade hon i olika miljöer och vilka förändringar uppmärksammades över tid?
Det är ju just sådana observationer som assistenterna hade särskilda möjligheter att göra genom sin dagliga närvaro.
Wilma beskriver ett barn som var så utmattat att hon behövde bära henne. Mamman har under flera år beskrivit en flicka som bara blev sjukare. Hur dokumenterades dessa allvarliga uppgifter inom assistansen?
Wilma började dessutom föra matdagbok först vintern 2024/2025, på eget initiativ. Vilken dokumentation fanns under åren dessförinnan? Och vad dokumenterades i hemmet, där mamman och styvpappan själva arbetade som assistenter?
Både mamman och Wilma har uppgett att de inte fick gehör hos vården. Fick assistansanordnaren ta del av deras oro? Vad gjorde Livsam i så fall? Har bolaget framfört formella klagomål, gjort någon anmälan till IVO eller vidtagit andra åtgärder?
Du har själv argumenterat för vikten av oberoende granskning. Varför skulle vi då inte också vilja undersöka assistansbolagets dokumentation och agerande?
Jag påstår inte att dokumentationen innehåller alla svar eller att bolaget har gjort fel. Men den kan vara en viktig pusselbit för att förstå vad Elsa faktiskt åt, hur hon mådde och vilken information som fördes vidare.
Om vi verkligen vill förstå vad som hände Elsa måste väl hela ansvarskedjan granskas, inte bara vården? Och inte minst är det viktigt att undersöka hur dokumentationen och informationsöverföringen fungerade inom assistansen, särskilt mot bakgrund av att vården upplevde brister i informationen kring Elsas symtom och faktiska matintag.