SvD:s lista på Sveriges 20 mest betydelsefulla författare

Från andra sidan, vad menar du med det?
En bok för ingen fick hon till en bra balans mellan reflektionerna runt litteratur, essäistik, och något mer personligt (hon jämförde sin anorexia med Ekelunds till exempel). Känns som att hon rätt plötsligt blivit mer självutlämnande. Att hon gått ut med att hon ska sluta skriva behöver inte vara allvarligt menat. Knausgård fluffade till det med att han inte längre var författare för... fem böcker sen?

Har svårt för att argumentera emot förstaplatsen, annars brukar ju ettan på sådana här listor blir en minsta gemensamma nämnare för alla som röstat.

Men saknar Lena Andersson på listan.

Att vara författare innebär att tillhöra en elit så det jag menade var att hon kanske började se dåliga tendenser växa fram i sig själv, från den där andra sidan; kritiker, förläggare, författare. Det är lätt att bli isolerade och leva i någon imaginär bubbla när du har ett så unikt jobb som författare. Jag tror iofs att hon sa att hon inte skulle skriva en bok på minst 10 år och gjorde någon jämförelse med en heroinist, om jag inte minns fel.

Det hade varit bra, om hon inte samtidigt hade sålt ut sig till Expressens kultursida, där hon skriver saker som är ohyggligt mycket slappare än det hon gjort i sina böcker. Hon måste väl ha något slags födkrok, arma mänska. Men hon gör så mycket bättre ifrån sig när hon inte exploaterar sig själv. Eller: åtminstone inte gör det så uppenbart.

Jag tänker att det är alltid lätt att säga; skriva lite loj kritik i Expressen få tiotusentals kronor eller jobba på minutscheman inom vården. Vad hade du gjort?

Det är knappast de enda två alternativen. Och så jävla bra betalt får man inte på kultursidorna heller.

Men hon skriver mestadels inte kritik (det hade hon gjort bra, tror jag), utan något slags självutvräkande långkrönikor, typ sånt här:
https://www.expressen.se/kultur/fatt-dickpic-svara-med-en-snippshot/
Hon kan ju inte dölja att hon är en utmärkt stilist, men det är långt ifrån den nivå hon har brukat ligga på.

Haha nej det där var inte bra. Och min uppskattning om betalning var starkt överdriven. Tror Strage fick 7000kr för varje fredagskrönika han skrev i DN. Lite mer lämpligt. Vet att hon översätter så det kanske blir mer av det i framtiden när hon nu ska sluta skriva böcker.

Hon har skrivit en jävligt bra barnbok också, på klockren vers. (Eller kanske snarare en bilderbok för vuxna: "När vittrorna sackar/ och sen tappar vittringen / börjar de kivas / i rena förbittringen".)

Det är kriterierna för just denna lista. Har ingen djupare mening överhuvudtaget.

Bra recension av Ramqvists senaste. Lite krystad om Fioretos. Men ja, hon måste anpassa sig till click bait och då blir det snippshot. Anpassa sig till den tråkige kulturchefen som skrev en drapa om att smala författare måste börja sälja. Ett rent hån, små förlag kämpar för sin överlevnad, bokläsningen minskar och det har blivit svårare att bli en "medelstor" författare. Några få tar allt, många får inga recensioner. Är det rätt tillfälle att säga att smala författare måste bli mer kommersiella? Det är säkert sin egen situation han tänker på. Annonsavdelningen kräver att artiklarna på kultursidan ger klick.
Isabella Nilsson har också halkat in i det där "män är si, kvinnor är så", som i en DN-intervju där hon skrev att hon aldrig mött en sentimental kvinna, det är män som är sentimentala. OK lite retsamt vända på det sådär, kvinnor brukar påstås vara mer sentimentala, gilla romance och snyft, men det är inte mer sant för det. Känner sentimentala kvinnor och osentimentala män om det nu går att skapa såna där enkla kategorier. Men det finns en marknad med kvinnor som vill höra att de har vunnit över männen, liksom. Män är gråtmilda och falska, kvinnor är förnuftiga och framgångsrika. Eller: kvinnor är som män men med känslor, skrev Aase Berg i Aftonbladet. Klart män har känslor. Så jävla tramsigt. Men allt är en del av kvinnokampen goes kommersiell och banal. Samma med exhibitionismen, fast den artikel du länkar till var nästan hisnande. Och SvD:s presentation av de mest betydelsefulla författarna var också lite sådär triumfatorisk. Nu är kvinnorna bäst. Tji fick ni, Norén, Enquist, Erik Beckman, Ann Jäderlund har format litteraturen mer än Stig Larsson, Kerstin Ekman mer än PC Jersild, Therese Bohman är bättre och viktigare än Daniel Sjölin, osv.



Hon ska ta en paus från författandet i tio år, tror inte hon slutar. Översättningar är ju en bra sysselsättning. Om tjugo år kan de ta in henne i Akademien.

Det här säger en hel del också. Läsare av kultursidor har såklart hört talas om Ann Jäderlund. Det är ett slags lägstanivå, men tydligen förväntar sig Åsa Beckman ett slags utradering av all bildning. Kanske enda sättet för henne att känna sig överlägsen läsarna.




Inte läst den, superfint. Bra för barn (och vuxna) att läsa nåt så ekvilibristiskt.

Hur man blir en sten heter den. Rekommenderas varmt.

För övrigt har Martina tydligen skaffat sig ett rekorderligt jobb (inom vårdsektorn), och verkar trivas bra med det. Men jag hoppas att det resulterar i något skrivet också, någon gång i framtiden.