Hisingens historia

Men då undrar man varför Martin Ahlstedt ville vandra till Önneröd på Hisingen?:

https://allaplatserna.blog/2019/01/03/gransvandring-pa-hisingen-del-4/

Men projektet är inte färdigt. Vid gränsvandringen 2017 kom vi aldrig vidare efter att ha slagit oss till ro vid den vackra utsikten från gränsmärket Stora Vette. Därifrån finns en bra gränsmur att följa genom skogen mellan Länsmansgården/Biskopsgården (i Västergötland) och Önneröd/Sörred (i Bohuslän).

Önneröd låg (nu är det en instrumentbrädafabrik på platsen) ju nästan rakt väster om Stora Vette:

https://kartbild.com/?marker=57.733201,11.845386#14/57.73318/11.84565/0x10000


Så har jag också förstått det:

https://allaplatserna.blog/2017/10/19/gransvandring-pa-hisingen/

Joh. Kalén (han verkar aldrig använda hela sitt förnamn) sammanställer i sin bok ett antal olika gränslistor. Hans viktigaste förteckning över just Hisingens gränsmärken är från 1554. När han nästan 380 år senare ger sig ut på jakt efter gränsmärkena lyckas han inte hitta alla. Kalén stötte alltså på svårigheter i sin gränsvandring redan på 30-talet, och det är knappast lättare nu. Det har byggts rejält på Hisingen under 1900-talet. På ett ställe skär t ex en Volvofabrik rakt igenom gränsen. Kartan här är från Kaléns bok, det är han själv som numrerat och ritat ut sina gränsmärken.

Men att det troligen aldrig har funnits några gränsmärken för Arendals-enklaven:

https://allaplatserna.blog/2019/01/03/gransvandring-pa-hisingen-del-4/

I boken Bohuslänska gränsmärken, som vi hade mycket glädje av 2017 saknas gränsmärken för Arendalsenklaven.

Jag trodde att jag hade hittat ett exempel:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Margareta_Huitfeldt

Hijssings fogderij. Biörnland sogn — Storegaard.
Backe sogn — Lerije.
...
Sodeness. Åskim sogn — Aanneröd, Rörviig.

Men "Åskim sogn" visade sig vara Askums socken.

PS
Tack för info om minigolfen och kameraövervakningen.

Äldre historiska kartor hos Lantmäteriet

Besöker man:

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/overview

och "pillar lite på" filtret, finner man:

------------------------
1600-TAL Västergötland, dal, halland och bohus län

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/O37/4c4d535f4f3337/lms2/LMS/V%C3%A4sterg%C3%B6tland,%20dal,%20halland%20och%20 bohus%20l%C3%A4n/Geografisk%20avritning

------------------------
1687 bohuslän

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/N10/4c4d535f4e3130/lms2/LMS/%C3%96ver%20bohusl%C3%A4n/Geografisk%20avritning

------------------------
1688 bohuslän

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/N11/4c4d535f4e3131/lms2/LMS/%C3%96ver%20bohusl%C3%A4n/Geografisk%20avritning

------------------------
1689 Skaraborg, älvsborg, dalsland, halland och bohus län

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/P3/4c4d535f5033/lms2/LMS/Skaraborg,%20%C3%A4lvsborg,%20dalsland,%20halland% 20och%20bohus%20l%C3%A4n/Geografisk%20karta

------------------------
1689 Västergötland, dal, halland och bohus län

Obs! 2 olika kartor på 2 sidor

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/N12/4c4d535f4e3132/lms2/LMS/V%C3%A4sterg%C3%B6tland,%20dal,%20halland%20och%20 bohus%20l%C3%A4n/Geografisk%20avritning

------------------------
1692 Älvsborgs och skaraborgs län

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/P19/4c4d535f503139/lms2/LMS/%C3%84lvsborgs%20och%20skaraborgs%20l%C3%A4n/Karta

------------------------
SENT 1600-TAL BOHUS

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/LL@91/4c4d535f4c4c2f3931/lms2/LMS/Handritad/BOHUS

------------------------
1733 GÖTEBORG OCH BOHUS

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/VK@14/4c4d535f564b2f3134/lms2/LMS/VK@14/G%C3%96TEBORG%20OCH%20BOHUS

------------------------
1774 GÖTEBORG OCH NORRKÖPING, STRÖMMAR FÖR SEGELFARTEN

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/GK@17/4c4d535f474b2f3137/lms2/LMS/GK@17/G%C3%96TEBORG%20OCH%20NORRK%C3%96PING,%20STR%C3%96 MMAR%20F%C3%96R%20SEGELFARTEN

------------------------
1809 KARTA Göteborgs stad Göteborgs stad

https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/WE-38/4c4d535f57452d3338/lms2/LMS/G%C3%B6teborgs%20stad%20G%C3%B6teborgs%20stad/KARTA

------------------------

Hisingen syns på samtliga.

Vill man, kan man ladda ner kartorna som pdf:er.

Om man är van vid att norr är upp, kan man då rotera pdf:erna för många av kartorna 90 grader moturs. Eller så kan man rotera mobilen, Eller ögonen...

Min favoritkarta beträffande gränsen är 1687 bohuslän. Både Pansarkvillen och Kvillen skymtar.

Jag brukar studera den samtidigt som 1689 Skaraborg, älvsborg, dalsland, halland och bohus län, där t.ex. Kornhalls färja är med.

Jag vet inte hur förtrogen du är med området, men jag rastar en bekants hund där varje dag. Hen har en obotlig sjukdom och klarar inte av det själv längre.

Hur som helst frågade jag en på parkeringen i går. Han skulle dit och var uppenbarligen någon form av jugge, men han hade ingen aning. Dock sade han att hans dotter dansade där. Det var mitt på dagen, varför jag tror att dansade betydde någon sorts kulturell dans, bosnisk folkdans då skulle jag gissa.

Så det kan inte vara så väldigt skumt.

Vad gäller hundar, om du tältar på parkeringen ett tag kommer du märka att folk tar arbetshundar dit, eller hundar som bara rent allmänt behöver motion.

Man märker dem lätt; någon kommer i en bil med bur, har med sig cykel, och jycken är inte världens minsta. Det är rätt seriösa ägare, så det är ofta mallar, schäfrar, huskies och liknande som dyker upp. Själv är jag ute med en som har flera syskon som jobbar för polis och militär i Sverige och Norge, och han behöver action, om man säger så. Då är det väldigt bra med ett grönområde där man kan leka och där han kan få rasa av sig.

Det fungerar att han går lös eftersom han är väluppfostrad, men man kan förstås inte gå med näsan i mobilen.

Väldigt bra jobb med de olika kartorna förresten, där ser man tydligt att det fanns en bit Norge ända ned till älven.

Den officiella Riksgränsen

Numera landskapsgränsen...

Landskapsgränsen kan man visa i Fornsök:

Om man klickar på min favoritfornlämning i Fornsök:

https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/564b64af-52b4-4269-97e2-73e1763fb1c6

Poppar följande upp:

L1960:2326 Hällristning

AÄ-nummer:Lundby 316:1

Län: Västra Götaland
Kommun: Göteborg
Landskap: Bohuslän
Socken: Göteborg

Låt oss ignorera det där med "Lundby" och "Socken". Det är "Landskap" som är intressant.

Hur kan Riksantikvarieämbetet veta att hällristningen är ristad i Bohuslän? Jo, de har tillgång till landskapsgränsen från Lantmäteriet!

Man aktiverar gränsen i Fornsök, genom att klicka i "Landskap" under "Välj lager".

Zoomar man ut lite, ser man etiketterna "Bohuslän" och "Västergötland" i kartan -- och landskapsgränsen.

Zoomar man ut mer, ser man hur gränsen passerar genom Volvo Torslandaverkens montering (TC) och måleri (TB), samt precis söder om Batterifabriken (numera padelbanor...).

Äntligen ser man den officiella landskapsgränsen vid Arendalsenklaven och Torslandaverken!

Längre dokument på Internet, som berättar om Hisingens historia

Kyrkogårdshistoria -- Björlanda socken

Om du tycker att det är spännande med kyrkogårdar i Göteborg, finns det en guldgruva i arkivet Carlotta. Kyrkogårdar och kyrkor i Hisingens samtliga sju socknar beskrivs i minst fyra olika dokument. Men det är inte helt lätt att vaska fram dokumenten på Carlotta:

https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web

De mest spännande kyrkogårdarna på Hisingen ligger inte vid kyrkor eller kapell, utan ute i ingenstans. En i Lundby socken, en i Rödbo och den mest spännande i Backa. Den i Backa kallade vi barn för Judekyrkogården, men jag har nu lärt mig att den egentligen heter något helt annat.

Den enda spännande kyrkogården i direkt anslutning till sockenkyrkan är Björlanda, speciellt om man vågar sig ut genom den södra stigporten till Törnrosdalen. Under Vargtimmen. Utan svärd...

Här kan man lära sig mer om Björlanda socken, Björlanda kyrka och Björlanda kyrkogård:

https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/image/blob/1148250/Kyrkog%C3%A5rdsrapport%2010.pdf

Historik - Björlanda kyrkogård

Att kyrkan alltid har legat på byns mark tyder på att Björlanda by var den mäktigaste i socknen under den tid då bygden blev kristen. Namnet har socknen fått efter kyrkbyn.

Byarna i Björlanda var mycket små. Det bevarade kartmaterialet från 1600-talet gällande Björlanda visar frälsehemmanen Kallhed, Nolvik, Låssby, Steneby och Lunnegården.

Situationsplan och planskiss över Björlanda kyrka.

Björlanda kyrka ligger på en av områdets högsta punkter, ca en kilometer från havet. Kyrkan kan ha placerats där av försvarsskäl då bygden under lång tid har varit ett oroligt område

Kyrkans äldsta delar uppskattas härstamma från 1100- eller 1200-talet.

Kyrkoherde Gregorius Stobaeus framförde kritik mot skapelsedagarnas oordning. Efter ett meningsutbyte, angående rätta programmet för skapelsens framställning, avkunnades kuratorernas dom år 1758 till Holms fördel.

Klockstapeln reparerades år 1626

Kyrkogården nämns redan i ett medeltida diplom den 30 mars år 1382 angående ett jordköp, vilket ägde rum "a Biorlanda kirkiu garde".

Gravstenarna på Björlanda kyrkogård speglar betydelsen av jordbruksnäringen i trakten vid tiden kring sekelskiftet. Yrkestitlarna i kvarter 1 samt museigravarna anger uteslutande hemmansägare respektive lantbrukare.

Jordbrukande yrkesgrupper dominerar även i kvarteren 2-6. Här finns dock andra yrkesgrupper, som t ex häradsdomare, trotjänarinna och lärarinna representerade. I kvarter 6 finns en kopparslagare, tulltjänsteman, orgelnist samt smedmästare begravda.

Den södra porten är smalare och öppningen är till hälften igenmurad upp till brösthöjd. Detta ger en trång ingång som stängs med en gjutjärnsgrind.

Längre dokument på Internet, som berättar om Hisingens historia

Kyrkogårdshistoria -- Lundby socken

Lundby socken är den enda socknen på Hisingen, som har fått ett eget kompendium -- ett kompendium på 100 sidor. Ändå fanns det inte plats för att ens nämna den enda spännande kyrkogården i Lundby socken.

Troligen p.g.a. att alla döda inte är lika mycket värda enligt Svenska Kyrkan och därmed Göteborgs kyrkogårdsförvaltning, som har hand om det operativa.

Men det kan kanske också bero på att kyrkogårdshistoriker inte vill att föräldrar skall berätta vad som händer med barn, som inte hedrar sin fader och moder. Jag tänker på fläcktyfus, men även på Kinapest i form av böldpest, lungpest och blodpest, samt Engelska svetten, Spanska sjukan, Kinaviruset eller Indisk kolera.

Här kan man lära sig mer om Lundby socken och tre av Lundbys kyrkor med de två tillhörande kyrkogårdarna:

https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/image/blob/1147970/Kyrkog%C3%A5rdsrapport%209.pdf

Lundby by historia kan med namnets hjtilp och arkeologiska ffnd håirledas till ftirhistorisk tid. Byn har troligtvis uppkallats efte¡ en helig lund dit folk sökfe sig ftir att utöva sin religion. I Lundby låg också sedan gammalt håiradets tingsplats. Att byn redan var av betydelse och utgjorde ett bygdecentrum kan antagas ha varit en av orsakerna till att kyrkan byggdes just dåir.

År 1253 lyckades Birger Jarl vid ett möte med den norske kungen Håkon erhålla Lundby och Tuve socknar, varvid det efterüaktade Våisterhavet nåddes.

Inte fìinåin fram emot mitten av 1700-talet uppnåddes fred och försoning ftir Nordens befolkning, samtidigt som den ekonomiska välfÌirden fìirbättrades.

Under 1500+alets mitt bestod Lundby av sjutton hemman och utgjorde dËirmed en av Hisingens största byar. I början av 1700-talet karterade och beskrev traktens lantmätare Lundby by och genom detta a¡bete ges ft)r lorsta gången en bild av hur det såg ut i byn.

Stengärdesgårdar inhägnade inägorna och skyddade våixande säd och foder på åker och zing fran betande djur på utma¡kerna.

Det ä¡ efter dessa utflyttade gardar som t ex stadsdelen Bråimaregården, Fogdegårdsskolan och flera gator har fått sitt namn.

Teckning utfiird av Bresewitz föresttillande Sannegårdsmonumentet med Lundby kyrkby i bakgrunden.

Fran ca 1760 började man att koka tran av sillen till lysolja och den anvtindes även som ingrediens i såpa och fÌirg. Sillhanteringen gav nytt liv åt landsbygdens fattiga, då folkökningen tidigare hade varit stöne än jorden kunde nåira. NÈir sillen åter ffirsvann 1809 tog den med sig det relativa välstånd som den fìirt med sig.

Efter renoveringen på 1930-talet ha¡ þrkan inte genomgått några större ft)råindringar. Under I97D-talet fanns det dock planer på att bygga ut sakristian mot söder fìir att få plats med toalett och omklädningsrirm. Efter att ftirsamlingen fått ftirslaget godkåint av Riksantikvarieåimbetet, överklagades beslutet av Byggnadsnämnden och Göteborgs historiska museum. Församlingen beståimde sig istället, efter flertalet turer, ftir att använda sig av det Ih¡eska gravkoret vid installation av tvätt- och toalettrum.

I Lundby dominerade adelsfamiljerna Ihre, Stålhandske, Cronacker, Hjtuta och Eketrä.

Det mest eftertraktade området att begravas på var direkt öster om kyrkan och kartan visa¡ att denna plats var ftirbehållen folket på Prästgården. Förutom gardamas speciella gravplatser var dela¡ av kyrkogården åimnade ftir de som inte var hemmansägare, vilket kallades ffir allmänning. I den håindelse att ett hemmans gravplats skulle bli full fanns en speciell allmåinning dåir endast hemmansägare fick gravsättas.

År 1969 konstaterades att en upprustring av byggnadema skulle medfüra avsevärda kosûrader. Eftersom det var möjligt att lösa frågan om bostad åt kyrkoherden på annat sätt, samt att ma¡ken behövdes till kyrkogardens utvidgning, beslöt man sig ftir att riva prästgarden med tillhörande uthusbyggnad.sl Prästgården brann dock ner år 1970 innan man påbörjat rivningen.

Natten den 7 februari 1993 slutade Lundby nya kyrkas historia genom en brand.

kyrkan inte ansågs ha riksintresse

På Lundby nya kyrkogard kan man med hjälp av de titlar som som star på gravstenarna urskilja framftir allt tre dominanta verksamhetsgrenar efter 1880-talet. Den största är naturligt nog yrken med en eller annan anknytning till havet. Det fiirekommer många kaptener och sjöingenjörer.

Sven Almqvist ( I 840- 193 1 )

kontraktsprost P Rydholm (1853-1927)... ^Ä¡et innan han avled publicerades hans "Anteckningar ur Lundby historia" som bla varit till hjälp vid tecknandet av de historiska avsnitten i ftireliggande rapport.

Nåir grawarden åir rengjord få¡ resultatet inte va¡a sådant att man sammanblandar den med en nyhuggen va¡d. Patinarss är mycket viktigt på ett objekt som stått utomhus i flera hundra ar. De fÌirgñrändringar som skapats genom a¡en bör visas respekt. Tidsintervallet skall vara synligt. Rengöring som har giorts kan inte göras ogiord eftersom rengöring inte tir en reversibel behandling. Sluta dåirftir medan tid ¿ir.

Extremt viktig varning!

Ta inte med barn om du besöker hällristningen. Den vaktas nämligen av ryska människoätande vakthundar. Själva hällristningen är inte värd en omväg. Det är vägen dit, förbi hundarna, som är värd besväret. Detta är ingen skröna. Här syns hundgården tydligt:

https://maps.app.goo.gl/UaZFEYnBo2YsZVfv7

57°42'11.5"N 11°51'14.0"E (57.703206, 11.853880)

Zooma in i 3D om du vågar...

Vikans Hällristningar:

https://maps.app.goo.gl/tECayuRCwJvya8Pu9

Jag skulle vilja påstå att hällristningen är några meter längre västerut än den röda nålen. Precis väster om den nedrivna informationsskylten, som man ser, om man zoomar in.


Apropå hundar och skumt...

Har du möjligen en susning om vad det är för skumma hundar som vaktar hällristningen?

Vad jag kunde se, finns det ingen hundport in genom staketet till Eliasson & Lund Industrial Partner:s byggnad.

Vi som cyklar runt i Storgöteborg har lärt oss att undvika vissa platser med hundar. Speciellt platser där goa gubbar och gummor sitter och eldar kablar. Men jag fick inte uppfattningen att detta var en sådan plats. Men så dyker en hundrastgård upp ute i ingenstans...


Tackar! Kartorna var inte målet, utan något jag fann längs vägen. Målet var att hitta originalet till den här kartan:

https://allaplatserna.blog/wp-content/uploads/2017/10/grc3a4ns-28.jpg

från:

https://allaplatserna.blog/2017/10/19/gransvandring-pa-hisingen/

Min absoluta favoritgränskarta!

Min AI hittade originalet till slut, efter lite lirkande...

Ringde bolaget Eliasson & Lund och frågade. Den som svarade sade att det är en privatperson som har hundar där, och att de inte skulle kunna komma ut och attackera folk. Men, så han kände till dem.

Ja, det märks ju även på den Bohuslänska dialekten. Ord som "ha" istället för "va"; "Åpen" istället för "Öppen", "Ha dä" istället för "vi ses", etc,etc.

Inte speciellt, men för länge sedan cyklade jag runt elljusspåret. Jag kan nästan svära på att det var ett sågspånsspår då. Ett blött. Och att spåret låg i Länsmansgården och inte i Svarte Mosse, som det verkar göra nu.

Men nu i höst cyklade jag upp till Stora Vette från Helgered. Givetvis p.g.a. mitt nya specialintresse -- landskapsgränsen.

Jag tog en tur som passerade Jämmerberget, Skändla Rös, Stora fornborgen i Hedlunds park, Stora Vette, Väderutsikten och tre av Hisingens fyra viktiga och spektakulära urgamla fornminnen:

https://www.helahisingen.se/vandringsbloggen-aterbesok-pa-hisingens-fornminnen/

Tre är av dom är otillgängliga och saknar aktuell information. Det finns en uppenbar risk att de förstörs eller skadas. Frågan är, vem är ansvarig?

Brukar du vandra ner till Helgered?

Vad som slog mig är hur "oblandat" Helgered är, trots att det bara ligger 200 m från Solstrålegatan, som en gång i tiden var ett av Göteborgs absolut värsta områden. Nuförtiden ser det dock trevligt ut. På Hisingen var det nog bara Fyrklövern och ungkarlshotellet i Rambergsstaden som var värre.

Längre dokument på Internet, som berättar om Hisingens historia

Kyrkogårdshistoria -- Backa socken

Det visar sig allt mer att jag och traktens kyrkogårdskonservatorer -- även om vi alla brinner för kyrkogårdar -- inte alls är intresserade av samma artefakter...

I kompendiet för Backa socken nämns inte ens Hisingens enda riktigt spännande kyrkogård -- Judekyrkogården. Ändå rekommenderar jag en läsning av kompendiet, mycket tack vare Backas sockenhistoria och litteraturförteckningen, men framför allt p.g.a. det trevliga gamla fotografiet över socknen med kyrkan i centrum:

https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/image/blob/1149264/Kyrkog%C3%A5rdsrapport%2011.pdf

Backa socken omtalas för första gången år 1388 i Röde Bok, som utgör en förteckning över Oslobiskopens Eysteins jordegendomar. Håir omnämns också Skor (Skår), Thingststadz, Laetrgu (Låirje) och Takunni (Tagene).

Före 1658 tillhörde Backa socken Danmark-Norge. Grannsocknarna Tuve och Lundby tillhörde dåiremot Sverige. Backa socken ingick mellan åren 1680 och 1823 i Västra Hisings håirad, mellan ånen 1824-1887 i Västra och Öst¡a Hisings härad och mellan åren 1888 och 1947 i Askims, Hisings och Sävedals håirad. Sedan den l januari 1948 är Backa socken införlivad med Göteborgs kommun.

Vid älvstranden öster om Backa lcyrka f,rnns rester efter en skans, som anlades under de svensk-danska striderna 1643-45, den s k Hannibalsfejden.

En båtsman fick kontant lön och ett torp med tillhörande füer, äng och kåltäppa. Han underhölls av tre gårdar, som bildade en rote. I Backa fanns det 10 rotar.

Laga skiftet inleddes på 1830{alet i Backa socken.

Befolkningsökningen vid denna tid ledde till sjukdomar och livsmedelsbrist.

År 1860 levde 900 personer i Backa socken.

Backaborna ansågs vid denna tid vara " ett vrilbcirgat slrikte" och "att folket hrir cir det förmögnaste på Hisingen"

Då Backa blev en stadsdel i Göteborg 1948 fanns i området 4 000 invånare varav hälften var industriarbetare. Det var under denna period Ringön började få betydelse som industriområde.

Expropriationsdomstolen fastställde 1965 inlösen för bl aI-nrje by, där samtliga fastigheter utom Bäckebol gård inlöstes, eftersom den var sþddad enli gt kulturmilj öIagen.

Backa bildade en egen församling först år 1928. Innan dess var Backa annexförsamling i Säve, Backa och Björlanda pastorat.

Kyrkan och klockstapeln revs och ersattes av den nuvarande kyrkan som började bebyggas ãLr 1864.

I protokollet anges att "De trenne sistafribcinkarna ciro afseddaför icke hemmansdgare, såsom båtsmän, torpare och backsittare samt inhyseshjon får icke göra intrång i de Hemmans bcinkar under hvilket de lyda".

Backa kyrka va¡ ftirr ett tydligt landmåirke i det omgivande odlingslandskapet. Kyrkogårdens planterade trädkrans utmåi¡ker sig i det för öwigt trädfattiga området. I förgrunden syns Skårs gård. I bildens vänsfta del ligger Backa Västergård och till höger syns Backa Annexgård. Notera den garnla tornspiran.

I ett kyrkostämmoprotokoll i maj 1927 framkommer kyrkans renoveringsbehov med önskan om ny tornspira, reparation av tornets murkrön samt ändring av vapenhuset. Tornspiran var kraftigt rötangripen vilket förorsakats av dålig ventilation och att den täckande kopparklädseln inte motstått klimatpåfrestningarna. Träspirans sirliga form försvårade tillsyn och underhå[. Återuppbyggnaden av en ny tornspira i enlighet med den ursprungliga beråiknades vara ett alltför kostsamt alternativ. Arkitekten förordade istället en tornavslutning som påstods bättre motstå klimatet och samtidigt krävde mindre underhåll. Kyrkans siluett förändrades dramatiskt då den nya tornhuvens form och proportioner ktaftigt avvek från den tidigare smäckra tornspiran.

Gravstenarnas inskriptioner ger en uppfattning om vilka personer och yrkeskategorier som levt och verkat i socknen. Backas långa tradition som jordbuksbygd avspeglas tydligt i gravstenarnas inskriptioner. Många hemmansägare och lantbrukare var våilbeställda vilket pfüostade gravvårdar visar. Hemmansägare dominerar bland gravvårdarna. Yrken som riksdagsman, häradsdomare, "nemndeman" och båtsman.

Minnesstenen i den sydvästra delen av kyrkogården minner om kolerans offer, liksom en gravsten som rests över en "enkoman" som avled i sjukdomen år 1834.

"Svenskamerikanaren" är en udda identitet som anges på en gravvård från 1900-talets början.

Det går en skarp skiljelinje mellan hyreshusen och förmodligen bostadsrätterna och Helgered och åt väst. Du kan kolla på valresultatet, men Helgered känns som en annan värld. Ungarna från Länsmansgården är förmodligen sällan där, fast det bara är några hundra meter.

Stigarna från idrottsplatsen ner till Helgered är väl underhållna. Där ifrån kan man lätt ta sig tillbaka åt nordöst för att komma till cykelvägen igen, och på cykelvägen är det sedan lätt att gå söderut till IP-n igen. Det är en helt ok tur, oavsett var man startar. Första gången jag var i Helgered knackade jag på hos en för att fråga om vägen: det är ändå ett antal olika gator. Jag har väl gått lite längre än det med hunden, då ena ledet inte var på cykelbanan, men det är några km 2,5 till 3 kanske, beroende på hur man går, och det tar väl 60-80 minuter. Hunden är ju jäkligt snabb, men kan också stanna och sniffa på samma plats i mer än 10 minuter.

Jag har inte gett mig ut i området utan stigar, sydväst om Helgered, och ska vi göra det får jag gå ensam en gång och kolla först.

Om socknar på Hisingen - man brukar kunna avgöra från kyrkoböcker om ett område består av stadsbor eller bönder. En socken kan vara integrerad i en stad utan att officiellt vara en del av den, man märker det på inflyttning och dödsmönster och sådana saker.

Skanska köpte Solstrålegatan och gjorde bostadsrätter där i mitten av 80-talet. Det finns fler br-föreningar väster om Länsmanstorget och de kanske är från ungefär samma tid.