Vad exakt lockar med nationalsocialism?

Fattar lika lite om varför folk nassar sig nu som innan.

Folk nassar sig främst pga psykisk ohälsa samt en en mjuk hjärna. Vänstern böjer sig åt alla håll som uppfattas orimligt sjukt och vidrigt.
Nu är det trendigt hos vänstern att hata och vilja utplåna judar. Islam är vänsterns nya kulle att dö på.

Nu har jag läst igenom tråden och inte en enda person har kunnat förklara varför denna ideologi är lockande. Snarare har det kommit en massa ursäkter om att ideologin visst inte är så rasistisk och darwinistisk som jag säger, men här är det i sak fel. Låt oss titta på vad Hitler faktiskt sa:

Angående rasismen:
Ur kapitel 11, ”Folk och ras” (del 1)

Angående nazismens utopi:

Ur del 2, kapitel 2, ”Staten”

Darwinismen, rashierarki, imperialismen och den starke statens överlevnad över den svage är grundelement i den nazistiska ideologin. Detta skulle innebära i praktiken konstant krig för att "rena folket" och att en nation ständigt måste expandera för att överleva. Detta är alltså ingenj myt utan det är vad nazisterna faktiskt ville. De som idag är nazister och förnekar detta förnekar därmed också de mest grundläggande elementen i den nazistiska ideologin, och därmed antar jag att dessa personer inte valt nazistiska ideologin av rationella skäl utan att man valt denna ideologi för att man vill känna sig rebellisk, vilket enligt mig blir patetisk om man faktiskt har det som drivkraft som en vuxen människa.

Du gör ett generalfel från början. Du tänker på alla dessa -ismer. Det är inte så det funkar. Det är personligheterna som lockar. Vissa i tråden nämner historiska personligheter, men mer relevant är samtida personligheter.

Den här trojkan som satt och svamlade ihop på Radio Svegot

• Dan Eriksson
• Magnus Söderman
• Björn Björkqvist

Jag kommer ihåg att Offervilja sade att Björn ser ut som en ost!

Hur kan man inte gilla detta?

Främst är det väl Volksgemeinschaft - samhörighet. Ett vi mot dom. Kärleken till den egna rasen. Sedan är ideologin kraftigt geopolitiskt tidsenlig. Just då var judarna en problematisk grupp som belastades för allt.


Finns väl inte direkt uttalat någonstans inom nationalsocialismen utan det är din egen tolkning. Vänstermänniskor tror ofta att dom själva står för någon slags rättvisa och jämlikhet. Men det är ett bedrägeri.

Jag hoppas du också är medveten om att kommunismen skördat betydligt fler offer av mänskligheten än nationalsocialismen? Både i direkt lidande och folkmord.


Definitionen av vad som är en bättre plats skiljer sig kraftigt mellan olika människor. Vissa anser kanske att ett Europa totaldominerat av vita är just en bättre plats.

För att göra en sak väldigt klart: Jag avskyr kommunismen lika intensivt som jag hatar nazismen. Kommunismen är en dysfunktionell ideologi som enbart försvaras av bottenskrapet av mänskligheten, oftast äldre 68-vänstern som vägrar ge upp tanken om kommunismens utopi trots alla vidrigheter den ställt till med. Så kommunismen är för mig en lika vidrig ideologi som nazismen.

Nu när det är uträttat vill jag återkomma till ämnet: vad exakt som lockar. Jag tror att det som lockar i grunden inte är ideologin i sig, de flesta människor skulle nog bli rätt avskräckta av ett sådant grymt samhälle som det nationalsocialistiska. Det som lockar är propagandan. De mäktiga marscherna och de närmast religiösa i deras partidagar gjorde att många drog sig till dem från första början samt väldigt vaga begrepp om "nationell återupprättelse" eller "tusenårigt rike". Därefter blev folk inskränkta i ideologins kärna, men då var de redan sålda på nazismen. Idag är det liknande. Människor lockas av det förbjudna som vi i år efter år blivit intalade att hata, och detta lockar till sig en viss typ av individer, oftast människor med svaga sociala sammanhang och människor som därmed känner sig svikna och är ute efter revansch och att bli någon. Detta är vanligt för denna typ av rörelser: människor som känner sig utanför får ett sammanhang där de kan känna sig speciella. Och att vara nazist gör dig definitivt till speciell eftersom du väljer att följa en ideologi vi fått se vara otroligt destruktiv.

Jag tror alltså att det är propagandan och löftet om att du blir del av något större, eller som idag att du är den som i verkligheten "öppnat ögonen" gör att du lockas till denna ideologi. Problemet är bara att ideologin i sig är extremt grym och har väldigt lite utrymme för mänskliga emotioner som medkänsla och empati.

Vitmaktmusik/crussingar och fylla?

I dagens läge är det mycket märkligt att lockas av nationalsocialismen. Personligen ser jag denna ideologi som en tyrannisk version av nationalism. Ett motstånd på sådana grunder var möjligt redan från början men i efterhand kan man än tydligare konstatera det tyranniska i ideologin (med folkmord som uppenbart exempel). Dess imperialistiska agenda känns även anti-nationell - hellre ett Europa av fria nationer än en tysk hegemoni med ren erövring av andra länder som utrikespolitisk agenda. En mer frihetlig inrikespolitik än den nationalsocialismen innebär även som jag ser det ett mer moraliskt högstående politiskt val.

Om man ska se det historiskt kan man undra över varför folk en gång lockades av nationalsocialismen. Det är dock en frågeställning som forskare och tänkare gett många svar - därmed vill jag försöka diskutera faktorer som inte är lika tydliga, välkända, inte lika mycket intellektuellt allmängods.

1) Nationalsocialismen som ett storhetsvansinne vars grandiosa och destruktiva planer, propaganda och politik skapade en nationell gemenskap av existentiell natur med totalitär basis. Här måste man dock fundera över hur stort och ideologiskt övertygat det folkliga stödet för regimen var. De som stödde den ideologiskt (och inte utifrån förbättrad ekonomi och allmän politisk anpassning) är dock kanske mest fascinerande:

Man kan nämna hur Ingmar Bergman fascinerades av propaganda-ritualerna. I sin ideologiska kärna var nationalsocialismen på vissa sätt ultra-radikal: allt skulle omvandlas, nya institutioner skapas och nya ideal regera, en ny ordning upprättas. Här ser man även den totalitära aspekten - en total samhällsomvandling kräver en mäktig stat och den nya ordningen skapades och försvarades via olika politiska förtrycksmekanismer. Man kan även nämna Carl Jung och hans resonemang om nationalsocialismen som ett utlopp för någonting demoniskt i det germanska undermedvetna.

2) Man bör minnas att flera delar av Tredje Rikets politik i sin tid inte var lika främmande som de kan framstå idag. Därtill var en del nationalsocialistisk politik knappast beroende av ideologin som unik faktor. Att Tyskland skulle få ett mer auktoritärt styre med stormaktsambitioner var väntat (i sig förmodligen en anledning till varför tysk aggression länge accepterades) och statlig inblandning i ekonomi låg i tidens anda, som svar på den ekonomiska depressionen. Även om det var ett radikalt val att stödja Nazityskland bör man minnas att det inte var lika brännmärkt fördömt som det senare blev. 1930-talets Europa var en annan tid och en historiker bör se tiden som den var och undvika anakronism i sitt tänkande och snedvridning av ens eget tänkande via ens politiska åsikter.

Svenskar är roligare begrepp än nazister.
Kristna tror på något för att komma till himmel.
Nazister tror på Satan för att lida.
En del tror på ingenting alls.
Samma för nationalsocialism?
Högerfolk är mer än vänsterfolk i Norden vet folk om så klart.

Tyskar är lika patetiska som syrier.

Ett folk
Ett land
En Ledare

Tyskar
Tyskland
Hitler

Och sedan, det var folkmord. US och UK blandar sig i leken och Sovjet vänder på tysk framfart och nazisterna kapitulera i Europa samt i hemmaplan.

Och sedan, det var sossar och svenskar i Sveriges hemmaplan etc etc.

Och sedan, svenska herrlandslaget vinner mer guld än tyska herrlandslaget i lagsporten hockey.