Vad har du satsat hårt på i livet som inte blev som du trodde?

Tjejer. Svenskar är riktiga rasistapor och rätt åt dem att landet går åt helvete hoppas det går mer åt helvete och att svenskar som folk ruttnar i helvetet

Trodde inte det skulle funka att bara droga och plåga en människa i samhället.

Satsade på en universitetsutbildning som inte gav något. Många kvällar och nätter med plugg som jag gärna hade lagt på annat nu i efterhand.

Avancera inom fel yrke. Alltid presterat bäst inom avdelningen på olika jobb men efter något år eller två inser jag att det finns 0 chans till att avancera inom företaget.

Kudos till TS för att ha startat en tråd som faktiskt är intressant och ger en anledning till lite eftertanke. Skulle säga jobb som inte gav det man trodde man skulle få. Mycket stress och jobb där man blev lovad saker som aldrig kom, man skulle bytt arbetsplats långt tidigare.

Släkt, vänner och tjejer.

Gått åt helvete med alla. Vi talar inte ens med varann längre.

Detta har lett till att jag älskar pengar och djur mer än människor.

Lyckades efter mycket om och men - efter att ha gått livets hårda skola - slutföra en yrkesutbildning, men efter två år i branschen blev det tydligt att min sociala förmåga är alldeles för dålig för att jag ska fungera på arbetsplatser där nätverkande och fikor utför stommen för verksamheten, så nu arbetar jag istället med att torka upp folks spyor. Jag har så sakteligen börjat inse att jag aldrig kommer ha pengar, partner och sånt. Det är för normiesarna.

Även ungarna om du satsat EXTREMT mycket på dem, kan gå åthelvete i synnerhet om du har barn med fel kärringidiot, och Sverige svämmar över av kärringidioter helt hjärndöda, så det drabbar många och kommer drabba ännu fler.


Det har varit en del i agendan av Sveriges förstörelse, att göra kvinnorna till ärkesvin och idioter.

Jag och samhället är glada över folk som nöjer sig med att jobba i förskola kök och renhållning. Försök tänka dig hur samhället skulle se ut utan renhållningsarbetarna. Eller någon som tar hand om barn gamla och sjuka så att andra kan kontorsråtta.

Det var nog högskoleutbildningen. Har haft mycket roligare i yrkena som inte krävt högre utbildning och för mig är det viktigare än högre lön.

Ångrar ingenting i mitt liv, har gjort några dåliga val och många bra. Men allt har lett till där jag är nu och livet blev mycket bättre än vad jag någonsin trodde det skulle vara när jag slutade vara gisslan till mitt eget förflutna och siktade framåt och uppåt igen.

Det lönar sig inte att jobba hård och prestera mycket i Sverige. De som bestämmer ditt lön har oftast inte en aning om vem som gör vad när man jobbar i grupp och om de vet så uppskattar de inte hård arbetande anställda. Du får varken hög lön eller uppskattning för din ansträngningar.

Man lär sig att arbeta i grupp redan som barn i Sverige. Grupparbete betyder att alla får bidra med vad de vill, d v s att vissa gör nästan allt medan några gör ingenting. Man berömmer inte högt presterande barn, men man berömmer och uppskattar de barn som normalt inte gör något när de för en gångs skull gör något. Man lär sig redan som liten att det löner sig inte att vara flitig. För en invandrare med en annan barndom tar det lång tid att fatta vad som lönar sig bäst i Sverige. I alla andra länder uppskattar man dom högt presterande.

På arbetsplatser finns det gott om dom som bara glider med och det straffas inte att inte göra något. Man kan glida runt och vara "social", prata bort hela dagen. Det är uppskattad av cheferna. De högt presterande blir bestraffade att få ännu mera jobb, de är ju så duktiga och får gärna jobba häcken av sig. Det är inte dom som jobbar mest som har högst lön, det är dom som slickar bäst chefens arsle.